Utvecklingen av manöverkrigföring och principen om kombinerad bekämpning har pågått under flera hundra år, om inte flera tusen. När flygförbanden utvecklades uppstod revolutionerande möjligheter att utveckla både hastighet och verkan över stora ytor på kort tid. Teorier om detta har vidareutvecklats under kalla kriget till att omfatta manöverkrigföring med kombinerad bekämpning i allmänhet och mellan markförband och flygförband i synnerhet. Trots detta har det genomförts operationer med misslyckade resultat. Denna studie syftar till att, genom en teoriprövande fallstudie, undersöka förklaringsvärdet av Robert Leonhards teori om manöverkrigföring med kombinerad bekämpning mellan markförband och flygförband inom det amerikanska försvaret i moderna krig. I denna studie går jag in på hur Leonhard definierar manöverkrigföring, hur tillämpningen av hans principer om kombinerad bekämpning kan tolkas samt prövar detta i en fallstudie gjord på Operation Anaconda, 2001 och Operation Cobra II, 2003. Resultatet visar tydligt på att respektlöshet mot vedertagna teorier och gamla sanningar står sig dyrt i dagens militära operationer och att detta samtidigt påvisar att Leonhards teori fortfarande är gällande.

<p>Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor. Därefter genomförs en fallstudie i syfte att undersöka i vilken utsträckning teorin kan anses vara prövbar i ett senare skede.</p> / <p>Modern warfare of today is to a large extent carried out as joint operations. The helicopter is a fairly new asset for modern warfare but is used frequently for different tasks. The helicopters ability to fly and yet remain in close contact with the ground forces makes it unique, but that is also one of the major reasons why it has been hard to lable the helicopter, air or ground, which in turn is why theory development regarding helicopters has been slow. This essay will attemp to describe a plausible way to use helikopters in joint operations. It will be done in two steps where the first step aims to generate a theory that derives from the theories behind combined arms warfare, joint operations and theories regarding the helicopter abilitys. The theory will be used in an exemplifying case study that aims to investigate to what extent the theory can be regarded as valid and subjected to a test.</p>

Modern krigföring genomförs till stor del i form av gemensamma operationer. Helikoptern är en relativt ny tillgång i modern krigföring men används i stor utsträckning för olika uppgifter. Helikopterns förmåga att flyga men ändå bibehålla en nära kontakt med markstyrkorna har gjort den unik, men det har även inneburit att den har varit svår att placera, luft eller mark, vilket i sin tur inneburit att teoriutvecklingen kring helikoptern gått långsamt. Uppsatsen skall beskriva ett tänkbart sätt att nyttja helikopterns förmågor i gemensamma operationer. Arbetet utförs i två steg där första steget görs för att generera en teori utifrån teorier om kombinerad bekämpning, gemensamma operationer och teorier om helikopterns förmågor. Därefter genomförs en fallstudie i syfte att undersöka i vilken utsträckning teorin kan anses vara prövbar i ett senare skede. / Modern warfare of today is to a large extent carried out as joint operations. The helicopter is a fairly new asset for modern warfare but is used frequently for different tasks. The helicopters ability to fly and yet remain in close contact with the ground forces makes it unique, but that is also one of the major reasons why it has been hard to lable the helicopter, air or ground, which in turn is why theory development regarding helicopters has been slow. This essay will attemp to describe a plausible way to use helikopters in joint operations. It will be done in two steps where the first step aims to generate a theory that derives from the theories behind combined arms warfare, joint operations and theories regarding the helicopter abilitys. The theory will be used in an exemplifying case study that aims to investigate to what extent the theory can be regarded as valid and subjected to a test.

Even though battles have been fought in built-up areas for a long time, there have not been any specific theories connected to it. As the world becomes increasingly urbanized, the problem of not having any complete theories with which to analyze military operations in urban terrain becomes bigger. This essay aims to contribute to the field of military theory by investigating if Robert Leonhard’s theory of combined arms can be used in analyzing such operations and to be able to explaining the outcome of them.   The main question posed in this essay is; to what extent can Leonhard’s theory explain the outcome of military operations in urban terrain? The method used to answer this question is a comparative method formed as a case study of two military operations in urban terrain, Operation Vigilant Resolve and Operation Phantom Fury, which both took place in Fallujah during the Iraq war 2004. The intention is to test Leonhard’s theory in both cases by assigning the theory several indicators, which are tested in each case.   The result shows that the indicators appeared almost equally in both cases, even though one of the operations was said to be a success and the other a failure. However during the occasions when the coalition force used combined arms, both operations achieved military effectiveness. The conclusion is that Leonhard’s theory of combined arms cannot be used to explain the outcome of military operations in urban terrain. The theory has not been verified and strengthened by empirical evidence, but weakened, which is the opposite of what should have been the result. Combined arms-theory cannot be used to assimilate lessons learned from military operations in urban terrain.

<p>De svenska sjöoperativa helikoptersystemen såg sitt ljus för första gången på 1950-talet. Sedan denna pionjärålder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken påverkan har de i realiteten haft på denna krigföring och hur har den svenska taktiken påverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats är att är utröna detta genom att belysa tre årtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet.</p><p>För att lättare påvisa vilken effekt dessa system har haft på den svenska marina krigföringen så utgår denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekämpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstår då flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnå en synergieffekt på slagfältet. Vinsten med denna synergieffekt är att befälhavaren lättare kan behålla initiativet och har fler valmöjligheter vid bekämpandet av en fiende. De egna sidans styrka skall i största möjliga mån ställas mot fiendens svagheter. </p><p> Uppsatsen visar på att under de specifika årtiondena har de sjöoperativa helikoptersystemen haft en stor betydelse för den svenska marina krigföringen och då framförallt inom området ubåtsjakt. Resultatet av studien visar vidare på att den påverkan som dessa system har haft på krigföringen varierar mellan de olika årtiondena med 1980-talet som de årtionde där påverkan har varit som störst. Tongivande för uppsatsen har varit den ubåtsjakt som bedrivits under de specifika årtiondena men den studie som genomförts i uppsatsen har även belyst andra områden som de sjöoperativa helikoptrarna har påverkat såsom transport, havsövervakning och ytmålspaning. Dock har påverkan här visat sig vara mindre än inom området ubåtsjakt.</p> / <p>The purpose of this study is to examine to what extent the Royal Swedish Navy Fleet Air Arm (RSNFAA), and more specifically the helicopters assigned to this weapons branch, has effected Swedish naval warfare tactics during three separate decades: namely the 1960´s 1980´s and 2000´s.  </p><p>The study takes its starting point in the theories that war science referrers to as combined arms.</p><p>The characteristics of the combined arms theory are to combine different weapon systems and weapon branches to conquer the enemy by attacking his weak spots. By combining weapon systems the commander in question will minimize his own weaknesses on the battlefield and therefore gain the upper hand on the enemy. </p><p>This theory gives a good theoretical view when analyzing which impact the Sea based operations- helicopters (SBO) have had during the specific decades that are being examined due to its ability to be applied on both land and naval forces.</p><p>Literature on the combined arms theory as well as historical documents over these three decades constitutes the main sources which have been used to carry out the study.</p><p>The result of the study shows that the implementing SBO-helicopters in the Swedish naval warfare tactics have had a major effect and more specifically in the AntiSubmarine Warfare (ASuW) area.</p>

De svenska sjöoperativa helikoptersystemen såg sitt ljus för första gången på 1950-talet. Sedan denna pionjärålder har dessa system varit en del av den svenska marina krigföringen. Men vilken påverkan har de i realiteten haft på denna krigföring och hur har den svenska taktiken påverkats av helikoptersystemen?  Syftet med denna uppsats är att är utröna detta genom att belysa tre årtionden som har varit av stor vikt för det svenska marinflyget: 1960-talet, 1980-talet samt 2000-talet. För att lättare påvisa vilken effekt dessa system har haft på den svenska marina krigföringen så utgår denna uppsats ur den teori som inom krigsvetenskapen kallas för kombinerad bekämpning. Denna teori behandlar de fenomen och fördelar som uppstår då flera vapensystem och/eller vapenslag kombineras för att uppnå en synergieffekt på slagfältet. Vinsten med denna synergieffekt är att befälhavaren lättare kan behålla initiativet och har fler valmöjligheter vid bekämpandet av en fiende. De egna sidans styrka skall i största möjliga mån ställas mot fiendens svagheter.   Uppsatsen visar på att under de specifika årtiondena har de sjöoperativa helikoptersystemen haft en stor betydelse för den svenska marina krigföringen och då framförallt inom området ubåtsjakt. Resultatet av studien visar vidare på att den påverkan som dessa system har haft på krigföringen varierar mellan de olika årtiondena med 1980-talet som de årtionde där påverkan har varit som störst. Tongivande för uppsatsen har varit den ubåtsjakt som bedrivits under de specifika årtiondena men den studie som genomförts i uppsatsen har även belyst andra områden som de sjöoperativa helikoptrarna har påverkat såsom transport, havsövervakning och ytmålspaning. Dock har påverkan här visat sig vara mindre än inom området ubåtsjakt. / The purpose of this study is to examine to what extent the Royal Swedish Navy Fleet Air Arm (RSNFAA), and more specifically the helicopters assigned to this weapons branch, has effected Swedish naval warfare tactics during three separate decades: namely the 1960´s 1980´s and 2000´s.   The study takes its starting point in the theories that war science referrers to as combined arms. The characteristics of the combined arms theory are to combine different weapon systems and weapon branches to conquer the enemy by attacking his weak spots. By combining weapon systems the commander in question will minimize his own weaknesses on the battlefield and therefore gain the upper hand on the enemy.  This theory gives a good theoretical view when analyzing which impact the Sea based operations- helicopters (SBO) have had during the specific decades that are being examined due to its ability to be applied on both land and naval forces. Literature on the combined arms theory as well as historical documents over these three decades constitutes the main sources which have been used to carry out the study. The result of the study shows that the implementing SBO-helicopters in the Swedish naval warfare tactics have had a major effect and more specifically in the AntiSubmarine Warfare (ASuW) area.

Denna undersökning har studerat ett lätt infanteriförbands användning av kombinerad bekämpning som metod för verkan under en amfibieoperation samt vilka aspekter som påverkade möjligheten till kombinerad bekämpning p.g.a. operationens amfibiska karaktär. Fallet har utgjorts av Parachute Regiments två bataljoner som under Falklandskriget utkämpade tre slag vid Darwin – Goose Green, Mount Longdon och Wireless Ridge. Som analysverktyg har använts Robert Leonhards teori om den kombinerade bekämpningens tre principer. Indikatorer på principerna har varit syften med verkan hämtade ur teorin om de grundläggande förmågorna. Två av slagen befanns endast delvis kännetecknas av Leonhards två första principer, principerna om kompletterande system och dilemman. Den tredje principen om fördelaktig terräng uppfylldes inte. Det tredje slaget regementet utkämpade kännetecknades helt igenom av Leonhards två första principer medan den tredje delvis beaktades. Undersökningen konstaterar att kombinerad bekämpning som metod för verkan kan utvecklas av ett lätt infanteriförband under en amfibieoperation. Dock ledde ofördelaktig disponering av förbandet i de aktuella fallen till att kombinerad bekämpning tidvis omöjliggjordes. Leonhards tredje princip tenderade att förringas. De specifikt amfibiska aspekterna avseende möjligheten till kombinerad bekämpning utgjordes främst av tillgången till fartygsartilleri, kraven på helikoptertransporterbart fältartilleri samt bristen på lätta trossfordon. / This dissertation has investigated how a light infantry force has used combined arms during an amphibious operation, specific factors related to the operations character affecting the possibility to develop combined arms have also been highlighted. The case chosen for the study was Parachute Regiments actions during the three battles of Darwin – Goose Green, Mount Longdon and Wireless Ridge during the Falklands War. As a analytical tool Robert Leonhard’s theory about the three principles of combined arms was used together with indicators borrowed from the theory about the warfighting functions purposes of fires. Two of the battles were found to be only partially characterized by Leonhard’s first two principles, complementary systems and dilemmas. The third principle about favorable terrain was neglected. The third battle was throughout characterized by the first two principles and to a larger extent than the former by the third principle. The dissertation concludes that light infantry can use combined arms during amphibious operations. The battles studied were, however, often characterized by unfavorable disposition of the force which affected the possibilities to use combined arms. Leonhard´s third principle was usually neglected. The most important amphibious aspects affecting the possibilities to combined arms were found to be naval gunfire support, light field artillery and the scarcity of light all-terrain vehicles.