<p>Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen. Jag gör detta genom en metastudie som är en sorts litteraturstudie.  Med hjälp av innehållsanalys analyserar jag elva doktors avhandlingar och en forskningsrapport inom området. Doktors avhandlingar och forskningsrapporten utgör de vetenskapliga texterna som studeras. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor som analysverktyg för studien.</p><p> </p><p>Analysen visade att den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen om lärande kunde delas upp i fem utgångspunkter. Tre av utgångspunkterna har sin grund i ett forskningsperspektiv, sociokulturellt, fenomenografisk och konstruktivistisk. I en sociokulturell syn på lärande studerar man kommunikationen, samspelet och språket mellan eleverna och läraren. I ett fenomenografiskt studerar man lärarens tillvägagångssätt när hon presenterar ett område och gör en direkt koppling med det eleven lär sig om området. I en konstruktivistisk syn på lärande är elevens konstruktion av kunskap i centrum. Eleven skapar sin kunskap med hjälp av den miljö den befinner sig i. En annan utgångspunkt för att studera lärandet har med psykologiska faktorer att göra och en är områdesrelaterad. Forskarnas utgångspunkterna och problematiseringar leder fram till olika resultat om lärande. Deras resultat har varit viktig att analysera för att det är där som det blir tydligt vad det är man studerar när man studerar lärande. Andra möjliga infallsvinklar för studien hade varit att enbart fokusera sig på de forskningsperspektiv som tas upp eller de lärandeperspektiv som fokuseras.</p>

Matematikdidaktiken och naturvetenskapens didaktik är relativ nya vetenskapliga discipliner. Deras utveckling startade för fyra decennier men deras framväxt och utvecklig har varit enorm. Utveckling och framväxt har omfattat forskning om lärande, undervisning, läroplaner, kursplaner, interaktion, teknologi osv. Matematikdidaktiken och Na-didaktiken är tvärvetenskapliga områden som relaterar till många andra discipliner där i finns dess styrka. De tar emot idéer från andra discipliner men där finns också dess svaghet, för influenser från olika discipliner har ibland gjort det svårt att sätt gränsen för vad den didaktiska forskningen omfattar.   Syftet med denna uppsats är att undersöka vad man studerar när man studerar lärande i den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen. Jag gör detta genom en metastudie som är en sorts litteraturstudie.  Med hjälp av innehållsanalys analyserar jag elva doktors avhandlingar och en forskningsrapport inom området. Doktors avhandlingar och forskningsrapporten utgör de vetenskapliga texterna som studeras. Utifrån syftet formulerades tre forskningsfrågor som analysverktyg för studien.   Analysen visade att den matematikdidaktiska och Na-didaktiska forskningen om lärande kunde delas upp i fem utgångspunkter. Tre av utgångspunkterna har sin grund i ett forskningsperspektiv, sociokulturellt, fenomenografisk och konstruktivistisk. I en sociokulturell syn på lärande studerar man kommunikationen, samspelet och språket mellan eleverna och läraren. I ett fenomenografiskt studerar man lärarens tillvägagångssätt när hon presenterar ett område och gör en direkt koppling med det eleven lär sig om området. I en konstruktivistisk syn på lärande är elevens konstruktion av kunskap i centrum. Eleven skapar sin kunskap med hjälp av den miljö den befinner sig i. En annan utgångspunkt för att studera lärandet har med psykologiska faktorer att göra och en är områdesrelaterad. Forskarnas utgångspunkterna och problematiseringar leder fram till olika resultat om lärande. Deras resultat har varit viktig att analysera för att det är där som det blir tydligt vad det är man studerar när man studerar lärande. Andra möjliga infallsvinklar för studien hade varit att enbart fokusera sig på de forskningsperspektiv som tas upp eller de lärandeperspektiv som fokuseras.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 5 uppsatser.