Transitional justice emerged as an integral part of state- and peacebuilding processes during the same period as the war in Bosnia and Herzegovina. This created a market for human rights promotion in which non-governmental organizations were perceived as experts. Although transitional justice is a well-researched area, few studies have analyzed the production of knowledge by non-governmental organizations in this field. The aim of this study is to bridge this research gap by analyzing how two non-governmental organizations – Human Rights Watch and Kvinna till Kvinna Foundation – create and use the concept of victim in their reports. The reports were analyzed in two steps, based on qualitative content analysis. The first step was to code the material based on theoretical assumptions and the content. The second step was to create a narrative which was the base for the theoretical analysis of the material. The analysis centers around three key concepts: cosmopolitanism, representation and the subaltern. This theoretical framework is created based on the two scholars Gayatri Chakravorty Spivak and Ulrich Beck. The analysis shows that both organizations are creating a space in their reports, a cosmopolitan reality, in which they are legitimizing their own work. The creation of different subjects, such as victim, is also done in relation to this space. In other words, the organizations create the concept of victim to suit their own world-view and rationale.

Många ideella organisationer behöver bidrag och stöd för att kunna bedriva sitt arbete. Därmed blir det viktigt att vara synliga och sticka ut från mängden för att få människors stöd. Syftet med denna studie är att undersöka specifika förutsättningar för marknadsföring av ideella organisationer som bedriver insamling i Sverige. Genom kvalitativa intervjuer undersöktes hur väl Barncancerfondens och Kvinna till Kvinnas uppfattningar överensstämmer med teorier som finns inom området. Slutsatser som överensstämde med litteraturen var att ideella organisationer ofta har som mål att nå en mycket bred publik eller till och med hela allmänheten. Men studien visar även att Barncancerfonden och Kvinna till Kvinna arbetar strategiskt med målgrupper för att rikta insamling och informationsarbete, trots att det finns en vilja att nå ut brett. Inom ideella organisationer är det även svårt att modifiera budskapet, eftersom det måste spegla verksamheten. Hur organisationen påverkas av detta beror delvis på vilken typ av ämne som organisationen berör eftersom det med ett intresseväckande ämne är lättare att nå ut. En annan specifik förutsättning är att gåvor ofta är en osynlig handling som gynnar någon annan. Avsaknaden av produkt nämns av organisationerna som något marknadsföringen måste bemöta, vilket kan ske på olika sätt. Ideella verksamheter normalt uppfattas ha ett gott syfte vilket gör allmänheten mer mottaglig för budskapen.

<p>Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död.</p><p>Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta.</p><p>Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen.</p><p>Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.</p><p>Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare.</p><p>När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån.</p><p>Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik. Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut. En viktig del i opinionsarbetet är att skapa debatt i samhället på olika sätt. Ett sätt att få uppmärksamhet kring en fråga är att genomföra en studie eller en rapport. Man arbetade även med kampanjer, utbildningar, utställningar, debattartiklar och seminarier, där man har möjlighet att bjuda in politiska beslutsfattare. När det gällde lobbyarbete skedde det både lokalt och internationellt. Organisationerna påpekade vikten att bygga personliga relationer med politiker och att vara medveten om politiska arbetsmetoder. Viktiga kontakter är massmedia, opinionsledare, regering, riksdag, kommun och landsting. Alla de ideella organisationer som jag har talat med har någon form av kontakt med beslutsfattare, i syfte att driva politiska frågor. Ofta har de många olika kontakter inom olika nivåer i politiken. För de ideella organisationerna i undersökningen är det viktigt att uppnå vissa politiska mål och att påverka politiska beslut i frågor, allt ifrån humanitär rätt, barn och äldres situation, medicinskt bistånd, till att göra något åt ensamheten och de allt glesare sociala nätverket i Sverige. Lobbying bedrivs på kommunal nivå, men är också riktad mot internationella organ som EU och FN, samt olika departement, framför allt utrikesdepartementet, men även justitiedepartementet och försvarsdepartementet. Organisationerna upplevde att de i vissa fall fick gehör för sina frågor hos politiker, men att deras frågor inte alltid låg högt på den politiska agendan. Organisationerna deltar inte institutionaliserat i den politiska påverkansprocessen, men som organiserade intressen har de i varierande grad möjlighet att påverka politiska beslut utifrån. Redaktionellt utrymme i tidningar ansågs som viktigt. Samtidigt är det angeläget att kombinera det med PR- och reklamkampanjer som ligger i tiden. Mediearbetet ansågs som mycket betydelsefullt av de ideella organisationer jag talade med och man är inriktad på att ha en hög servicenivå gentemot journalister. Organisationerna hade varierande genomslag i media och särskilt de mindre organisationerna påpekade att de gärna ville ha större täckning. Man påpekade också vikten av att vara kreativ och innovativ i sina påverkansförsök.

Kvinnan kan du sälja igen -och- igen -och- igen, tills hon är död. Så säger Iluta Laca, ordförande i Martacenter i Riga och en av deltagarna på Palmedagarna i Västerås under hösten 2005. Laca arbetar med att hindra att flickor hamnar i trafficking men även med att rehabilitera redan utsatta. Trafficking är inget nytt fenomen, redan under 1800-talets senare hälft fanns det prostituerade från Europa i Buenos Aires och i Indien. Detta kallas för den ”vita slavhandeln”. Den ersattes senare av den ”svarta slavhandeln” som kan delas in i fyra vågor och handlar om kvinnor som kommit till västvärlden. I den första vågen kom kvinnorna från Asien, i den andra från Sydamerika och i den tredje från Afrika. Nu i den fjärde vågen kommer kvinnorna från Central- och Östeuropa. Det fanns knappast några kvinnor från dessa länder före 1992. Enligt FN kan så många som 2 miljoner människor per år falla offer för trafficking. Uppskattningsvis tjänar de kriminella grupperna 7 miljarder dollar per år på verksamheten. Då handlar det inte bara om trafficking för sexuella syften utan t.ex. även arbetskraftsexploatering. Vinsterna i trafficking är jämförbara med smuggling av droger och vapen. Den stora förtjänsten med trafficking, både den i sexuellt syfte och arbetskraftsexploatering, ligger bland annat i att människor kan säljas om och om igen. Den här uppsatsen handlar om hur fem olika organisationer i Sverige diskuterar fenomenet trafficking av kvinnor för sexuella ändamål. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer med representanter från organisationerna Kvinna Till Kvinna, Kvinnoforum, Palmecentret, Riksförbundet för sexuell upplysning (RFSU) och Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS). Även tryckt material från organisationerna som tar upp fenomenet finns med i empirin.

Abstract In the 1970s women started to be taken specifically into consideration when talking about development. Over time several approaches appeared where the focus varied from integrating women into existing structures in society (Women In Development (WID)) to changing the socially constructed gender roles (Gender And Development (GAD)). The latter was accepted by the international community in 1995. In 1993 a Swedish organisation who called themselves Kvinna till Kvinna (KtK) was founded with the goal to help and support women in conflicted countries to become equal to the male population. An organisation that was founded almost simultaneously as the gender approach was accepted into the international community - which approach would they go for? Which approach seemed to be the best in order to achieve equality? According to an ideology analysis of KtK's activity reports from 1994 to 2012, which was performed in this thesis, KtK seemed to have started out closer to the WID approach for a short time span, while rather quickly moving towards the GAD approach with which they have held on to date.

This study is about seven women’s organizations in Belgrade, Serbia and their relations to domestic and international donors during the period 2003-2006. My main research questions focus on their choices of either domestic or international cooperation partners. How and why did the women organize themselves? What factors were essential when selecting donors? In what ways were the organizations influenced by donors? Through interviews, with organization representatives’ concepts such as gift and reciprocity, power and dependency, trust and mistrust and collective identity emerged.  These concepts were used as points of departure for developing deeper understanding of women organizations’ choice of cooperation partners. The women organizations’ basically had two alternatives for cooperation: cooperation with foreign donors which offered funds, organizational development and social networks. Alternately, cooperation with local donors, which offered the equivalent except for the organizational development. Cooperation with the foreign donor has resulted in more professional attitudes to the work that have been desired by other international donors. A result is that they can compete with other women’s organizations’ for international funding. Cooperation with local donors has led to fewer resources but more independent working practices. For these women organizations’ independence was important so they choose partners who, they felt more respected this allowing them to write articles or discuss gender in the media with little external influence. Regardless of the chosen donor the reciprocity is embedded in the relation between the donor and the receiver of aid, which in various ways is beneficial for both parties.