<p>Tärnsjö garveri har under en längre tid planerat att flytta några av betongpelarna i byggnaden,</p><p>samtidigt som detta undersöks skall förutsättningarna för att vidga ett befintligt porthål och en</p><p>åtgärdsplan för ett korroderat tak undersökas. Det finns inga aktuella konstruktionsritningar vilket</p><p>försvårar arbetet.</p><p>En stålbalk eller förstärkning med kolfiber klarar av de större krafterna i balken efter flyttning av</p><p>pelarna. Porthålet kan enkelt tas upp om det läggs en stålprofil i överkant på porten och delar av</p><p>de nedre fönstren i ytterväggen gjuts igen. Eftersom att det inte funnits konstruktionsritningar att</p><p>tillgå så antas att alla laster förs ut i och bärs upp av ytterväggen.</p><p>I lagerutbyggnaden är det problem med att taket börjat korrodera i snabb takt, detta beror till stor</p><p>del på att takpappen som skall skydda taket från fukt är gammal och behöver bytas. Taket har</p><p>även börjat användas som uteplats vilket medfört extra nötning på det befintliga täckskiktet. För</p><p>att avhjälpa detta problem bör yttertaket städas av och en ny tätskiktsmatta läggas.</p> / <p>Tärnsjö tannery have under a longer time been planning to move some of the concrete pillars in</p><p>their building, at the same time the conditions to broaden an existing gateway and make a</p><p>building plan for a corroded roof is investigated. Current construction plans can´t be found and</p><p>that severely complicates the work.</p><p>Moving the pillars will result in higher stress on the current beam and measures have to be taken</p><p>to retain the buildings stability. An iron beam or reinforcement with carbonfibre will manage the</p><p>stress. The gateway can easily be widened if an ironbeam is laid as reinforcement at the top of the</p><p>gate. And parts of the lower windows need to be cast shut. Because of the missing construction</p><p>plans the beam over the gate is projected to carry all of the loads in the wall, including the weight</p><p>of the joists. The reason why the ceiling in the warehouse has begun corroding depends to big part</p><p>on the tarpaper that should protect the ceiling from damp, it´s old and needs to be changed. The</p><p>ceiling has become an outdoor room which means increased tear on the current tarpaper. To solve</p><p>this problem the ceiling needs to be cleaned and the paper replaced.</p>

Tärnsjö garveri har under en längre tid planerat att flytta några av betongpelarna i byggnaden, samtidigt som detta undersöks skall förutsättningarna för att vidga ett befintligt porthål och en åtgärdsplan för ett korroderat tak undersökas. Det finns inga aktuella konstruktionsritningar vilket försvårar arbetet. En stålbalk eller förstärkning med kolfiber klarar av de större krafterna i balken efter flyttning av pelarna. Porthålet kan enkelt tas upp om det läggs en stålprofil i överkant på porten och delar av de nedre fönstren i ytterväggen gjuts igen. Eftersom att det inte funnits konstruktionsritningar att tillgå så antas att alla laster förs ut i och bärs upp av ytterväggen. I lagerutbyggnaden är det problem med att taket börjat korrodera i snabb takt, detta beror till stor del på att takpappen som skall skydda taket från fukt är gammal och behöver bytas. Taket har även börjat användas som uteplats vilket medfört extra nötning på det befintliga täckskiktet. För att avhjälpa detta problem bör yttertaket städas av och en ny tätskiktsmatta läggas. / Tärnsjö tannery have under a longer time been planning to move some of the concrete pillars in their building, at the same time the conditions to broaden an existing gateway and make a building plan for a corroded roof is investigated. Current construction plans can´t be found and that severely complicates the work. Moving the pillars will result in higher stress on the current beam and measures have to be taken to retain the buildings stability. An iron beam or reinforcement with carbonfibre will manage the stress. The gateway can easily be widened if an ironbeam is laid as reinforcement at the top of the gate. And parts of the lower windows need to be cast shut. Because of the missing construction plans the beam over the gate is projected to carry all of the loads in the wall, including the weight of the joists. The reason why the ceiling in the warehouse has begun corroding depends to big part on the tarpaper that should protect the ceiling from damp, it´s old and needs to be changed. The ceiling has become an outdoor room which means increased tear on the current tarpaper. To solve this problem the ceiling needs to be cleaned and the paper replaced.

Hydrological models are used widely and they demand for multiple input variables and observations. One of those variables is Manning’s roughness coefficient. In the current literature the variability of the coefficient poses an unknown uncertainty. This study examines a small river channel located in central Sweden, and aims to determine the variability and uncertainty of the roughness coefficient during diverse vegetation conditions within the channel. During multiple field visits to the location, slope, water level and cross-section examination is performed. With numerical simulation, discharge and roughness coefficients are obtained. With the hydraulic model (HEC-RAS), stage-discharge rating curves are produced and extrapolation is applied to obtain high flows. Manning’s roughness coefficients and their uncertainties are assessed by two different approaches. Determining the coefficient in a simplified sensitivity analysis by using Manning’s equation and calibrating HEC-RAS while applying Mean absolute error (MAE) calculation. The calculated roughness coefficients presents higher range when using Manning’s equation (summer vegetation conditions – 0.2, winter vegetation conditions – 0.095). On the contrary MAE provides values closer to each other (summer – 0.15, winter – 0.11). The obtained results indicate a high variance between summer and winter vegetation conditions, producing 38 cm water level differences during high flows using Manning’s equation and 6 cm difference using the calibration of the model in HEC-RAS. These results confirm that the roughness coefficient cannot be assumed to be constant throughout different seasons as had been assumed widely when applying hydrological modelling. Throughout the study innovative approaches and methods (e.g. back-calculating from Manning’s equation and calibrating HEC-RAS based on observed water levels) are used in order to determine the consequences of ignoring the variability of the roughness coefficient. Due to the study, one can derive that vegetation needs to be considered in having an important impact on the varying roughness coefficient value and it cannot be left as a constant value within hydrological models. / Hydrologiska modeller är vanligt förekommande för bestämning av vattenföringsprognoser, och kräver ett flertal indata variabler och observationer. En av variablerna är Mannings råhetskoefficient, som orsakar en okänd felmarginal i den hydrologiska modellen. Den här studien syftar till att avgöra osäkerheten av felmarginalen samt variationen av Mannings råhetskoefficient. Det görs genom att undersöka en liten bäck i centrala Sverige vid olika vegetationstillstånd. Flera fältundersökningar genomfördes där tvärsnittsmätningar, vattennivå och hydraulisk gradient bestämdes. Från numerisk simulering kan flöde och råhetskoefficienten kalkyleras. Genom den hydrauliska modellen (HEC-RAS) fås ratingkurvor för vattennivå och flöde, där extrapolering görs för de högre flödena. Mannings råhetskoefficient och dess osäkerhet undersöks med två olika tillvägagångssätt. Den första metoden bygger på att använda Mannings ekvation. Den andra metoden bygger på att först genomföra en kalibrering i HEC-RAS och sedan använda kalkylering av medel-absolut-avvikelse, ”Mean absolute error” (MAE). Råhetskoefficienten beräknad med hjälp av Mannings ekvation ger större spridning (sommar – 0.2, vinter – 0.095) än vid användning av MAE beräkning (sommar – 0.15, vinter – 0.11). Resultatet visar en stor skillnad mellan så kallad vinter och sommar vegetation. Skillnaden i vattennivå är 38 cm vid användning av första metoden och 6 cm vid användning av den andra metoden. Resultaten från den här studien visar att råhetskoefficienten inte kan antas vara stabil under olika säsonger, vilket antas vid hydrologisk modellering. Innovativa metoder, så som bak-kalkylering från Mannings ekvation och kalibrering i HEC-RAS baserad på observerade vattennivåer har används för at bestämma utvärdera konsekvenserna av att ignorera variationen av råhetskoefficienten vid modellering. Den här studien visar att variationen av råhetskoefficienten påverkas av vegetationsförhållandet och att koefficienten inte kan antas konstant för korrekt modellering.

Uppsatsens syfte var att utreda ett område som tidigare forskning inom miljöhistoria inte har utforskat rörande myggproblematiken vid Nedre Dalälvsområdet mellan åren 1985-1995. Tanken var att utreda de möjliga myggbekämpningsmetoderna som föreslogs, vilka aktörer det var som förespråkade dessa, samt naturens påverkan på närområdet under samma tid. Forskningsläget beskriver tankesättet bakom miljöhistorisk forskning, ger en bakgrund till myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet från år 2000 och framåt, och belyser relationen mellan människa och natur. Länsstyrelsen Västmanlands rapport från 2003 täcker hur invånare i Heby kommun lyfte frågan om myggproblematik till kommunal nivå år 1985. Hebys kommunarkiv erhöll två samlade ärenden rörande den aktuella perioden. Undersökningen utgår från en förklarande kvalitativ analys av två kommunstyrelseärenden hos Heby kommunarkiv namngivna som KS.1985.292 och KS.1991.552. Källmaterialet omfattar 95 sidor av sammanträdesprotokoll, inbjudningar till informationsträffar, forskningsrapporter,informationsdokument och diverse övriga handlingar som ej kan kategoriseras. Undersökningsresultaten visar att Heby kommun under den aktuella perioden av 1985-1995 inte vidtog åtgärder i form av myggbekämpning, även om flertalet förslag fanns representerade i kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll. Anledningen till varför myggbekämpningen uteblev har troligtvis flertalet faktorer som exempelvis kommunens ekonomiska begränsning, kommunstyrelsens motvilja att bruka kemiska bekämpningsmetoder, eller att kommunstyrelsen inväntade svar från andra, större samhällsorgan.Bekämpningsmetoderna som förespråkades var dels biologiska metoder som inplantering av inhemsk fisk och groddjur, eller kemisk bekämpning i form av besprutning med insekticider.