<p>Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons <em>Essence of Decision. </em>Modellerna<em> </em>benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät. Näten används sedan för att söka igenom empirin för att skapa underlag för ett besvarande av studiens frågeställningar.</p><p>Studiens resultat är att det rationella maktkampsperspektivet, där betraktaren utgår från att Sverige agerade ändamålsenligt då hon utsattes för ett främmande undervattenshot och därför utvecklade ubåtsjaktförmågan, har goda möjligheter att på egen hand förklara det skedda. Däremot kan inte det interna maktkampsperspektivet, som utgår från att det var försvarsgrenarnas kamp om resurserna som var den egentliga drivkraften, ensamt förklara orsakerna till ubåtsjaktförmågeutvecklingen. Inte ens om perspektiven tillåts vara varandra komplementära kan någon positiv inverkan från det interna maktkampsperspektivet påvisas. Istället var det medvetna val grundade i viljan att upprätthålla den nationella suveräniteten som var drivkraften bakom utvecklingen av ubåtsjaktförmågan.</p> / <p>The present study aims to explain what where the driving forces behind the development of Swedish submarine hunting skills during the 1980s by studying the development from two different perspectives and ask which one of them has the best explanatory power. The approach is supported by two separate scientific explanations; rational actor and governmental politics, both of them taken from Graham Allison <em>Essence of Decision</em>. Allison supplies the researcher with a number of recommended questions to dwell upon when developing analytical networks to be drawn through the empirical study when creating a basis for answering the survey questions.</p><p>The result of the study is that the rational actor perspective, in which the viewer assumes that Sweden was acting rationally when subjected to an underwater threat and thus developed her ASW-capability has good possibility to explain the course of events. Arguments that the governmental politics perspective, which assumes that it was the struggle for resources between the different Swedish armed services alone was the real driving force behind the development of the ASW-capability, have however not been found. Even if the perspectives are allowed to be complementary to each other no real impact from the internal power struggle perspective can be confirmed. Hence the driving force behind the development was the deliberate choices based on a will to preserve the national sovereignty.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010. Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen? Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning? Metod De metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010. Resultat De viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010. I enkätstudien kan vi se följande resultat; träningstiden bland kvinnorna har ökat, de högintensiva konditionspassen har ökat bland båda könen, den mentala träningen likaså. Även tränare har ökat i förekomst hos de som var landslagsaktiva år 2010, men det är fortfarande svårt att definiera tränarbegreppet. Kunskap om träningsupplägg fick de aktiva år 2010 till störst del från vetenskaplig forskning medan de på 1980-talet ansåg att de baserade sitt träningsupplägg till störst del på andra orienterares erfarenheter och på egen beprövad erfarenhet. Slutsats Den slutsats vi kan dra är att det är ett komplext område att förstå hur elitorienterare lägger upp sin träning. Det finns inte något universellt träningsupplägg som passar alla. Det fanns dock stora skillnader när vi jämförde landslagsorienterarna som grupp under 1980-talet med år 2010, vilket tyder på att de förändringar sporten har genomgått har påverkat elitorienterarnas träningsupplägg. Dessutom verkar definitioner kring tränarrollen saknas, antagligen på grund av den allmänt förekommande åsikten inom sporten att man ska sträva efter att bli sin egen tränare. Detta gör det svårt för de aktiva år 2010 att definiera personer runt omkring dem som de får hjälp av.

Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision. Modellerna benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät. Näten används sedan för att söka igenom empirin för att skapa underlag för ett besvarande av studiens frågeställningar. Studiens resultat är att det rationella maktkampsperspektivet, där betraktaren utgår från att Sverige agerade ändamålsenligt då hon utsattes för ett främmande undervattenshot och därför utvecklade ubåtsjaktförmågan, har goda möjligheter att på egen hand förklara det skedda. Däremot kan inte det interna maktkampsperspektivet, som utgår från att det var försvarsgrenarnas kamp om resurserna som var den egentliga drivkraften, ensamt förklara orsakerna till ubåtsjaktförmågeutvecklingen. Inte ens om perspektiven tillåts vara varandra komplementära kan någon positiv inverkan från det interna maktkampsperspektivet påvisas. Istället var det medvetna val grundade i viljan att upprätthålla den nationella suveräniteten som var drivkraften bakom utvecklingen av ubåtsjaktförmågan. / The present study aims to explain what where the driving forces behind the development of Swedish submarine hunting skills during the 1980s by studying the development from two different perspectives and ask which one of them has the best explanatory power. The approach is supported by two separate scientific explanations; rational actor and governmental politics, both of them taken from Graham Allison Essence of Decision. Allison supplies the researcher with a number of recommended questions to dwell upon when developing analytical networks to be drawn through the empirical study when creating a basis for answering the survey questions. The result of the study is that the rational actor perspective, in which the viewer assumes that Sweden was acting rationally when subjected to an underwater threat and thus developed her ASW-capability has good possibility to explain the course of events. Arguments that the governmental politics perspective, which assumes that it was the struggle for resources between the different Swedish armed services alone was the real driving force behind the development of the ASW-capability, have however not been found. Even if the perspectives are allowed to be complementary to each other no real impact from the internal power struggle perspective can be confirmed. Hence the driving force behind the development was the deliberate choices based on a will to preserve the national sovereignty.

Patrick Sjöstrand Schatzl: Queens Of Noise: En undersökning av kvinnliga artisters porträttering i svenska populärtidskrifter under 1970- och 1980-talet. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårtermin, 2022. 1970-talet präglades av fler samhälleliga förändringar än vad gemeneman idag förmodligenkänner till. Det är ett årtionde många tar förgivet och ändå skulle framväxten av olikafeministiska rörelser och populärkulturen skapa en social förändring i västvärlden både under1970-talet och framåt. För att konkretisera och påvisa dessa förändringar över tid ser jag idetta arbete till kvinnliga artister och deras porträttering i svenska populärkulturella tidskrifterunder 1970- och 1980-talet. Jag ser till det kvinnliga rockbandet The Runaways för attundersöka det av andra vågens feminism präglade 1970-talet och artisterna Joan Jett och Lita Ford, som tidigare verkat i bandet innan de övergick till solokarriärer, för att undersöka feminismens succesiva kommersialisering och tidskrifternas professionalisering under 1980-talet. Genom både bild- och textanalyser går det att konstatera att andra vågens feminism utmanas inom populärkulturen genom band som The Runaways. Något som tog sig i uttryck iden mansdominerade branschen genom ambivalenta kommentarer och utpekande avskillnader som kön. Feminismen och konceptet av den kvinnliga artisten verkar sedan haanammats under 1980-talet till priset av att de kvinnliga artisterna själva fick framhäva sinfemininitet, då det inte var uttalat men ändå förväntat. En image skulle säljas in, vilket också skulle synas i följande årtionden då kvinnligheten och feminismen inom populärkulturen tydligt redan var kommersialiserad.

Denna uppsats är en idéhistorisk undersökning av libertarianismens utveckling i Sverige 1983–2000. Utgångspunkten för undersökningen är en ny forskningsdiskussion som rest frågor om libertarianismens många former i transnationella kontexter, i synnerhet den nordiska, som ett svar på en tidigare amerikaniserad förståelse av ideologins utveckling. Jag ansluter mig till denna diskussion och med min undersökning ifrågasätter jag dels tidigare forsknings inskrivande av libertarianismen i den så kallade ”högervågen” och nyliberalismens historia i Sverige, dels de svenska libertarianernas skrivande av sin egen historia.  Jag kartlägger i undersökningen ett specifikt aktörsnätverk som i en svensk kontext haft en central betydelse för ideologins utveckling. I centrum för detta nätverk stod tidningen Nyliberalen och organisationen Frihetsfronten. I min analys förstår jag ideologin som en föränderlig samverkan mellan detta nätverks materiella praktiker och en uppsättning idéer, vilken givit upphov till först en kanonisering av idéerna, sedan en popularisering av dem och slutligen en fragmentering av ideologin. Min undersökning visar hur aktörernas användning av populärkultur och artefakter samt deras strategiska bruk av medietekniker, som tidningen Nyliberalen, och särskilda platser, som Frihetsfrontens svartklubb Tritnaha, var viktiga i denna samverkan. Vidare pekar jag på hur denna samverkan karaktäriserades av ständig intern splittring inom nätverket som också formade ideologins utveckling. Kanoniseringen bestod i att en uppsättning idéer från framför allt Ayn Rand introducerades inom nätverket under 1980-talet och därinom tillskrevs ett radikalt språk om individens naturgivna rätt till frihet. Populariseringen innebar att dessa idéer knöts till en populistisk retorik och performativ aktivism med drag av ungdoms- och motkultur under 1990-talets första hälft. Ideologins fragmentering innebar tentativt en ny form för denna samverkan i samband med nätverkets digitalisering vid 1990-talets slut. Digitaliseringen medförde ett förändrat medietekniskt bruk hos aktörerna, men också en ny nätverksstruktur i en pluralisering av knutpunkterna för svenska libertarianer. I min diskussion om ideologins fragmentering uppmärksammar jag också vissa libertarianers engagemang i miljöer som senare kommit att förknippas med den så kallade alternativhögern. Min tolkning av ideologins utveckling mot en fragmenterad form visar på ett annat händelseförlopp än det tidigare forskning presenterat. Denna forskning har i stället förklarat libertarianismens utveckling i Sverige antingen som en del av eller som upplöst i ett nyliberalt och marknadsekonomiskt projekt, något som jag visar inte var fallet.

<p>De svenska sjöoperativa helikoptersystemen såg sitt ljus för första gången på 1950-talet. Sedan denna pionjärålder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken påverkan har de i realiteten haft på denna krigföring och hur har den svenska taktiken påverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats är att är utröna detta genom att belysa tre årtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet.</p><p>För att lättare påvisa vilken effekt dessa system har haft på den svenska marina krigföringen så utgår denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekämpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstår då flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnå en synergieffekt på slagfältet. Vinsten med denna synergieffekt är att befälhavaren lättare kan behålla initiativet och har fler valmöjligheter vid bekämpandet av en fiende. De egna sidans styrka skall i största möjliga mån ställas mot fiendens svagheter. </p><p> Uppsatsen visar på att under de specifika årtiondena har de sjöoperativa helikoptersystemen haft en stor betydelse för den svenska marina krigföringen och då framförallt inom området ubåtsjakt. Resultatet av studien visar vidare på att den påverkan som dessa system har haft på krigföringen varierar mellan de olika årtiondena med 1980-talet som de årtionde där påverkan har varit som störst. Tongivande för uppsatsen har varit den ubåtsjakt som bedrivits under de specifika årtiondena men den studie som genomförts i uppsatsen har även belyst andra områden som de sjöoperativa helikoptrarna har påverkat såsom transport, havsövervakning och ytmålspaning. Dock har påverkan här visat sig vara mindre än inom området ubåtsjakt.</p> / <p>The purpose of this study is to examine to what extent the Royal Swedish Navy Fleet Air Arm (RSNFAA), and more specifically the helicopters assigned to this weapons branch, has effected Swedish naval warfare tactics during three separate decades: namely the 1960´s 1980´s and 2000´s.  </p><p>The study takes its starting point in the theories that war science referrers to as combined arms.</p><p>The characteristics of the combined arms theory are to combine different weapon systems and weapon branches to conquer the enemy by attacking his weak spots. By combining weapon systems the commander in question will minimize his own weaknesses on the battlefield and therefore gain the upper hand on the enemy. </p><p>This theory gives a good theoretical view when analyzing which impact the Sea based operations- helicopters (SBO) have had during the specific decades that are being examined due to its ability to be applied on both land and naval forces.</p><p>Literature on the combined arms theory as well as historical documents over these three decades constitutes the main sources which have been used to carry out the study.</p><p>The result of the study shows that the implementing SBO-helicopters in the Swedish naval warfare tactics have had a major effect and more specifically in the AntiSubmarine Warfare (ASuW) area.</p>

De svenska sjöoperativa helikoptersystemen såg sitt ljus för första gången på 1950-talet. Sedan denna pionjärålder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken påverkan har de i realiteten haft på denna krigföring och hur har den svenska taktiken påverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats är att är utröna detta genom att belysa tre årtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet. För att lättare påvisa vilken effekt dessa system har haft på den svenska marina krigföringen så utgår denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekämpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstår då flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnå en synergieffekt på slagfältet. Vinsten med denna synergieffekt är att befälhavaren lättare kan behålla initiativet och har fler valmöjligheter vid bekämpandet av en fiende. De egna sidans styrka skall i största möjliga mån ställas mot fiendens svagheter.   Uppsatsen visar på att under de specifika årtiondena har de sjöoperativa helikoptersystemen haft en stor betydelse för den svenska marina krigföringen och då framförallt inom området ubåtsjakt. Resultatet av studien visar vidare på att den påverkan som dessa system har haft på krigföringen varierar mellan de olika årtiondena med 1980-talet som de årtionde där påverkan har varit som störst. Tongivande för uppsatsen har varit den ubåtsjakt som bedrivits under de specifika årtiondena men den studie som genomförts i uppsatsen har även belyst andra områden som de sjöoperativa helikoptrarna har påverkat såsom transport, havsövervakning och ytmålspaning. Dock har påverkan här visat sig vara mindre än inom området ubåtsjakt. / The purpose of this study is to examine to what extent the Royal Swedish Navy Fleet Air Arm (RSNFAA), and more specifically the helicopters assigned to this weapons branch, has effected Swedish naval warfare tactics during three separate decades: namely the 1960´s 1980´s and 2000´s.   The study takes its starting point in the theories that war science referrers to as combined arms. The characteristics of the combined arms theory are to combine different weapon systems and weapon branches to conquer the enemy by attacking his weak spots. By combining weapon systems the commander in question will minimize his own weaknesses on the battlefield and therefore gain the upper hand on the enemy.  This theory gives a good theoretical view when analyzing which impact the Sea based operations- helicopters (SBO) have had during the specific decades that are being examined due to its ability to be applied on both land and naval forces. Literature on the combined arms theory as well as historical documents over these three decades constitutes the main sources which have been used to carry out the study. The result of the study shows that the implementing SBO-helicopters in the Swedish naval warfare tactics have had a major effect and more specifically in the AntiSubmarine Warfare (ASuW) area.

Material artefacts to be used during sex is today commonly known as “sex toys”. This thesis has aimed to understand the discursive practices preceding this late-modern conceptualization, and what the previous historical conceptualizations testified to in terms of sexual morality and constructions of sexuality. The focus has been on a Swedish expert-led discursive context, spanning from the late seventies to the mid-nineties. Despite a general idea of Swedish sexual progressiveness, the results show that the discourse around these objects were all but welcoming. The Swedish Association for Sexuality Education (RFSU) considered the selling of “sexual technical aids” as a difficult topic. Good sexuality was to share an emotional loving connection. Thus, it should not overemphasize sex and the body, which sex aids did by being used for sexual functioning or corporeal sensations. I have shown how a discussion of sex aid-use by men with certain physical disabilities dealt with this problem, by providing a context of enabling sexual activity within a romantic union between the men and their partners. Thus, erective aids were especially in focus. I argue that this shows a somatification of male sexuality, which has previously been discussed as taking place in Sweden after the introduction of pharmaceutical erective pills in the late 1990s. Parallel to this, I show a development of heralding female use of “sex toys” in the early 1990s media. Whereas male masturbation with sexual objects were still ridden with an idea of social inadequacy, women were increasingly championed to consume to masturbate. I argue that the developments of how to conceptualize sex aids in Sweden indicate a larger discursive change regarding sexuality. Not only were men and women increasingly considered as beings with separate sexualities, and thus given separate sex aid-markets to court this – but acceptable sexual expression overall broadened. Good sexuality in the Swedish 1990s had begun to embrace the bodily sensations felt during sex, as well as accept sex itself as an independent aim, and in consequence sex aids – or “sex toys” – as a more acceptable means to this end.

Uppsatsens syfte var att utreda ett område som tidigare forskning inom miljöhistoria inte har utforskat rörande myggproblematiken vid Nedre Dalälvsområdet mellan åren 1985-1995. Tanken var att utreda de möjliga myggbekämpningsmetoderna som föreslogs, vilka aktörer det var som förespråkade dessa, samt naturens påverkan på närområdet under samma tid. Forskningsläget beskriver tankesättet bakom miljöhistorisk forskning, ger en bakgrund till myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet från år 2000 och framåt, och belyser relationen mellan människa och natur. Länsstyrelsen Västmanlands rapport från 2003 täcker hur invånare i Heby kommun lyfte frågan om myggproblematik till kommunal nivå år 1985. Hebys kommunarkiv erhöll två samlade ärenden rörande den aktuella perioden. Undersökningen utgår från en förklarande kvalitativ analys av två kommunstyrelseärenden hos Heby kommunarkiv namngivna som KS.1985.292 och KS.1991.552. Källmaterialet omfattar 95 sidor av sammanträdesprotokoll, inbjudningar till informationsträffar, forskningsrapporter,informationsdokument och diverse övriga handlingar som ej kan kategoriseras. Undersökningsresultaten visar att Heby kommun under den aktuella perioden av 1985-1995 inte vidtog åtgärder i form av myggbekämpning, även om flertalet förslag fanns representerade i kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll. Anledningen till varför myggbekämpningen uteblev har troligtvis flertalet faktorer som exempelvis kommunens ekonomiska begränsning, kommunstyrelsens motvilja att bruka kemiska bekämpningsmetoder, eller att kommunstyrelsen inväntade svar från andra, större samhällsorgan.Bekämpningsmetoderna som förespråkades var dels biologiska metoder som inplantering av inhemsk fisk och groddjur, eller kemisk bekämpning i form av besprutning med insekticider.