Spelling suggestions: "subject:"samhällsfara"" "subject:"samhällsforskning""
1 |
Idrottsföreningars och skolors samarbete inom idrottslyftet : tre fallstudierMagnholt, Karin January 2012 (has links)
Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att från sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta är att rekrytera fler barn och ungdomar till och behålla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. Folkhälsomålen och barnrättsperspektivet ska också beaktas vid projektens genomförande. Syftet med examensarbetet är att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. Målsättningen är inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frågeställningarna. Den övergripande frågeställningen är: Varför samarbetar skolor och idrottsföreningar inom ramen för Idrottslyftet och hur ser de på det gemensamma samhällsfostrande uppdraget? För att svara på den övergripande frågeställningen används några kompletterande frågeställningar: Vilka är de viktigaste syftena som anges av respondenterna för ett samarbete mellan de båda parterna och sammanfaller dessa med de syften som den andra parten angav? Vilken är den målgrupp man riktar sig mot genom projektet enligt respondenterna? Vad anser de båda respondenterna är de viktigaste effekterna om en tidigare inaktiv person blir aktiv i en idrottsförening? Ser de båda parterna någon konflikt mellan idrottsrörelsens och skolans världar? Studien har genomförts genom att halvstrukturerade intervjuer har skett med en föreningsrepresentant och en skolrepresentant från tre olika samarbeten i en större mellansvensk kommun. De sex intervjuerna har analyserats med inspiration från Giorgis analysmodell och resultaten har sedan diskuterats där så är möjligt, med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Rekrytering och social fostran angavs som ett viktigt syfte för samarbete av både skol- och föreningsrepresentanter. Fysisk aktivitet angavs också, likaså att slussa in ungdomarna i föreningslivet och att ge dem en upplevelse de annars inte kunnat få. Skol- och föreningsrepresentanterna hade endast i ett fall samma syfte med samarbetet. Målgruppen var i ett av fallen inaktiva ungdomar, där man lade särskild fokus på flickor. I de två andra fallen riktade sig verksamheten till ungdomar i allmänhet. Både skol- och föreningsrepresentanterna tyckte i stora drag att föreningslivet på ett bra sätt kompletterar skolan i det samhällsfostrande uppdraget.
|
2 |
Rätt kunskaper för en blivande statschef : Samhällsfostran av svenska tronföljare under 200 årNyström, Linnea January 2020 (has links)
The Right knowledge for a future head of state. The Societal fostering of Swedish successors to the throne during 200 years. The purpose of this study has been to compile and analyse the general educational demands on Swedish successors to the throne in the Bernadotte dynasty; it also strives to analyse how the constitutional context has affected these demands during the 200 years that were examined. The study has a subject didactic approach focusing on the successors to the throne’s education in social science, more particularly on the subject’s fostering aspect. In this context, societal fostering, or “samhällsfostran” in Swedish, is defined as education that strives to foster individuals that understand their position in society and can act accordingly. The principal thesis is that the didactics will be reflected in the politics; the fostering of the successors to the throne will be reflected in how they act in society. The theoretical framework is based on the three didactic questions What, Why and How together with the didactic triangle. The study was conducted by a qualitative text analysis on a rich quantity of sources like biographies, memoirs and encyclopaedias and showed that the successors to the throne in the 19th century to a high degree were fostered to become societal monarchs that ruled over a society they themselves were not a part of; Much, in some cases all, of their education was private with few or no classmates, and thus protecting them from political matters and criticism. Despite this, their fostering emphasized competence and merit; they should never take their position for granted, and always work hard to protect the crown. During the 20th century, after the breakthrough of parliamentarism, the successors’ fostering became more common, following a normal curriculum and having them attend public schools. Their special education towards their future duty is now after their matriculation.
|
Page generated in 0.0541 seconds