No description available.

No description available.

BakgrundNågot exakt antal personer med beroende är svårt att få fram då mörkertalet är stort då inte alla söker vård. Det finns en stor kunskapslucka om beroende vilket kan leda till negativa attityder och sämre vård för dessa patienter. Problemen blir ännu större om smärtproblematik förekommer.   SyfteSyfte med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta patienter med beroendeproblematik samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade studierna.   MetodLitteraturstudie med deskriptiv design och de elva valda artiklarna söktes fram i databasen CINAHL, deras ansats är både kvalitativa och kvantitativa. HuvudresultatResultatet i studien visar att sjuksköterskors utbildningsnivå är signifikant med deras attityder mot patienter med beroendeproblematik, detta ger även en osäkerhet i mötet med dessa patienter vilket leder till otillräcklig omvårdnad och smärtbehandling. Den otillräckliga utbildningen leder till att sjuksköterskorna tvingas ta hjälp av varandra för att bemästra omvårdnaden samt bemötandet av patienter med beroendeproblematik på bästa sätt. Erfarenhet i arbete med beroendepatienter är en stor tillgång för sjuksköterskor som inte inhämtat vidare utbildning kring omvårdnad av dessa patienter.   SlutsatsPatienter med beroendeproblematik är en växande patientgrupp i dagens samhälle och sjuksköterskor träffar dessa individer på många olika inrättningar oavsett vilken utbildning de besitter. För bästa möjliga utgång för både patient och sjuksköterska är det därför av stor vikt att sjuksköterskan är så förberedd som möjligt genom att redan i grundutbildning erhålla fördjupad utbildning kring denna patientgrupp. Sedan vidare i arbetslivet erbjudas fler kurser och utbildningar/fortbildningar i omvårdnad av patienter med beroendeproblematik. / BackgroundThere is no specific number of people with addiction because it is difficult to obtain when the number of unreported cases is high because not everyone seeks care. There is a large gap in knowledge about addiction which can lead to negative attitudes and worse care for these patients. The problems gets more difficult if it includes pain. AimThe purpose of this litterturereview is to describe nurses 'experience of responding to patient´s with addictions and to describe what data collection methods used in the included studies. MethodA literature study with descriptive design and the eleven selected articles were searched in the database called CINAHL, and their approach is both qualitative and quantitative ResultsThe results of the present study show that nurses' education are significant in their attitudes toward patients with addiction, this also gives an uncertainty in the meeting with these patients, which leads to insufficient care and pain management. The inadequate education forces the nurses to help each other to master the care of patients and the best reply with addiction best way possible. Experience of working with patients with addiction is a major asset for nurses who have not obtained further education about care of these patients. Conclusionpatients with addiction are a growing population in today's society and nurses meet these individuals in many different workplaces whatever education they possess. For the best possible outcome for both patient and nurses, is it very important that the nurse is as prepared as possible by already in the basic education receive in-depth training about these patients. Then while working be offered more courses and education / in-depth courses in the care of patients with addiction.

Research in the late 1990s and early 2000s projected that the number of people aged 50 and older who needed treatment for illicit drug use and abuse of prescribed medications to increase from approximately 1.7 million in 2001 to approximately 4.4 million in 2020. The purpose of this study was to examine how gender, marital status, employment status, and primary referral source predicted treatment outcomes with this older population. Of interest was how these predictions could better prepare treatment providers to treat individuals born between 1946 and 1964 who are addicted to substances. This quantitative study used an archival database, the Treatment Episode Dataset-Discharges (TEDS-D) from the Substance Abuse and Mental Health Services Administration. A discriminant function analysis revealed significance in the predictor variables with treatment outcomes. The second research question asked whether the criminal justice system/legal system alone, as the primary referral source, could predict treatment outcomes. A chi-square test revealed the primary referral source had a significant impact on treatment outcomes. These findings have implications for positive social change by empowering practitioners working with the older adult generation in substance abuse treatment to recognize the changing roles of retirement. These findings may, in turn, help those adults cope with physical health problems and loss of mobility, foster social supports within the community, and address the mental health problems among this population.

This exploratory study was based upon Bowen Family Systems theory and investigated emotional cutoff in women (n = 168) who entered a substance abuse treatment program. Three questions were explored: First, the degree of emotional cutoff in this sample was compared to a non-clinical sample of women. Secondly, the relationship was explored between the variable of emotional cutoff and the following variables: substance abuse variables, individual psychological functioning variables, and marital and family relationship variables. Finally, the relationship was explored between dropout from substance abuse treatment and emotional cutoff.Results indicate that the degree of emotional cutoff was significantly higher in this clinical sample of women who abused substances than in two comparison samples - one was a non-clinical sample of women balancing multiple roles and responsibilities and one mixed sample of divorced men and women. Emotional cutoff was found to have a significant positive relationship with the following variables: behaviors characteristic of substance abusers, behaviors of a highly defensive person, symptoms of depression, anxiety, hostility, psychoticism, somatization, obsessive compulsive disorder, interpersonal sensitivity, and a global assessment of psychological dysfunction. Emotional cutoff was found to have a significant negative relationship with denial of substance abuse. No significant relationship was found between emotional cutoff and marital satisfaction, health or distress in family functioning, dropout from treatment, severity of substance abuse, and symptoms of paranoia or phobia. These results have implications for further research based on Bowen theory and the understanding of the emotional process of addicted family systems. / Master of Science

Bakgrund: Många människor är fördomsfulla mot patienter som har ett narkotikamissbruk. Patienter med narkotikamissbruk uttrycker att de blir behandlade annorlunda av sjuksköterskor inom vården -att de blir placerade i fack, bortprioriterade, ignorerade samt får sämre vård. Sjuksköterkors förhållningssätt beskrivs innehålla en drivkraft och ett gediget engagemang för patienter som missbrukar narkotika.  Syfte: Att beskrivasjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med narkotikamissbruk.  Metod: I litteraturöversikten användes totalt 10 vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Academic Search Complete, CINAHL Complete och PsycInfo där sökorden som använts bland annat var ”nurse” ”substance abuse” och ”experiences”.Fribergs (2012) analysmetod har använts för att analysera de vårdvetenskapliga artiklarna.Den teoretiska referensramen som använts är Katie Erikssons caritativa vårdteori. Resultat: Resultatet visade sig i tre huvudteman och tre subteman. I det första temat ”Hur sjuksköterskor förhåller sig till vårdandet av narkotikamissbrukare” uppkom tre subteman; ”Sjuksköterskors attityder och fördomar” samt ”Stress & manipulation som hinder i vårdandet”. Under det huvudtemat beskrivs hur sjuksköterskors attityder och fördomar kan påverka den vården de ger till narkotikamissbrukare. I det andra temat ”Vad utbildning och kunskap har för betydelse i vårdandet” beskrivs det hur sjuksköterskor erfarit att deras brist på utbildning påverkat vårdandet och även varför god kompetens är betydelsefull. I det sista huvudtemat ”Oro, rädsla och ångest” belyses bland annat sjuksköterskors oro/rädsla för att vårda dessa patienter av olika anledningar. Diskussion: I diskussionsdelen belyser författarna de mest framträdande delarna i resultatdelen tillsammans med Katie Erikssons caritativa vårdteori. Sjuksköterkornas attityder/fördomar, misstro/manipulation samt utbildning diskuteras i förhållande till författarnas tankar, litteraturöversiktens bakgrund / Background: People are often prejudiced towards people with a substance abuse. Patients with a substance abuse express that nurses seems to care for them differently than with other patients –they feel like they’re being stigmatized, not being prioritized, ignored and that they receive less care than others. Commitment and urge are two components that should be contained in the nurses’ approach towards patients with substance abuse.   Aim: The aim of this study was to describenurses’ experiences of caring for patients with substance abuse.  Method: This litterature review was based on ten scientific articles. The articles were obtained from the databases Academic Search Complete, CINAHL Complete and PsycInfo. Some of the keywords that were used in the research were “nurse”, “substance abuse” and “experiences”.To analyse the articles we have used Fribergs (2012) method.The theoretical framework that was used in this literature review was Katie Erikssons caritative theory.  Results: The results of this litterature review show three main themes and two subthemes. The first theme “How nurses treat the substance abusers while they care for them”, include two subthemes “Nurses’ attitudes and prejudiced actions” and “How stress and manpulation can affect the care”. The theme highlights how nurses’ attitudes and prejudices affect the care they’re giving. The secondtheme, “The importance of education and knowledge in the care of patients who suffers from substance abuse”, describes nurses’ experiences of how their lack of education affects the care they’re giving and why it’s important to have good competence. The last theme “Worries, fears and anxiety” illuminates different reasons to why the nurses have these types of feelings when they’re caring for patients with a substance disorder.  Discussion: The discussion highlights the most outstanding parts of the result in association with Katie Erikssons caritative theory. Nurses’ attitudes/prejudices, distrust/manipulation and the importance of education are discussed in relation the authors’ thoughts, the background of the literature review and the theoretical frame.

Bakgrund: Tidigare forskning visade på att sjuksköterskor tenderade att ha en negativ bild av missbrukare, samtidigt som de uttryckte att de ändå gav god omvårdnad. Missbrukspatienterna ansågs ha ett stort eget ansvar för sin sjukdom. De negativa attityderna sågs ofta som direkt orsakade av kunskapsbrist. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur några sjuksköterskor uppfattade mötet med missbrukare på en akutmottagning i en svensk storstad. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats, där det manifesta innehållet analyserades. Resultat: Kunskapsbrist inom området beroendelära ansågs vara en faktor som påverkade mötet negativt. Sjuksköterskorna visade respekt för patienten och poängterade vikten av att ha empatisk förmåga. Patientgruppen ansågs generellt som svårhanterlig på grund av ovilja att samarbeta och de hotfulla situationer som ibland uppkom i samband med alkohol och narkotikapåverkan. Hopplöshet infann sig inför det faktum att sjuksköterskan försökte göra allt för denna patientgrupp, men inte såg några framsteg. Slutsats: Sjuksköterskorna hade en generellt sett positiv uppfattning av mötet och de viktigaste delarna för att skapa ett gott möte var kunskap, empati och respekt. Utbredd kunskapsbrist inom beroendelära var ett hinder för att skapa ett bra möte. / Background: Previous research showed that nurses tended to hold a negative image of substance abusers, but they still provided good care for the group. Substance abusers held a great responsibility for their own illness. The negative attitudes were often seen as directly caused by lack of knowledge. Aim: To describe how some nurses perceived the meeting with substance abusers at an emergency room in a Swedish city. Method: Interview-study with a qualitative approach, where the analysis was conducted with content analysis on the manifest contents. Result: Lack of knowledge about addiction affected the meeting in a negative way. The nurse showed respect for the patient and empathized the need for empathetic ability in nursing. Overall substance abusers were seen as an unwieldy group due to their inability to cooperate and the threatening situations which sometimes occurred. The fact that the nurse tried to do everything in her power to help the patient, but didn't see any progress generated feelings of hopelessness. Conclusion: The nurses had an overall positive perception of the meeting and the most important components to create a good meeting were knowledge, empathy and respect. Lack of knowledge about addiction was a hindrance for creating a good meeting.

Bakgrund: Idag lever ungefär 780 000 personer med substansmissbruk. Vilket också betyder att patienter som kommer till sjukhus kan ha substansmissbruk, detta gör att sjuksköterskor som jobbar på sjukhus ibland vårdar dessa patienter. För att vårda patienter med substansmissbruk krävs kunskap, medicinsk- och omvårdnadsmässig kunskap. Sjuksköterskans roll i vårdandet är lindra patienters lidande samt identifiera patientens behov. Metod: Studien är en litteraturöversikt med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet byggs upp med hjälp av 10 vetenskapliga artiklar. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultat: Fyra teman presenteras: Känsla av etiskt dilemma, Misstro och misstänksamhet, Egna säkerheten samt Känsla av bristande kunskap. Sjuksköterskorna upplever svårigheter att lita på patienter med substansmissbruk samt att medicinera dessa patienter. Sjuksköterskorna upplever sig osäkra för sin egen säkerhet när de vårdar denna patientgrupp då dessa patienter har tendens att påvisa aggressivt beteende. Sjuksköterskorna upplever att denna osäkerhet och svårighet grundar sig i känsla av bristande kunskap. Konklusion: Sjuksköterskorna är i mer behov av kunskap för att kunna tillgodose en god vård för patienter med substansmissbruk. / Background: Today, approximately 780 000 people live with substance abuse. Which also means that patients who come to hospital may have substance abuse, this means that nurses who work in hospitals sometimes care for these patients. To care for patients with substance abuse requires knowledge, medical- and nursing knowledge. The nurse’s role in care is to alleviate patients suffering and identify the patient’s needs. Method: This study is a literature review with both a qualitative and quantitative method. The result is built up with the help of 10 scientific articles. Aim: To investigate nurses' experience of caring for patients with substance abuse. Findings: Four themes are presented: Sense of ethical dilemma, Distrust and suspicion, Own security and Sense of lack of knowledge. The nurses experience difficulties in trusting patients with substance abuse and in medicating these patients. The nurses feel insecure about their own safety when caring for this patient group as these patients have a tendency to show aggressive behavior. The nurses feel that uncertainty and difficulty is based on a feeling of lack of knowledge. Conclusion: The nurses are in more need of knowledge in order to be able to provide good care for patients with substance abuse.

The purpose of this investigation focused on determining the effects of a physical conditioning program on physical fitness and health attitudes on inpatient adolescent male substance abusers during and following participation in a six week fitness program. The fitness measures chosen for this study were the 1 1/2 mile run, skinfold, sit-and-reach, and grip strength. The first four of these measures make up the AAHPERD test battery (AAHPERD, 1980). The Health Attribution Test (Lawlis and Lawlis, 1980) was administered to determine health locus of control.

No description available.