Mosquito-borne diseases like malaria, dengue fever, yellow fever and West Nile virus are serious problems in many parts of the world, especially in Africa, and partially in Ethiopia. Millions of people become infected and several hundred thousand people die worldwide from these diseases every year. The most conventional methods for mosquito vector control target female adult mosquitoes in a reactive way using insecticides. However, it is possible to perform proactive vector control through source reduction. The main focus of this study was to investigate if there are any associations between characteristics of managed still water bodies and the presence of mosquito larvae in Bahir Dar, Ethiopia. This was done by measuring twelve variables, both abiotic and biotic; pH, conductivity, dissolved oxygen, turbidity, biochemical oxygen demand, nitrate, phosphate, sulphate, carbonate, depth and presence of algae as well as collecting and counting mosquito larvae in ten different sites, during a time series of five weeks. The most common managed waters believed to serve as efficient breeding habitat for mosquitoes were ponds and ditches used for irrigation, drainage or cultivation. A total of 204 mosquito larvae were collected, where 95% were found in four of the ten sites, three of them were managed waters and the last one was unmanaged. Statistical analyses were performed in order to examine potential correlations and differences among the sites. Wilcoxon test was performed to investigate differences between managed and unmanaged waters. Simple linear regression analyses were performed to identify driving variables for the presence of mosquito larvae. The main results from the group tests were significant differences in mosquito larvae density between managed and unmanaged sites. Significant differences between mosquito sites and zero-sites for dissolved oxygen and sulphate were found. Simple linear regression revealed pH and dissolved oxygen as driving variables for mosquito larvae presence. It was concluded that resources should be put on treatment or manipulation of ponds, which were considered the preferred mosquito breeding habitats. However, if conflicts arise among interests concerning food production, measures must be planned and performed thoughtfully or focus should be put on less controversial breeding habitats. Among the driving variables, dissolved oxygen was the suggested variable to manipulate in order to reduce mosquito larvae populations. / Myggburna sjukdomar som malaria, denguefeber, gula febern och West Nile viruset orsakar allvarliga problem i många delar av världen, särskilt i Afrika, och till viss del Etiopien. Miljontals människor världen över blir smittade och flera hundratusen dör varje år till följd av dessa sjukdomar. De konventionella metoderna för att kontrollera och minska spridningen av myggburna sjukdomar handlar om att kontrollera vuxna myggor med insektsmedel. Det är dock möjligt att utföra en mer förebyggande vektorkontroll genom att minska populationen. Fokus för denna studie var att undersöka om det fanns några samband mellan mygglarvsförekomst och egenskaperna hos mänskligt reglerade eller oreglerade vatten i och kring Bahir Dar i Etiopien. Detta gjordes genom att mäta tolv variabler, både abiotiska och biotiska såsom; pH, konduktivitet, löst syre, turbiditet, biokemisk syreförbrukning, nitrat, fosfat, sulfat, karbonat, djup och algförekomst, samtidigt som mygglarver samlades in och räknades, vilket utfördes på tio olika platser under fem veckor. Den vanligaste typen av reglerade vatten som potentiellt skulle kunna utgöra effektiva mygglarvshabitat ansågs vara dammar och diken som används för bevattning, dränering eller odling. Totalt samlades 204 mygglarver in och 95 % av dem fanns i enbart fyra av de tio etablerade mätplatserna, där tre var reglerade och den sista var oreglerad. Statistiska analyser utfördes för att undersöka potentiella samband och skillnader i mygglarvsförekomst och uppmätta variabler bland de tio mätplatserna. Wilcoxons metod användes för att undersöka om det fanns skillnader mellan reglerade och oreglerade ytvattensamlingars larvförekomst och egenskaper. Enkel linjär regressionsanalys utfördes för att hitta eventuella drivvariabler som därmed anses styra mygglarvsförekomsten. De huvudsakliga resultaten i studien var att det förekom en signifikant skillnad i mygglarvsdensitet mellan reglerade och oreglerade ytvattensamlingar. Signifikanta skillnader i löst syre och sulfat förekom även mellan myggsiter och nollsiter. Enkel linjär regression visade på att pH och löst syre var de mest drivande variablerna för mygglarvsförekomsten i denna studie. Slutsatsen var att dammar utgjorde de mest tilltalande habitaten i samband med mygghonors äggläggning och därför borde prioriteras med avseende på resursfördelning vid planering och utförande av vektorkontroll. Om det skulle uppstå konflikter mellan olika intressen som kan äventyra matproduktionen bör insatser planeras och genomföras med försiktighet eller istället göras i andra mindre kontroversiella mygglarvshabitat. Den drivvariabel som ansågs vara den mest lämpliga att manipulera var löst syre.

Uppsatsens syfte var att utreda ett område som tidigare forskning inom miljöhistoria inte har utforskat rörande myggproblematiken vid Nedre Dalälvsområdet mellan åren 1985-1995. Tanken var att utreda de möjliga myggbekämpningsmetoderna som föreslogs, vilka aktörer det var som förespråkade dessa, samt naturens påverkan på närområdet under samma tid. Forskningsläget beskriver tankesättet bakom miljöhistorisk forskning, ger en bakgrund till myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet från år 2000 och framåt, och belyser relationen mellan människa och natur. Länsstyrelsen Västmanlands rapport från 2003 täcker hur invånare i Heby kommun lyfte frågan om myggproblematik till kommunal nivå år 1985. Hebys kommunarkiv erhöll två samlade ärenden rörande den aktuella perioden. Undersökningen utgår från en förklarande kvalitativ analys av två kommunstyrelseärenden hos Heby kommunarkiv namngivna som KS.1985.292 och KS.1991.552. Källmaterialet omfattar 95 sidor av sammanträdesprotokoll, inbjudningar till informationsträffar, forskningsrapporter,informationsdokument och diverse övriga handlingar som ej kan kategoriseras. Undersökningsresultaten visar att Heby kommun under den aktuella perioden av 1985-1995 inte vidtog åtgärder i form av myggbekämpning, även om flertalet förslag fanns representerade i kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll. Anledningen till varför myggbekämpningen uteblev har troligtvis flertalet faktorer som exempelvis kommunens ekonomiska begränsning, kommunstyrelsens motvilja att bruka kemiska bekämpningsmetoder, eller att kommunstyrelsen inväntade svar från andra, större samhällsorgan.Bekämpningsmetoderna som förespråkades var dels biologiska metoder som inplantering av inhemsk fisk och groddjur, eller kemisk bekämpning i form av besprutning med insekticider.