<p>Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.</p>

Till akutmottagningen kommer ett stort antal patienter med varierande behov. Det är en stor utmaning för sjuksköterskan att bedriva individanpassad omvårdnad utifrån patienternas skilda tillstånd, för att därmed säkerställa ett gott omhändertagande. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur omvårdnaden utförs i den specifika situation som råder på akutmottagningen, sett utifrån sjuksköterskans och patientens perspektiv. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tio artiklar granskades och stod till grund för resultatet. I resultatet framkom tre huvudkategorier som gestaltade omvårdnaden på akutmottagningen. Dessa var: förhållanden på akutmottagningen, sjuksköterskans upplevda funktion och patientens upplevelser av omhändertagandet på akutmottagningen. I resultatet framkom att akutmottagningen dominerades av en medicinsk teknisk kultur och vården följde en löpandeband princip. Detta visade sig fungera väl i det akuta skedet då patienter upplevde sig väl omhändertagna och sjuksköterskan upplevde både mening och tydlighet i sin funktion. Brister framkom dock tydligt i den icke akuta vården där sjuksköterskans roll inte var klart definierad och patienten upplevde ett sämre omhändertagande. Då ämnet inte grundligt utforskats som ett problemområde kan luckor ses i den kunskap som finns att tillgå, därför efterfrågas ytterligare forskning.

Bakgrund: Många sjukdomar och behandlingar inverkar på sexuell och reproduktiv hälsa och/eller funktion [SRHF]. Sjuksköterskor [SSK] har ansvar att lyfta detta med patienter, enligt lag samt nationella styrdokument. Patientens rättigheter innefattar erhålla adekvat och tillräcklig information för att delaktigt kunna ta informerade beslut om sin vård. Trots detta uppger SSK och patienter att samtalet inte förs. Syfte: Litteraturöversiktens syfte är att belysa vilka påverkande faktorer SSK upplever i att diskutera sexuell- och reproduktiv hälsa och funktion med patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar. De analyserades sedan med hjälp av innehållsanalys. Resultat: En kombination av flera faktorer påverkar SSK i att samtala om SRHF. Dessa har identifierats och kategoriserats. ”Rädsla för obekväm stämning” är ett latent tema som genomsyrar resten av de identifierade kategorierna ”Utbildning och självförtroende” ”Någon annans ansvar” ”Attityder till patientens sexualitet” ”Vårdrelationen och vårdmiljön” och ”Kultur och normer”. Slutsats: SSK avsexualiserar patienten som en lättare utväg. Att fortsätta ignorera patienters SRHF kommer inte hjälpa SSK lindra patienters lidande. Klinisk betydelse: Dessa identifierade faktorer är inget nytt. Diskussionen belyser dock nya aspekter av SSK maktroll i frågan. Förhoppningsvis kan litteraturöversikten inspirera till förändring och vidare forskning. / Background: Many diseases and treatments may affect one’s sexual and reproductive health and/or function [SRHF]. Nurses have responsibility raising the subject with patients by law and national guidelines. Patients’ rights include partaking of correct and enough information to make informed decisions regarding treatment. In spite this patients and nurses state the subject is not broached enough. Aim: The aim is to describe what affecting factors nurses’ experience in discussing SRHF with patients. Method: A general literature review based on six qualitative and four quantitative articles. The articles were analyzed through content analysis. Result: A combination of multiple factors affect nurses’ conversations about SRHF. These have been identified and categorized. “Fear of uncomfortable atmosphere” is a latent theme throughout the other categories “Education and confidence” “Someone else’s responsibility” “Attitudes towards patients’ sexuality”. “Care relationship and ward environment” and “Culture and norms”. Conclusion: The nurses’ desexulization of the patient is an easy way out. Ignoring SRHF will not enable nurses to relieve patients’ suffering. Clinical significance: These identified factors are nothing new. The discussion enlighten new aspects of the nurses’ role of authority in this. Hopefully this review may inspire change and further research.

En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten. / A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.

<p>En stor del av anmälningarna som kommer till patientnämnden handlar om dåligt bemötande. Patienter som söker vård ska inte känna sig underlägsna eller otrygga på grund av vårdpersonalens bemötande. Ett professionellt vårdande bemötande kan skänka kraft och öka välbefinnandet hos patienten. Ett ökat välbefinnande kan reducera känslan av ohälsa hos patienten. Den patientgrupp studien fokuserar på är de patienter som kommer till akutmottagningen med en icke-brådskande diagnos. De upplever ofta en lägre nivå på bemötandet än patienter med mer brådskande diagnoser. Syftet med studien var att belysa vad som är viktigt för patienten i bemötandet från sjuksköterskan på en akutmottagning. Litteratursökning gjordes i databaser. Med en litteraturstudie på vetenskapliga artiklar gjordes en analys där patienters likheter och skillnader i upplevelsen av bemötandet söktes. Författarna fick fram tolv teman presenterade som förutsättningar och svårigheter för att patienten ska uppleva att den får ett tillfredställande bemötande. Resultatet visar att de patienter som upplevde att sjuksköterskan tog sig tid, gav dem information, bemötte dem med respekt och som individer, får kraft att bemästra den situation de befinner sig i. Att som sjuksköterska förstå hur patienten upplever bemötande är av vikt. Ett bra bemötande från sjuksköterskan kan göra att patienten känner ett ökat välbefinnande och närvaro av hälsa. Detta är en förutsättning för ett snabbare tillfrisknade hos patienten.</p> / <p>A great deal of the reports which arrives to the patient´s committee is about bad encounters. Patients who seek care at an emergency department should not feel inferior or unsafe because of a bad encounter from the nursing staff. A professional and caring encounter will give power and raise the wellbeing within the patient and that must be offered to the patient. A raised feeling of wellbeing might reduce the sense of bad health. The group of patients this study focuses on is the patients which arrive to the emergency department with a non urgent diagnosis. They often experience a lower rate of good encounters than the patients with an urgent diagnosis. The aim of this study was to highlight what´s important for the patient in the nurse-patient encounter in an emergency department. The search for literature was done in databases. A literaturereview was made from articles and an analysis was made where patient’s similarities and differences in the experience of the encounter sought out. The authors found twelve themes presented in possibilities and difficulties so that the patient will experience that the encounter I satisfying. The result shows that if the nurse’s take some time for the patient and gives them information, treats them as individuals and with respect, the patient feel empowerment to handle the situation. It is of importance for the nurse to understand how the patient experiences the encounter. A good encounter from the nurse can make the patient feel a raised wellbeing and a presence of health. This is a possibility for the patient to gain a feeling of better health.</p>

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades. Resultat: Kunskapsbrist inom området beroendelära ansågs vara en faktor som påverkade mötet negativt. Sjuksköterskorna visade respekt för patienten och poängterade vikten av att ha empatisk förmåga. Patientgruppen ansågs generellt som svårhanterlig på grund av ovilja att samarbeta och de hotfulla situationer som ibland uppkom i samband med alkohol och narkotikapåverkan. Hopplöshet infann sig inför det faktum att sjuksköterskan försökte göra allt för denna patientgrupp, men inte såg några framsteg. Slutsats: Sjuksköterskorna hade en generellt sett positiv uppfattning av mötet och de viktigaste delarna för att skapa ett gott möte var kunskap, empati och respekt. Utbredd kunskapsbrist inom beroendelära var ett hinder för att skapa ett bra möte. / Background: Previous research showed that nurses tended to hold a negative image of substance abusers, but they still provided good care for the group. Substance abusers held a great responsibility for their own illness. The negative attitudes were often seen as directly caused by lack of knowledge. Aim: To describe how some nurses perceived the meeting with substance abusers at an emergency room in a Swedish city. Method: Interview-study with a qualitative approach, where the analysis was conducted with content analysis on the manifest contents. Result: Lack of knowledge about addiction affected the meeting in a negative way. The nurse showed respect for the patient and empathized the need for empathetic ability in nursing. Overall substance abusers were seen as an unwieldy group due to their inability to cooperate and the threatening situations which sometimes occurred. The fact that the nurse tried to do everything in her power to help the patient, but didn't see any progress generated feelings of hopelessness. Conclusion: The nurses had an overall positive perception of the meeting and the most important components to create a good meeting were knowledge, empathy and respect. Lack of knowledge about addiction was a hindrance for creating a good meeting.

Bakgrund: Det har länge rapporterats om brister i bemötande i hälso- och sjukvården, inte minst inom psykiatrin. Vårdpersonal möter patienter med psykisk ohälsa oavsett arbetsplats. Patienternas uppfattning av vårdkvalitet inom psykiatrin har knappt undersökts i Sverige då det tidigare funnits en skepticism kring om en person som har varit tvångsvårdad eller lider av en störd verklighetsuppfattning varit kapabel till att ge ett trovärdigt svar. Patienterna anser att en god relation mellan patient och personal är grundläggande för god vårdkvalitet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur vuxna patienter med psykossjukdom upplever hälso- och sjukvården.Metod: Syftet besvarades genom en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar som har inkluderats var av kvalitativ ansats. Inkluderade artiklar har genomgått en kvalitetsanalys med resultatet hög eller medelhög kvalitet.Resultat: I resultatet framkom följande teman: bemötande, patient-vårdpersonalrelation, behandling, delaktighet och information samt miljö. Patienterna beskrev att de upplevt bristande bemötande från vårdpersonal. De beskrev önskvärda egenskaper hos vårdpersonal och vad som gjorde det möjligt att bygga en god relation. Vidare beskrev patienterna vikten av att få information och av att vara delaktiga i sin vård, samt upplevelsen av bristerna gällande detta.Slutsats: Det är tydligt att det finns brister i hälso- och sjukvården ur ett patientperspektiv och att mer forskning inom området krävs. De problemområden som upptäcktes var bemötande, patient-vårdpersonalrelation, miljö, behandling och delaktighet/ information.Nyckelord: Psykossjukdomar, upplevelse av bemötande, sjuksköterske-patient relation

Bakgrund Bröstcancer är den form av cancer som drabbar flest kvinnor världen över. Dagens behandling med bland annat cytostatika är väldigt tuff och leder till många biverkningar och symtom som påverkar kvinnors livskvalitet negativ och detta kan leda till lidande. Bara i Sverige får cirka 8000 kvinnor en bröstcancerdiagnos per år. Det som redan är känt är att många kvinnor drabbas. Det som inte finns lika mycket information om är hur dessa kvinnor mår och hur dom upplever sin behandling samt sjuksköterskans omvårdnad. Syfte Syftet med denna studie var att belysa bröstcancerdrabbade kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling som grund för sjuksköterskans professionella ansvar att bidra till lindrat lidande. Metod Metoden för detta arbete var en litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka fram artiklar, vilket resulterade till 18 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskats och sammanställts i en matris. En integrerad analysmetod användes för att analysera och presentera datainformationen i resultatet.   Resultat Resultatet ledde fram till fyra kategorier: Fysiska aspekter som kan leda till sjukdomslidande; Psykiska aspekter som kan leda till livslidande; Behov av stöd vid lidande som kan uppstå vid cytostatikabehandling och Brist på information vid cytostatikabehandling som kan leda till vårdlidande. Slutsats Kvinnors erfarenheter av cytostatikabehandling visade på ett påtagligt lidande och en försämrad livskvalitet. För att minska lidande och skapa en vård som håller en god kvalitet är det mycket viktigt att jobba vidare med information och kunskap inom bröstcancervård. Kvinnorna behöver mer stöd, information och vägledning från hälso- och sjukvården för att kunna minska sina besvär och få en bättre förutsättning för att kunna återgå till ett vanligt liv. Detta kan leda till att fler kvinnor kommer att få en mer tillfredsställande vård än vad de upplever i dagsläget. / Background Breast cancer is the form of cancer that affects most women worldwide. Today's treatment with, for example, cytostatic drugs is very tough and leads to many side effects and symptoms that affect women's quality of life negatively and this can lead to suffering. In Sweden alone, 8,000 women receive a breast cancer diagnosis per year. What is already known is that many women suffer, what is not as much information about is how these women feel and how they experience their treatment and the nursing. Aim The purpose of this study was to elucidate breast cancer-affected women's experiences of cytostatic therapy as a basis for the nurse's professional responsibility to contribute to alleviated suffering. Method The method for this essay was a literature review. The databases used to attain articles was PubMed and CINAHL. Arton scientific articles’ quality was assessed and was assembled in a matrix. An integrated analysis was used to analyse and present the data information in the results. Results The result led to four categories: Physical aspects that can lead to illness; Mental aspects that can lead to life-affliction; Need for support for suffering that may occur during cytostatic therapy and Lack of information in cytostatic therapy that can lead to suffering from care. Conclusions Women's experiences with cytostatic treatment showed a marked suffering and a deteriorating quality of life. In order to reduce suffering and to create a quality care service, it is very important to continue working with information and knowledge in breast cancer care. Women need more support, information and guidance from the health care system in order to reduce their inconvenience and to have a better condition in order to return to normal life. This can lead to more women receiving more satisfactory care than they currently experience.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår. Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling. Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt. Strategier att hantera gränser i professionen, att ha verktyg för att hantera gränssättningen mellan det professionella och patienten. Exempel är reflektion och handledning med kollegor för att detta kan underlätta att inte bli för privat i relationen med patienten och känna sig professionell. Kollegornas betydelse i arbetet är en viktig del med erfarenhetsutbyte och stöd för att hantera relationer och situationer som kan uppstå. Avslutande kommentar Det är berikande och positivt att arbeta med patienter i långa vårdrelationer. De komplexa situationer som uppstår kan påverka dialyssjuksköterskorna och det ses som värdefullt att ha tillgång till forum där frågor om vården av patienterna kan diskuteras och att riktlinjer sammansatta av arbetsgruppen är en trygghet att luta sig mot. / Background In the dialysis nurses and patients meet regularly every week, sometimes over several years. This makes it possible for relations to occur. Aim Describing dialysis nurses perceptions and experiences of long-term care relations with persons with chronic renal disease who requires hemodialysis. Method Twelve dialysis nurses at hospitals in the middle of Sweden were interviewed. Qualitative content analysis was performed. Results The satisfaction with long-term care relations with patients in hemodialysis enrich the dialysis nurse both professional and as a person. The encounter with patients during a long time gives many positive emotions and it is joyful to be able to follow the patient development. The experience of the Complexity in long term relations, to meet and be rubbed against the same patients over time, sometimes several years could be a challenge experience in the profession to deal with in a good way. Strategies to manage the boundaries of the profession are to have tools to handle the boundaries between the professional role and the patient. Examples of tools are reflection and coaching session with colleagues since this can make it easier to avoid to be too private in the relation and to feel professional. Colleagues' role in the work is an important part with exchange of experiences and support to deal with the relations and the situations that may occur, in these relations. Concluding comment It is enriching and positive to work with patients in long-term relations. The complex situations that occur can affect the dialysis nurses and it seems important to have access to forum where questions can be discussed and to have guidelines that is put together by the workgroup to rely on.

No description available.