Anders Zorn är allmänt ansedd som en av sin tids främste porträttkonstnärer och bland hans mest upphöjda modeller hittar vi diverse medlemmar i den svenska kungafamiljen. I den här uppsatsen undersöks tre av hans kungliga porträtt utförda mellan åren 1898 och 1909. De tre porträtten är alla målade i olja på duk och föreställer de två kungarna Oskar II och Gustaf V samt änkedrottning Sofia av Nassau. Uppsatsens syfte är att undersöka Zorns kungliga porträtt i relation samtida framställningar av kungligheter, den kungliga porträttraditionen i Sverige och statsporträttet som genre. Frågeställningarna centrerar kring hur porträtten förhåller sig till den kungliga porträttraditionen, hur Zorn använde sig av klädsel och attribut och vilken effekt det fick i hans framställningar, i vilken utsträckning som hans verk följer den traditionella kungliga ikonografin och hur den personliga relationen till kungligheterna påverkade framställningarna av dem. Undersökningen utgår ifrån en semiotisk bildtolkning av de tre verken och uppsatsens teoretiska perspektiv utgår ifrån T.J. Clarks beskrivning av socialhistorisk konstvetenskap. Resultatet visar att Zorn använder sig delvis av den kungliga ikonografin samt använder sig av element vanliga inom statsporträttets genre samtidigt som han i det stora bryter med traditionen både när det kommer till klädsel, attribut och komposition. Det har även framkommit att relationen till kungligheterna var nära och att detta säkerligen påverkade den informella tonen i Zorns kungliga porträtt. Undersökningen visar också att Zorns porträtt kommer till i en brytningstid där hans kungliga porträtt har mer likheter med de som kommer efter än de som har tillkommit tidigare. / Anders Zorn is generally considered one of the most prominent portrait painters of his time and among his subjects we find several members of the Swedish royal family. This thesis investigates three of his royal portraits painted between 1898 and 1909. The portraits are all painted in oil on canvas and depict two kings, Oscar II and Gustaf V, as well as the dowager queen Sofia of Nassau. The aim of the thesis is to investigate Zorn’s royal portraits in relation to contemporary depictions of royalty, the traditional royal portraiture in Sweden, and the state portrait genre. The questions focus on how the portraits relate to the royal portrait tradition, how Zorn used clothing and attributes and the effect this had in his representations, to what extent his work follows traditional royal iconography, and how his personal relationship with the royals influenced the representations of them. The investigation is based on a semiotic interpretation of the three works, and the essay's theoretical perspective is based on T.J. Clark's description of social art history. The results show that Zorn partially uses the royal iconography and elements common within the genre of the state portrait, while he also largely breaks with tradition in terms of clothing, attributes, and composition. It is also shown that the relationship with the royal family was close and that this certainly influenced the informal tone of Zorn's royal portraits. The investigation also shows that Zorn's portraits are produced at a turning point where his royal portraits have more similarities with those that follow than those that precede.