I denna uppsats har jag undersökt tre utställningar. En på Dunkers kulturhus i Helsingborg samt två på Nationalmuseum i Stockholm. Den gemenamma nämnaren för dessa utställningar är att de behandlar släkten Bernadotte, Sveriges nuvarande kungafamilj. Syftet har varit att undersöka vad Dunkers och Nationalmuseum signalerar med respektive utställning. Jag har också undersökt om avsikten med utställningen stämmer överens med vad den signalerar.

Svenskarnas attityder till monarkin i Sverige är generellt positiva enligt de SOM-undersökningar som årligen skickas ut till svenska hushåll och den dominerande ståndpunkten är att monarkin ska bevaras. Den svenska monarkins existens upplevs överlag som en icke-fråga då kungen inte besitter någon formell, politisk makt och anses därmed som harmlös och oförarglig. Tidigare forskning visar att politiska åsikter påverkar inställningen till monarkin. I den här studien tillämpas en linjär sannolikhetsmodell för att undersöka svenskarnas inställning till att vilja behålla respektive avskaffa monarkin utifrån politiska och demografiska faktorer, med hjälp av datamaterial från 2022 års SOM-undersökning. De politiska åsikterna undersöks primärt utifrån den subjektiva vänster-högerskalan, tillsammans med en variabel som mäter graden av nöjdhet med demokratin och en som mäter vad som värderas mest av rättigheter och friheter respektive nationella och traditionella erfarenheter. I likhet med tidigare forskning visar resultaten av studien att det finns ett stabilt och statistiskt signifikant samband mellan politiska åsikter och attityder till monarkin där de som placerar sig själva längre åt höger är mer benägna att vilja behålla monarkin. De demografiska faktorerna kön, ålder och utbildningsnivå visar också på statistiskt signifikanta samband i linje med den tidigare forskningen där kvinnor, äldre och lågutbildade är mer benägna att vilja behålla monarkin. Studiens resultat diskuteras utifrån Émile Durkheims begrepp samhälle, sociala fakta, kollektiva representationer och symboler.

Denna uppsats har som syfte att undersöka om tre olika tidningars inställning till monarkin speglas i hur två kungliga bröllop presenteras. Den undersökta perioden gäller den 18, 19 och 20 juni 1976 då kung Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath gifte sig samt samma datum år 2010 då kronprinsessan Victoria och Daniel Westling gifte sig. De tidningar som ingår i studien är Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Svenska Damtidning. Materialet som undersökts är artiklar som handlar om bröllopen. I studien har totalt 297 artiklar och 14 bilder med rubriker analyserats. Arbetsmetoden som valts är en kombination av en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ bildanalys. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteorin, dagordningsteorin och nyhetsvärdering. Uppsatsens slutsats visar att tidningarna under 1976 speglade sin inställning till monarkin tydligare än under 2010.

<p>Detta är en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt på Sveriges export. För att mäta effekten använder jag mig av en empirisk modell, den så kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det är svårt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis på att Sveriges statsbesök har en positiv effekt på exporten. När man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken på att de kan ha en negativ effekt. Jag har även jämfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lägre effekt än Storbritannien, oavsett vilken modell som används.</p>

Detta är en undersökning av Sveriges statsbesöks effekt på Sveriges export. För att mäta effekten använder jag mig av en empirisk modell, den så kallade handelsgravitationsmodellen. Jag finner att det är svårt att hitta starka och statistiskt signifikanta bevis på att Sveriges statsbesök har en positiv effekt på exporten. När man isolerar för statsbesök i Europa utanför Norden finner jag till och med tecken på att de kan ha en negativ effekt. Jag har även jämfört effekten av Sveriges statsbesök med effekten av Storbritanniens och funnit att Sverige har en generellt lägre effekt än Storbritannien, oavsett vilken modell som används.

When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media’s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society. When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as “the computer age”. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough’s critical discourse analysis. In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle’s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family. The birth is described as a joyful event that unites the royal family with the Swedish people and strengthens the nation. The Crown Princess family is portrayed in three different ways: they have a strong family unit, they are popular and authentic and is attributed to stardom. The news sites avoid political debate: Princess Estelle is attributed to a defenseless role which means she cannot be subject for criticism. Instead of discussing the meaning of her birth for the political community, the sites focus on the royalties as private individuals which gives the reader the sense of togetherness that helps construct the feeling of solidarity within the nation.

<p>The purpose of this essay is to examinate the statements and verbal attributions of King Carl</p><p>XVI Gustaf of Sweden in the early 2000’s. More exactly I’ve got two question formulations:</p><p>Which statements does king Carl XVI Gustaf of Sweden make during the early 2000’s and are these</p><p>statements, in line with the king’s attributions, non-political, party-politically neutral and noncontroversial</p><p>according to different perspectives? Question number two is if there are to find any</p><p>boundaries for where the verbal attributions of Carl XVI Gustaf seem to go when he expresses himself in</p><p>the role as the king of Sweden and the chief of state in the early 2000’s. My procedure is to read the</p><p>Christmas speeches of Carl XVI Gustaf during the 2000’s and use former beheld statements of Carl XVI</p><p>Gustaf to seek answers to the research questions. My conclusions are that the king does make political</p><p>as well as party-political statements according to different perspectives. The king sometimes speaks</p><p>fondly about EU, advocates multiculturalism, praises the family as a social building block and embellishes</p><p>the Swedish monarchy. According to different perspectives these notions cannot be seen as nonpolitical</p><p>nor party-politically neutral because in some questions different opinions are prevailed among</p><p>parliament parties and other bigger parties in Sweden. However, the statements of the king can hardly</p><p>be seen as controversial since his statements often rest upon strong common values and national unity.</p><p>The verbal boundary of Carl XVI Gustaf is floating and cannot be unravelled, but it’s possible to approach</p><p>the truth with three cores: 1. The king can encourage, although not tell how something is to be</p><p>done. 2. The king shall keep within the national unity and common values. 3. It’s not always enough with</p><p>Swedish national unity, nor shall Carl XVI Gustaf butt in discussions that undermines the relations with</p><p>other countries.</p>

Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av boken Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka. För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund. Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset. Det finns en tydlig skillnad på morgon- och kvällspressens prioritering av nyheter om kungafamiljen, där den senare är de som skriver mest. Obalansen kan förklaras med ett rivalitetsförhållande mellan kvälls- och morgonpress. Om kvällspressen väljer att fokusera på kungafamiljen som privatpersoner försöker morgonpressen hålla sig till information kring kungafamiljens yrkesroller. Förhållandet leder till att båda tidningsgenrerna förblir trogna de förväntningar som sätts på dem, kvällspressen som tabloid och morgonpressen som faktabaserad. Resultatet blir att kungahuset får en särställning i de fyra tidningarna där granskning lyser med sin frånvaro. I uppsatsens analyserande del ges förslag till en alternativ hovjournalistik samt till vidare forskning i ämnet.

Abstract   Title: The Social Democrats and Monarchy, a Study of three Social Democratic newspapers and their reports about Oscar II’s 25 year anniversary as king of Sweden.   The Social Democrats in Sweden has almost had a power monopoly over the parliament and government during the entire 20:th century. Since the party was established in 1889 they have been against monarchy as a way of govern society. When the monarch lost political power and influence during the 20:th century, they still condemned monarchy as undemocratic. They preferred to have a republic instead, with an elected president, rather than a king or a queen. Even after they seized power and maintained power over the decades they did not abolish monarchy.   This essay will explore how three newspapers connected to The Social Democrats, in terms of ideology, wrote and reported about Oscar II’s 25 year anniversary as king of Sweden, in September in 1897. The study shows that all three newspapers, in various ways, wrote very badly about Oscar II and monarchy as a way of government as a whole. The newspapers were not afraid to speak out and try to influence their readers. This knowledge proves that it was important for the early Social Democrats to talk about and discuss monarchy. However they did not see the monarch as the archenemy, they viewed the king simply as a puppet for the ruling class, in other words the capitalists.     Nyckelord Socialdemokraterna, Oscar II, Arbetet, Social- Demokraten, Östgöten, monarki, republik, rojalism, statsskick

The Right knowledge for a future head of state. The Societal fostering of Swedish successors to the throne during 200 years. The purpose of this study has been to compile and analyse the general educational demands on Swedish successors to the throne in the Bernadotte dynasty; it also strives to analyse how the constitutional context has affected these demands during the 200 years that were examined. The study has a subject didactic approach focusing on the successors to the throne’s education in social science, more particularly on the subject’s fostering aspect. In this context, societal fostering, or “samhällsfostran” in Swedish, is defined as education that strives to foster individuals that understand their position in society and can act accordingly. The principal thesis is that the didactics will be reflected in the politics; the fostering of the successors to the throne will be reflected in how they act in society. The theoretical framework is based on the three didactic questions What, Why and How together with the didactic triangle. The study was conducted by a qualitative text analysis on a rich quantity of sources like biographies, memoirs and encyclopaedias and showed that the successors to the throne in the 19th century to a high degree were fostered to become societal monarchs that ruled over a society they themselves were not a part of; Much, in some cases all, of their education was private with few or no classmates, and thus protecting them from political matters and criticism. Despite this, their fostering emphasized competence and merit; they should never take their position for granted, and always work hard to protect the crown. During the 20th century, after the breakthrough of parliamentarism, the successors’ fostering became more common, following a normal curriculum and having them attend public schools. Their special education towards their future duty is now after their matriculation.