<p>Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor.</p><p>Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras.</p>

Under 1994 fanns i Sverige ett vårdnadsbidrag för föräldrar till små barn, som alternativ till kommunal barnomsorg. Uppsatsen är en kvantitativ studie av uttaget av vårdnadsbidraget 1994. En linjär sannolikhetsmodell används för att utröna hur olika faktorer som påverkade uttaget. De huvudsakliga resultaten är att vårdnadsbidragstagarna i regel var gifta eller samboende kvinnor som tjänade mindre än sina män och arbetade inom kommunal sektor. Sannolikheten för uttag minskade med ökande inkomst och om föräldrarna hade högskoleutbildning, medan utbildning inom vård eller pedagogik ledde till en ökad sannolikhet för uttag. Sveriges nya borgerliga regering vill återinföra vårdnadsbidraget varför ett möjligt scenario vid ett sådant återinförande diskuteras.

En underutbyggd primärvård med bristande tillgänglighet och långa väntetider motiverade den då sittande regeringen att införa vårdvalsreformen med fri etableringsrätt i samtliga landsting år 2010. Målet med att öppna marknaden för privata vårdgivare var att öka tillgängligheten, minska väntetiderna och samtidigt uppnå en ökad kvalitet för samtliga vårdleverantörer och ge fler alternativ för befolkningen. Enligt hälso- och sjukvårdslagens (HSL) etiska plattform ska vård ges på lika villkor och prioritera dem med störst behov på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det har både startats nya och lagts ner vårdcentraler sedan reformen infördes, totalt sett har antalet ökat. Frågan är om denna ökning skett i enlighet med HSL. Vårdbehov skiljer sig åt runt om i landet och tidigare forskning visar på att socioekonomiska förutsättningar samvarierar med hälsa. Med en linjär sannolikhetsmodell undersöks i denna uppsats om de socioekonomiska förutsättningarna och det förväntade vårdbehovet på områdesnivå påverkar var det etableras vårdcentraler. Resultaten visar att ett områdes socioekonomiska profil kan ha betydelse i vårdgivarens val av lokalisering. Nytillkomna vårdcentraler har främst etablerats i befolkningstäta områden med hög medelinkomst, en stor andel högutbildade och/eller en låg andel individer äldre än 70 år. Denna utvecklig talar för en försvårad uppgift att uppnå vårdens etiska principer enligt HSL. Detta arbete har utförts som en del av granskningen ”Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan?”, Riksrevisionen (rapport 2014:22).

<p>Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar</p><p>socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen</p><p>att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en</p><p>linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som</p><p>kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i</p><p>synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt</p><p>sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som</p><p>förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att</p><p>introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.</p>

Kommunerna kan sedan början av 1990-talet välja mellan att erbjuda nyanlända flyktingar socialbidrag eller introduktionsersättning. Den sistnämnda ersättningen infördes med ambitionen att den ska öka förutsättningarna för flyktingar att snabbt bli självförsörjande. Med hjälp av en linjär sannolikhetsmodell skattas effekten av introduktionsersättningen på utfallsvariabler som kan förknippas med integration i allmänhet och möjligheter att på sikt bli självförsörjande i synnerhet. Resultaten visar att deltagandet i sfi-undervisningen ökar bland flyktingar som bosatt sig i kommuner som erbjuder de nyanlända introduktionsersättning. När beroendevariabler som förvärvsarbete på kort och längre sikt studeras ger dock resultaten inget stöd för att introduktionsersättningen har en positiv påverkan på flyktingarnas försörjningsmöjligheter.

Studiens syfte är att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frågar om studenters prestationer bedöms olika på grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och män. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillämpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi använder data bestående av betygslistor från tre stora delkurser inom ämnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som sträcker sig från höstterminen 2007 till och med vårterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrån studenternas efternamn. Vår empiriska strategi för att mäta diskriminering baseras på en design som kallas difference-in-difference-in-difference där vi jämför den genomsnittliga förändringen i sannolikheten att antingen bli minst godkänd eller erhålla ett högre betyg före och efter anonymiseringen mellan studenter med skandinaviska och utomskandinaviska efternamn. Vi inkluderar jurister som kontrollgrupp i syfte att kontrollera för betygstrender som sker oberoende av anonymiseringen. I genomsnitt sjönk betygsmedelvärdena i samband med anonymiseringen, framförallt blir det svårare att erhålla ett högt betyg. En tänkbar förklaring till resultaten är att relationen mellan examinator och student distanseras ytterligare vid en anonymisering vilket leder till en mer strikt bedömning. Mot förväntan indikerar resultaten att anonymiseringen har en negativ effekt för manliga studenter med utomskandinaviska efternamn omvänd diskriminering utövas mot manliga studenter med utomskandinaviska efternamn vid en icke-anonym bedömning. Detta förklarades till stor del av att män inom kontrollgruppen med utomskandinaviska efternamn förbättrade sina resultat i samma tidsperiod. Vi finner även att kvinnor med skandinaviska namn i genomsnitt minskar sin sannolikhet att bli väl godkända. Den negativa effekten av anonymiseringen är dock inte signifikant skild mellan kvinnor och män. Resultaten antyder att diskriminering är ett kontextbaserat fenomen.

Detta är en tvärkulturell, kvantitativ studie som undersöker sambandet mellan utbildning och ensamhet. Tidigare forskning i ämnet har varierande resultat samtidigt som fokus ofta legat på konsekvenser av ensamhet istället för vad som orsakar ensamhet. Trots det utgår denna studie från att den alienerande skolmiljön, som bidrar till ensamhetskänslor, samt humankapitalteorin, som ger en förståelse vad som kan uppmuntra till fortsatta studier, innebär att en lägre utbildningsnivå associerar med ensamhetskänslor. Datamaterialet som används för att testa hypotesen kommer från European Social Survey runda 7 vilket innebär att 21 länder inkluderas med mellan 1 400–3 000 respondenter per nation. Denna studie använder samma binära definition av ensamhetsvariabeln som Brülde och Fors (2015). Med hjälp av linjära sannolikhetsmodeller testas sedan hypotesen, analyserna inkluderar över 35 000 respondenter. Resultatet innebär att det finns empiriskt stöd för hypotesen och därmed antas en individs utbildningsnivå inverkar på hens ensamhetskänslor. Det kan tyckas märkligt att personer som spenderar mer tid i den alienerande skolmiljön är mindre ensamma än de med lägre utbildningsnivå. Teorierna ger dock flera möjliga förklaringar till detta, dels att individer som är känsliga för den alienerande miljön väljer att inte fortsätta studier på högre nivå, vilket ger dem sämre förutsättningar på arbetsmarknaden samtidigt som förvärvsarbetet också kan leda till alienering och därmed riskeras ensamhetskänslorna intensifieras. Medan för andra individer ger det ökande humankapitalet, som utbildningen innebär, incitament för att bortse från den alienerande miljön och därmed motverkas alienationens negativa konsekvenser. Därutöver går det att argumentera för att den högre utbildningen fostrar en slags social individualism som studenterna har nytta av senare i livet.

Adaptiva styrprinciper har framhållits som potentiell lösning till en rad strategiskt kostsamma nackdelar kopplade till den traditionella årsbudgeten. Denna studie syftar till att studerasambandet mellan dessa adaptiva styrprinciper och osäker miljö. Teoribildningen som ligger till grund för det analytiska ramverket har tematiserats i fyra kategorier av adaptiva styrprinciper som visats återkommande i den tidigare forskningen rörande beyond budgeting och dess besläktade hybrider: decentralisering, adaptiv planering och resursallokering, adaptiv målsättning och prestationsmätning samt adaptiva incitamentspraktiker. Denna tidigare forskning har emellertid inte undersökt mindre företags benägenhet att implementera dessa praktiker, och hur detta förhåller sig under perioder av generell osäkerhet. Covid-19-pandemin utgör en unik möjlighet på så sätt att andra typer av osäkerhet tidigare har tagit formen av specifika attribut (exempelvis konkurrensutsättning), medan pandemin får anses vara generellt utan motstycke under de i övrigt rådande omständigheterna. Forskningsfrågan definieras därmed som: Har mindre svenska tillverkningsföretag anammat adaptiva styrprinciper i större utsträckning under pandemin? För att undersöka huruvida dessa styrprinciper har ett samband med osäker miljö på det sätt som antyds utifrån teori användes en kvantitativ metod. En enkät skickades till 616 svenska tillverkningsföretag med 10-199 anställda, varav 88 användbara svar samlades in. Även om respondenterna uppvisade bred tendens till anammande (såsom teorin skulle förutse) var inte denna förändringsgrad under pandemin statistiskt signifikant utifrån linjär sannolikhetsmodell. / Adaptive management practices have been touted as being the solution to a number of strategically costly problems connected to the traditional yearly budget. The purpose of this study is to examine the relation between adaptive management practices and an uncertain environment. The underlying theory of the analytical framework specifically concerns four adaptive management practices that have proven to be recurring in the beyond budgeting literature and its adjacent hybrids: decentralization, adaptive planning and resource allocation, adaptive goal and performance measurements and adaptive incentives. Prior research has overlooked the aspect of smaller companies and their willingness to change and adapt their management practices during times of general uncertainty. The Covid-19 pandemic during 2020-2021 constituted a rare opportunity in the sense that other types of uncertainty have tended to be specific (e.g. increased competition), whereas the pandemic is taken to be generally unprecedented in relation to all other aspects of the current business environment. The research question was therefore formulated as: Have Swedish small scale manufacturing companies adopted adaptive management practices to a larger extent during the pandemic? To examine whether the adoption of these tools relate to uncertain environments, in the manner in which the theory suggests, a quantitative approach was utilized. A survey was sent to 616 Swedish manufacturing companies with 10-199 employees, out of which 88 useful answers were gathered. Although the respondents showed tendencies of adoption across the board (as the theory would predict) the changes made during the pandemic did not reach statistical significance in the linear probability model.