I mitt arbete skriver jag musik till utvalda segment ur Alex & Sigges podcast. Jag betraktar dessa självbiografiska segment som filmscener och skapar musiken med hjälp av metoder inom filmkomposition. Utmaningen i arbetet har varit att binda samman och nyansera dessa berättelser genom musik. Resultatet blev fyra kompositioner som gav upphov till en diskussion kring musikens möjligheter inom mediet podcast. I arbetet kommer jag fram till att en metod avsedd för filmkomposition går att applicera på att skriva musik till podcasts.

Språkliga repertoarer är ett begrepp som beskriver de totala språkliga resurser som en individ besitter. Syftet med denna studie är att undersöka hur sfi-elever använder och upplever sina språkliga repertoarer hemma, i skolan och på arbetet, något som i sin tur kan ge insikter om hur deras språkande påverkas av språkliga ideologier. Fyra sfi-elever på kurs C och D har målat tre språkliga porträtt som representerar fritid, skola och arbete, och redogjort för dessa. Studien fann att deltagarna för det mesta använder hela sina språkliga repertoarer på fritid och arbete, men i skolan är det svenska som dominerar, med inslag av engelska. Flera deltagare upplevde frustrationer i inlärningen av svenskan, men de var ändå motiverade till att kämpa eftersom de ansåg att en god språklig kompetens skulle kunna leda till bättre möjligheter i framtiden. Slutsatserna av studien är att vuxna invandrare påverkas av en stark monolingvistisk ideologi, då de kämpade för att kunna tala enbart svenska i alla sammanhang, samt att det i Sverige finns språkliga hierarkier, där svenska och till viss del engelska är de viktigaste språken, medan andra språk osynliggörs.

Den här studien handlar om flerspråkig identitet ur ett narrativt perspektiv genom språkporträtt. Studien speglar några flerspråkiga ungdomar och deras familjers perspektiv på hur de ser på flerspråkig identitet. Syftet med studien är att undersöka hur tre flerspråkiga familjers gymnasieungdomar som har två eller fler modersmål i kombinationen svenska och antingen tyska, franska eller spanska upplever sin flerspråkiga identitet. Utöver familjernas gemensamma språk visar det att i språkporträtten tar även engelskan stor plats. Genom att använda ett språkporträtt försöker den här studien att kartlägga hur gymnasieungdomarna använder språken som de har i sin språkrepertoar och hur de förhåller sig till dem som en del av sin flerspråkiga identitet. Studiens resultat visar att ungdomarna är mycket medvetna om sina språkliga resurser och att föräldrarna till ungdomarna i studien medvetet har planerat för barnens flerspråkighet, en medveten familjespråkspolicy i praktiken. Föräldrarna har därmed bidragit till en medveten och öppen flerspråkig identitet hos sina barn med viss variation mellan individerna inom familjen.

Undersökningen har studerat intresset för en remedierad version av Gustaf Lundbergs pastellporträtt föreställande Brita Margaretha Horn hos respondenter med varierat intresse för kulturarv.  Artefakten som skapades var en digital, rörlig version av originalet som genom sina förändringar över tid var tänkta att förmedla Britas livshistoria. Den skapades på uppdrag från Vadsbo museum i Mariestad. Undersökningens frågeställning utvärderades genom en kvantitativ enkätundersökning. Med syftet att studera huruvida respondenterna kunde tänka sig att ladda ned en mobilapplikation för att ta del av ytterligare information om Brita och vad de såg för fördelar och nackdelar med remedieringen. Resultatet visade att beroende på konstsyn varierar synen kring remedieringen. Över hälften kunde tänka sig att ladda ned en mobilapplikation för att ta del av mer information om Brita.

ABSTRACT Syftet med uppsatsen är att undersöka Jacob de Wets porträttserie av skotska kungar som återfinns i Palace of Holyroodhouse i Edinburgh, Skottland. Uppsatsen är tematiskt disponerad där de två första kapitlen behandlar porträttserier i det tidigmoderna Europa, historiska texter om nationens mytologiska ursprung och det samhälleliga läget under de skotska restorationsåren mellan 1660 och cirka 1689. Detta diskuteras sedan tillsammans med Jacob de Wets porträtt vad gäller syfte, funktion och sedermera praktisk tillkomst. Bildanalyser med hjälp av Roland Barthes teori om myten som ett metaspråk fördjupar diskussionen om hur serien ska läsas och förstås. Undersökningen finner att serien har flera syften och funktioner sprungna ur diskurser om nationalitet och makt, grundat i kulturella och konstnärliga praktiker samt historiska händelser gällande politik och religion. Nyckelord: Jacob de Wet, restorationen, Stuart, porträtt, porträttserier, tidigmodern tid,Skottland, Palace of Holyroodhouse, semiotik, Roland Barthes.

This study compares and analyses four portraits of Émilie du Châtelet and four of Madame de Pompadour who were two of the most learned and privileged women of their time. The analysis is based on Erwin Panofsky’s iconological method of analysis of art and looks at the impact of gender related conventions that influenced portraiture in the early 18th century. The overall aim of this study is to answer these questions: What differences and/or similarities can be found among their portraits? Why do only relatively few portraits of Émilie du Châtelet exist? What emphasized these two ladies’ status and the unique position as femmes savantes and how did tradition influence their portraits? Education was a male privilege. How was the female equivalent formed? How did their portraits correspond to the male counterpart? Émilie du Châtelet’s portrait of Marianne Loir is the only one that was painted by a female artist. How did that influence the portrait and what distinguishes it from the other portraits? The study shows that the paintings’ compositions follow the convention of the early 18th century portraiture. Both Émilie du Châtelet and Madame de Pompadour are presented according to the rules that applied to their social and cultural status. A number of relevant symbols were added to their figures in order to mark their unique position as learned women.

Anders Zorn är allmänt ansedd som en av sin tids främste porträttkonstnärer och bland hans mest upphöjda modeller hittar vi diverse medlemmar i den svenska kungafamiljen. I den här uppsatsen undersöks tre av hans kungliga porträtt utförda mellan åren 1898 och 1909. De tre porträtten är alla målade i olja på duk och föreställer de två kungarna Oskar II och Gustaf V samt änkedrottning Sofia av Nassau. Uppsatsens syfte är att undersöka Zorns kungliga porträtt i relation samtida framställningar av kungligheter, den kungliga porträttraditionen i Sverige och statsporträttet som genre. Frågeställningarna centrerar kring hur porträtten förhåller sig till den kungliga porträttraditionen, hur Zorn använde sig av klädsel och attribut och vilken effekt det fick i hans framställningar, i vilken utsträckning som hans verk följer den traditionella kungliga ikonografin och hur den personliga relationen till kungligheterna påverkade framställningarna av dem. Undersökningen utgår ifrån en semiotisk bildtolkning av de tre verken och uppsatsens teoretiska perspektiv utgår ifrån T.J. Clarks beskrivning av socialhistorisk konstvetenskap. Resultatet visar att Zorn använder sig delvis av den kungliga ikonografin samt använder sig av element vanliga inom statsporträttets genre samtidigt som han i det stora bryter med traditionen både när det kommer till klädsel, attribut och komposition. Det har även framkommit att relationen till kungligheterna var nära och att detta säkerligen påverkade den informella tonen i Zorns kungliga porträtt. Undersökningen visar också att Zorns porträtt kommer till i en brytningstid där hans kungliga porträtt har mer likheter med de som kommer efter än de som har tillkommit tidigare. / Anders Zorn is generally considered one of the most prominent portrait painters of his time and among his subjects we find several members of the Swedish royal family. This thesis investigates three of his royal portraits painted between 1898 and 1909. The portraits are all painted in oil on canvas and depict two kings, Oscar II and Gustaf V, as well as the dowager queen Sofia of Nassau. The aim of the thesis is to investigate Zorn’s royal portraits in relation to contemporary depictions of royalty, the traditional royal portraiture in Sweden, and the state portrait genre. The questions focus on how the portraits relate to the royal portrait tradition, how Zorn used clothing and attributes and the effect this had in his representations, to what extent his work follows traditional royal iconography, and how his personal relationship with the royals influenced the representations of them. The investigation is based on a semiotic interpretation of the three works, and the essay's theoretical perspective is based on T.J. Clark's description of social art history. The results show that Zorn partially uses the royal iconography and elements common within the genre of the state portrait, while he also largely breaks with tradition in terms of clothing, attributes, and composition. It is also shown that the relationship with the royal family was close and that this certainly influenced the informal tone of Zorn's royal portraits. The investigation also shows that Zorn's portraits are produced at a turning point where his royal portraits have more similarities with those that follow than those that precede.

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap.

My aim with this study has been to examine how the fashion is a leading component in the novel The Picture of Dorian Gray. I have studied the role fashion plays in the novel and in which way it can be seen as a way of letting the reader know the important role of fashion in 19tcentury England and the morals of Oscar Wilde. To prove my thesis I have used literature that shows how Oscar Wilde uses influences from his own life in his writing of The Picture of Dorian Gray. I have also used Judith Butler's theory of performativity in analyzing the characters in ordet to display their way of staging themselves and their lifestyles and their dependence of that performativity in their interactions. Even though the theory of performativity often is used to hold the importance of the sexes, I have concluded that it has an important role in the novel when Dorian Gray interacts with the character Sibyl Vane who is an actress. My results have shown that fashion in the novel is often a way of letting the reader know important elements of a character in the way that certain fabrics and items are mentioned when Wilde writes about his characters. I have also found that fashion is an important factor when the characters judge each when they speak about the way they dress. The way fashion is presented in the novel is important to my thesis and has shown me how fashion can be used in literature as symbolic elements guiding the narrative. Keywords: Oscar Wilde, The Picture of Dorian Gray, Fashion in literature, Performativity. Judith Butler

I denna kandidatuppsats har jag analyserat målningar av konstnärerna Elizabeth Vigée Le Brun och Adélaïde Labille-Guiard i form av självporträtt skapade i 1780-talets Frankrike.Uppsatsens syfte har varit att tolka de två kvinnornas kommunikation och skapandet av identitet genom sina konstverk och utröna hur denna kommunikation stod sig gentemotsamtidens syn på kvinnor. Genom analysering av konstverken med användning av Panofskysmetod för ikonologisk bildanalys, samt litteratur som berör centrala ämnen för uppsatsens syfte, har jag nått slutsatsen att dessa målningar var väsentliga verktyg för deras egetskapande av identitet. Jag observerade att flera aspekter av olika storlek i varje konstverk bröt med konventionen och bidrog till att vidga uppfattningen kring kvinnorna som individer, som konstnärer - och på en större skala, kvinnor i allmänhet. / In this bachelor’s thesis I have analysed paintings by the artists Elizabeth Vigée Le Brun and Adélaïde Labille-Guiard in the form of self-portraits created in 1780’s France. The purpose of the thesis has been to interpret the communication and creation of identity through the artwork of these two women and discern how this communication stood against the contemporary view of women. Through analysing the artworks using Panofsky’s method for Iconological image analysis, as well as literature concerning topics central to the purpose of the thesis, I have reached the conclusion that these paintings were instrumental tools for their own creation of identity. I observed that several aspects of varying size in each artwork broke with convention and contributed to widening perception around the women as individuals, as artists - and on a wider scale, women in general.