Denna uppsats syftar till att undersöka Michail Arcybaševs roman Sanin i den samtida kontexten under 1900-talets första decennium i Ryssland. Mot bakgrund av den sociala och kulturella kontexten analyseras romanens teman och dess mottagande i samtiden. Med utgångspunkt i Jauss receptionsteori diskuteras frågor om hur den samtida läsaren kan ha uppfattat romanen, hur romanen förhöll sig till den större kontexten, hur författaren själv betraktade romanen och vad kritikerna ansåg om den. Ett försök görs också att förklara varför romanen, som orsakade en sådan uppståndelse i sin samtid, idag är i det närmaste bortglömd.

Jag syftar att undersöka hur klipp från spelfilmer baserade på litterära texter kan förmedla kunskaper inom litteratur och historia. Under tre lektioner används en kvantitativ metod där samma undersökningsgrupp svarar på hur och om filmklipp integrerade i undervisningen har tillfört dem kunskaper. För att analysera materialet utgår jag ifrån Roger Säljö och resonerar kring ett sociokulturellt perspektiv där Filmen är ett redskap som elever använder för att förstå och behandla sin omvärld. Jag utgår även ifrån en neoformalism och en receptionsteori, där eleverna anses vara audiovisuellt läskunniga och bärare av en förväntningshorisont. Resultatet visar inte på att kunskaper i historia förts vidare, men däremot i litteraturförståelse där klippen gjorde det lättare för eleverna att ta till sig ett innehåll och skapa helhetsintryck i en svår text. Men även då det inte går att säga något om korta klipp förmedlar kunskaper i historia är filmen ett välkommet inslag i skolan där den blir en uppskattad variation i undervisningen.

This study in Old Testament exegesis is focused on two interpretations of three central passages in the book of Job, by C.G. Jung in Answer to Job (1952) and Leo Perdue in Wisdom in Revolt – Metaphorical Theology in the Book of Job (1991). The study examines the questions addressed to the book of Job by Jung and Perdue respectively, and the expectations that are imbedded in their readings. The concepts of "horizon of expectation" and "gaps" from Reception theory are central to the interpretation.  More particularly, the study examines the interpretations by Jung and Perdue of two passages in the book of Job where there is a verbal confrontation between Job and God, and the very last sequence of the book, the epilogue. These scenes also represent what W. Iser calls "gaps" (Leerstellen) in the narration, ambiguous passages, designed to activate the reader’s participation in the interpretation of a text. In the study, the horizon of expectations of Jung and Perdue respectively, is outlined and compared. The results show that, while the theologian Perdue is interested in the psychological aspects of Job’s process in relation to God, Jung, the psychologist, paradoxically is focused on the theological question of God’s character and being.  The study’s point of outlook is that in each interpretation of a text, the reader’s horizon of expectation is embedded. When it comes to Bible commentary, layers of historical contexts and theological tradition shape the interpretative work. Nevertheless, each reader also confronts the text anew while reading, within the frames of his own experiences and expectations.

This thesis is a study of the press reception of Ebba Witt-Brattström's Århundradets kärlekskrig (2016) and Horace Engdahl's Den sista grisen (2016). The study questions comprise the following; how the critics value the novels, what the critics' expectations are, and if non-literary assessment criteria have influenced the reviews and author personas. The study is performed by examining the critics' description, interpretation, and evaluation of the novels. Reception theory supplemented with literary criticism as well as author persona and medialisation are applied in the study. The conclusion is that Witt-Brattström's novel is highly valued for its contribution to confessional literature. The criticism of her novel is mostly based on the question of whether the novel should be read biographically or not. Engdahl's novel is valued as outspoken and provocative but also unconvincing and criticized for lacking credibility on certain subjects.The critics' horizons of expectation differ between the authors. The expectations of Den sista grisen lead to the fusion of the horizon because it corresponds to the expectations. The expectations of Århundradets kärlekskrig change the critics' horizon as the novel presents a new understanding of a contemporary topic. The non-literary assessment criteria have had an effect. Witt-Brattström addresses the issue of domestic violence and reinforces her persona. Engdahl is described as conservative and weakens his persona. In one area the authors are on the same level, medialisation. It involves an interplay between authors, literature, and media, which Witt-Brattström and Engdahl have mastered.