Denna uppsats beskriver hur Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bevakar det svenska kungahuset under tre strategiskt valda perioder. Syftet är att ge en ökad förståelse för hur rapporteringen om kungahuset ser ut på nyhetsplats vid skandal likt lanseringen av boken Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg med flera, samt vid en glädjande nyhet likt födseln av prinsessan Estelle. För att ge en bild av hur den mer alldagliga bevakningen ser ut undersöks även en slumpmässigt vald vecka. För att besvara syftet utgår undersökningen från tre frågeställningar rörande undersökta artiklars källor, tidningarnas nyhetsvärdering och hovets mediestrategier. I undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ metod använts. Som teoretisk utgångspunkt har teorin om agenda setting samt medieforskaren Kristina Widestedts forskning om hovjournalistik legat till grund. Studiens resultat visar på en obalans i bevakningen av kungahuset. Det finns en tydlig skillnad på morgon- och kvällspressens prioritering av nyheter om kungafamiljen, där den senare är de som skriver mest. Obalansen kan förklaras med ett rivalitetsförhållande mellan kvälls- och morgonpress. Om kvällspressen väljer att fokusera på kungafamiljen som privatpersoner försöker morgonpressen hålla sig till information kring kungafamiljens yrkesroller. Förhållandet leder till att båda tidningsgenrerna förblir trogna de förväntningar som sätts på dem, kvällspressen som tabloid och morgonpressen som faktabaserad. Resultatet blir att kungahuset får en särställning i de fyra tidningarna där granskning lyser med sin frånvaro. I uppsatsens analyserande del ges förslag till en alternativ hovjournalistik samt till vidare forskning i ämnet.