<p>Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) <em>Barns tankar om livet</em>. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse. Enligt den undersökningen hade mer än hälften av barnen inga större förhoppningar inför framtiden. De trodde att jorden kommer att förstöras av krig och miljöförstöring. Jag började då fundera över hur det är möjligt för barn att utvecklas positivt i skolan om de inte har några förhoppningar om en bra framtid. Barn lever i nuet, men en positiv framtidssyn vore önskvärd med tanke på deras utveckling. Min erfarenhet efter att ha arbetat med barn på skolor i Malung är att barn i allmänhet har en ganska ljus syn på livet. Därför bestämde jag mig för att studera tidigare undersökningar om barns tankar om livet och deras syn på framtiden, Hartman, S. (1986) <em>Barns tankar om livet</em>, och Ladberg, G. & Torbiörnsson, A. (1997) <em>Barndom i förändringstider</em>, för att sedan göra en egen undersökning.</p><p>Min huvudfråga är: Vad är viktigt för barn idag och hur ser de på framtiden. Mitt syfte med arbetet har varit att dra egna slutsatser med hjälp av min egen undersökning, och jämföra dessa med tidigare undersökningar.</p> / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Persson.

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse. Enligt den undersökningen hade mer än hälften av barnen inga större förhoppningar inför framtiden. De trodde att jorden kommer att förstöras av krig och miljöförstöring. Jag började då fundera över hur det är möjligt för barn att utvecklas positivt i skolan om de inte har några förhoppningar om en bra framtid. Barn lever i nuet, men en positiv framtidssyn vore önskvärd med tanke på deras utveckling. Min erfarenhet efter att ha arbetat med barn på skolor i Malung är att barn i allmänhet har en ganska ljus syn på livet. Därför bestämde jag mig för att studera tidigare undersökningar om barns tankar om livet och deras syn på framtiden, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet, och Ladberg, G. &amp; Torbiörnsson, A. (1997) Barndom i förändringstider, för att sedan göra en egen undersökning. Min huvudfråga är: Vad är viktigt för barn idag och hur ser de på framtiden. Mitt syfte med arbetet har varit att dra egna slutsatser med hjälp av min egen undersökning, och jämföra dessa med tidigare undersökningar. / Examensarbete på Grundskollärarprogrammet 1-7 ht 1999. Uppsatsförfattaren har senare bytt efternamn till Persson.

Jag har skrivit ett arbete som handlar om barn och döden. Syftet med mitt arbete har varit att dels öka min egen kunskap om hur jag i mitt framtida yrke bör möta barn som sörjer någon som har dött, dels att jag vill visa att döden är något naturligt som vi inte kan gömma undan för barnen. Mitt arbete bygger till stor del på litteratur som jag har läst och på en intervju som jag har gjort med en sjuksköterska. Jag har kommit fram till att vi vuxna inte kan skydda barnen från, som vi tycker, svåra saker som död och sorg. Om vi låter barnen naturligt vara med vid dödsfall och begravningar underlättar vi mer för dem än om vi försöker ”skona” dem från det som är jobbigt. När man ska tala med barnen om döden är det viktigt att man är så ärlig som möjligt och inte döljer någonting för dem. Barnens fantasier om vad som sker skapar mer rädsla och ångest hos dem än vad sanningen och sorgen gör. Jag har under arbetets gång också märkt att det är ett svårt ämne att tala om för många. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet vt 1999.

No description available.

Background: To work in Palliative Care can be difficult and challenging for nurses, in which they meet existential issues concerning life and death. This requires nurses to meet the patient's relatives to discuss these issues. Nurses have the responsibility to invite patients and their relatives to converse about existential issues. Aim: To describe the nurse’s experience of existential conversation with both patients at the end of life and their relatives. Method: The study was based on a qualitative literature study with ten scientific articles. The articles were searched from databases Cinahl and PubMed. Friberg’s five-step model was used to analyze the articles. Results: Through the analyses, three major themes were formed: The experience of communication in existential conversation described meaningful and important to be attentive and active listening. The experience of vulnerability described the feeling of fear, anxiety and despair and the feeling of inadequacy and powerlessness. The experience of factors that influence existential conservation that described the lack of time and own experience and experienced colleagues who provide better conditions to perform the conversations. Conclusion: Nurses experienced different emotions while providing an existential conversation. Conservation about existential needs to alleviate the patients and their relatives' suffering experienced as meaningful. While the feeling of inadequacy and powerlessness to alleviate the patient’s suffering and the feeling of fear, anxiety and despair about their own death and life created negative emotions in nurses that lead them to feel more vulnerable.

Inledning: Svenska skolbarns hälsovanor visar på en ökning av den psykiska ohälsan men också att ungdomar skattar sin emotionella psykiska hälsa som god eller mycket god. Vårdkonsumtionen bland ungdomar i Sverige har ökat markant. WHO definierar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. Syftet med denna studie är att ge en beskrivning av ungdomars existentiella hälsa idag.  Frågeställningar: Hur upplever fyra psykoterapeuter och en psykolog ungdomars/unga vuxnas existentiella hälsa idag? På vilket sätt kan terapi inkluderande existentiella perspektiv bidra till bättre livskvalitet och existentiell hälsa för ungdomar? Metod: Fyra psykoterapeuter och en psykolog har intervjuats. Studien utgick från en deskriptiv, kvalitativ forskningsmetod och bearbetningsmetoden var tema analys.   Resultat: Den existentiella hälsan visar på brister. Ungdomarna i dag beskrivs som existentiellt ensamma med en frånvaro av andliga tankar och med flykt och tomhet som sätt att hantera svårigheter. Ungdomar är mer socialt ensamma idag än tidigare. De blir mer lämnade av sina föräldrar och det finns för lite vuxenstöd. I psykoterapi är det viktigt att förmedla att det är normalt att känna psykisk ohälsa under ungdomstiden och att psykoterapeuten blir en bärare av hopp och mening. Diskussion: Resultatet visar på vikten av att ha längre terapier. Det tar tid att hitta ”sin” väg. Psykoterapeuten kan genom leken i psykoterapin tillsammans med tonåringen bearbeta de existentiella frågorna och skapa mening med livet. Studien visar på behovet av någon form av samtalsforum för tonåringar, enskilt eller i grupp, där de kan få en existentiell grund att stå på. Detta skulle kunna påverka den psykiska hälsan positivt. / Introduction: Swedish schoolchildren’s habits concerning health show a decrease in mental health, but also that adolescents rate their mental emotional health as good or very good. The consumption of psychological healthcare among young adults in Sweden has increased. WHO defines eight different dimensions as important parts for building an existential health: connectedness to a spiritual being or force, meaning of life, awe, wholeness and integration, spiritual strength, inner peace/serenity/harmony, hope and optimism, and faith. The object of this study is to give a description the mental health of young people today. Questions: How do four psychotherapists and one psychologist experience the existential health of young people/young adults today? In what way can therapy including existential perspectives contribute to better quality of life and existential health among young people? Method: Four psychotherapists and one psychologist have been interviewed. The 3 (31) examination method of the study was based on a descriptive and qualitative research. Processing method was the theme analysis. Result: There is a shortage of existential health. Young adults today are described as existentially lonely with an absence of spiritual thoughts and with escape and emptiness as means of dealing with difficulties. Young adults are more socially lonely today than before. They are more left alone by their parents than before and there is not enough grownup support. In psychotherapy it is important to show that it is normal to feel psychologically distressed during youth and that the therapist becomes a carrier of hope and meaning. This can be fulfilled trough the therapeutic relation. Discussion: The result shows the importance of having longer sessions of therapy. It takes time to find “their” way. The psychotherapist can through play in therapy together with thw adolescent work through the existential issues and bring forth a meaning in life. The study shows the need for some kind of forum for teenagers, alone or in a group, where they can find an existential base to stand on. This would affect the mental health positively.

The purpose of this study is to examine how television series can function as a resource for existential reflection in peoples’ lives and thus, be a tool in the creation of a personal view on life. Furthermore, the study aims to investigate how television series can answer existential matters such as life, death, conflicts and finding peace.   The study was based on a survey which was answered by 82 informants and contained 42 questions in which 38 out of these concerned television series explicitly. 25 questions were closed multiple choice questions and 13 were open ended qualitative questions in which the informants were given the opportunity to give examples of different television series and reflect on these. Furthermore, the analysis was based on the reception theory which states that we as viewers are not apathetic to what we see, but reflect on it, both consciously and subconsciously. The results were analyzed from a theoretical framework which categorized the answers into seven different ways a viewer can relate to television series. The dimensions were the following: the contemplative dimension, the problem-solving dimension, the utopian dimension, the senso-motoric dimension, the ethical dimension, the philosophical-existential dimension and the self-reflexive dimension.   The results show that television series do function as a resource for existential reflection in the informants’ lives and can also be a resource for the construction of the informants’ personal view on life. Additionally, the results show that television series, although not always as explicitly, illustrate and provide answers for existential matters.

<p>I filmens värld lär vi oss vad som är ont och vad som är gott, vilka dygderna är i vår tid, vilka ideal vi lever efter. Vad som är rätt att säga och tänka lär vi oss i filmens magiska värld. Ungefär som människor i alla tider gått till kyrkan för att få veta livets hemligheter och sanningar så går vi i vår tid allt oftare till biografen och får svaren på de stora frågorna som formar våra värderingar. I biomörkret formar vi oss, speglar oss i det samhälle vi lever i. Vi får bekräftelse på våra fantasier och lär oss vad äkta kärlek är. Vad en vän kan säga och inte säga. I biomörkret är världen verkligare och mer intensiv. Där kan allt hända och händer. Så går vi ut ur biomörkret fulladdade med nya åsikter, upplevelser, värderingar och tankar och möter vår omvärld med de glasögon vi fick inne på biografen. Oftast är vi inte medvetna om att vi har dem på oss men ändå ser vi mycket av vår värld genom dem och tolkar världen och lever livet utifrån dessa glasögon.</p><p>För att bli medveten om dessa glasögon kan vi se en film och sedan föra genomtänkta diskussioner om den. I skolundervisningen finns det oftast inte tid till detta, mycket beroende på att film inte anses som riktigt undervisningsmaterial. Jag vill förändra synen på film i undervisningen och visa att det kan vara både roligt och givande att använda den. Jag kommer att ge några tips på hur vi kan matcha några filmer mot kursmålen i "Religion A" på gymnasiet. Inledningsvis i uppsatsen berättar jag om varför jag tyckte att det behövdes en handledning för populärfilm.</p>

<p>Syften med studien var att:</p><ul><li>Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk<strong> </strong>bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.</li><li>Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.</li></ul><p>Frågorna vi ställde oss var följande:</p><ul type="disc"><li>Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?</li><li>Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?</li><li>Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?</li></ul> / Studenterna har skrivit uppsatsen gemensamt, men på olika fördjupningsnivå, dvs. C-nivå (Hanna Öhrman) resp. D-nivå (Eva Gyberg).