Thesis (M.A.)--University of North Carolina at Wilmington, 2006. / Includes bibliographical references (leaves: 55-56)

I och med de tre försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 genomgick det svenska försvaret en omfattandereform där stora delar av försvaret avvecklades, samtidigt som en radikal ominriktning skeddeav försvarets huvuduppgifter. 2014 när det nationella försvaret åter börjar bli en huvuduppgiftför Försvarsmakten ställer sig många frågande till varför så lite av försvaret är kvar idag.Uppsatsen syftar till att identifiera vilka drivkrafter som låg bakom denna mycket omfattande försvarsreformoch även se huruvida drivkrafterna förändrades under reformens gång. För att identifieradrivkrafterna används två analysmodeller för beslutsfattande ur Graham Allisons Essence ofDecision.Resultatet visar att de huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen kan förklarassom ekonomiska och som en vilja från både politiskt håll och Försvarsmakten att använda försvarettill att genomföra internationella insatser. Under försvarsreformens gång har den ekonomiskadrivkraften bestått och förstärkts av ett köpslående mellan de olika partier som behövts föratt en minoritetsregering ska överleva. Viljan till internationella insatser har under perioden kommitatt bli en allt starkare drivkraft.

Thesis (M.A.)--Tennessee Technological University, 2009. / Title from title page screen (viewed on Feb. 10, 2010). Bibliography: leaves 71-74.

Syftet med uppsatsen är finna drivkrafterna bakom utvecklingen av sjöoperativa helikoptrar med ubåtsjaktförmåga under 1950-talet. Studien sker genom att granska utvecklingen ur två olika perspektiv. De bägge perspektiven kommer från boken Essence of Decision av Graham Allison och är i grunden två statsvetenskapliga modeller. Andra forskare har på liknande sätt använt dessa perspektiv med gott resultat i liknande studier. De bägge perspektiven här benämnts ”rationellt aktörsperspektiv” och ”internt maktkampsperspektiv”. Det finns av Allison frågeställningar rekommenderade för de respektive perspektiven, dessa frågeställningar har översatts och operationaliserats för det aktuella undersökningsområdet. Frågorna bildar därefter ett analytiskt nät, genom vilket empirin undersöks i syfte att bygga ett underlag till uppsatsens grundläggande frågeställning och på det sättet ge de eftersökta svaren. Resultatet av undersökningen är att det rationella aktörsperspektivet har en stark förklaringskraft och ensamt kan stå för förklaringen till drivkrafterna bakom utvecklingen. Beträffande det interna maktkampsperspektivet, så saknar det relevant förklaringskraft, då det inte utspelades någon maktkamp i den undersökta processen. Det finns däremot information om innovativa och pådrivande krafter att finna, men dessa krafter grundades på ett rationellt agerande. Därför finns visst fog för att låta de bägge perspektiven gemensamt förklara drivkrafterna, då detta kan ge en något tydligare bild av utvecklingsprocessen. Sammanfattningsvis finns det med detta som bakgrund skäl för att hävda att rationella och medvetna val syftande till att ge Sverige en förbättrad förmåga att hävda sjöterritoriet i såväl krig, neutralitet som fred, var de drivkrafter som låg bakom utvecklingen av sjöoperativ helikopter med ubåtsjaktförmåga.

ABSTRACT Kant says that space has no independently real existence. What he means is that apart from the human mind, space is not real. Of course, it is real to us, he argues—in fact, space is the very condition that makes possible an experience of objects in space. However, space and time are mere forms of human sensibility, and as such: That which is not sensed is neither spatial nor temporal. With regard to space, commentators have argued that although they are inclined to accept that space is a form of human sensibility—a subjective condition of thought or mode by which representations (empirical) are manifest in intuition—nevertheless, space might be a feature of a world that exists independent of the mind. These commentators accuse Kant of having neglected two possibilities: (1) that the representation of space is both subjective and objective at once—that is, a subjective condition of human sensible intuition yet an “objective” quality of a mind-independent reality; and (2) that although the representation of space in sensible intuition is subjective, as Kant suggests, it could be the case that things as they are in themselves exist in space, independent of human sensibility. The focus of the following chapters is first to consider Kant’s subjectivity thesis in its strongest sense—the view that space and time are mere forms of human sensibility. Second, I address the alternative to the view that things in themselves are nonspatial—the alternative that Kant is alleged to have neglected. Finally, I consider responses to “neglected alternative” proponents. For the underlying question is this: What would lead us to believe that although things appear to us in space (and time), that is, side-by-side with other things, that this is not really so? I argue that Kant gives us good reason to think that this is not so, provided we accept his arguments for the subjectivity of space.

In 2008, The Swedish Armed Forces acquired the communication system Rakel solely for its co-ordination between military and civilian service. When the armed Forces at an early stage adopted the system, it was decided that Rakel should serve as the main radio communication system for some units. The acquisition of Rakel for tactical use thereby opposed its original purpose. The aim of this thesis is to examine if this decision has a rational or an organizational cause. Allison´s and Zelikow´s Rational Actor Model and Governmental Politics Model are the two models applied to the two separate sub- acquisitions of Rakel as a main communication system. The study concludes that the combination of the two models is to be preferred in order to explain the decision of the Swedish Armed Forces. The two models were employed when investigating military police units and military airbases. For the military police, the choice of using Rakel as tactical communications was explained as the political resultant of the end-users strive to use Rakel. Whereas in the airbase case, Rakel were seen as the rational choice in accordance with the intended acquisition goals.

<p>Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons <em>Essence of Decision. </em>Modellerna<em> </em>benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät. Näten används sedan för att söka igenom empirin för att skapa underlag för ett besvarande av studiens frågeställningar.</p><p>Studiens resultat är att det rationella maktkampsperspektivet, där betraktaren utgår från att Sverige agerade ändamålsenligt då hon utsattes för ett främmande undervattenshot och därför utvecklade ubåtsjaktförmågan, har goda möjligheter att på egen hand förklara det skedda. Däremot kan inte det interna maktkampsperspektivet, som utgår från att det var försvarsgrenarnas kamp om resurserna som var den egentliga drivkraften, ensamt förklara orsakerna till ubåtsjaktförmågeutvecklingen. Inte ens om perspektiven tillåts vara varandra komplementära kan någon positiv inverkan från det interna maktkampsperspektivet påvisas. Istället var det medvetna val grundade i viljan att upprätthålla den nationella suveräniteten som var drivkraften bakom utvecklingen av ubåtsjaktförmågan.</p> / <p>The present study aims to explain what where the driving forces behind the development of Swedish submarine hunting skills during the 1980s by studying the development from two different perspectives and ask which one of them has the best explanatory power. The approach is supported by two separate scientific explanations; rational actor and governmental politics, both of them taken from Graham Allison <em>Essence of Decision</em>. Allison supplies the researcher with a number of recommended questions to dwell upon when developing analytical networks to be drawn through the empirical study when creating a basis for answering the survey questions.</p><p>The result of the study is that the rational actor perspective, in which the viewer assumes that Sweden was acting rationally when subjected to an underwater threat and thus developed her ASW-capability has good possibility to explain the course of events. Arguments that the governmental politics perspective, which assumes that it was the struggle for resources between the different Swedish armed services alone was the real driving force behind the development of the ASW-capability, have however not been found. Even if the perspectives are allowed to be complementary to each other no real impact from the internal power struggle perspective can be confirmed. Hence the driving force behind the development was the deliberate choices based on a will to preserve the national sovereignty.</p>

Uppsatsen syftar till att förklara drivkrafterna bakom utvecklingen av den svenska ubåtsjaktförmågan under 1980-talet. Detta sker genom att utvecklingen studeras ur två olika perspektiv med avsikt att utröna vilket av dem som har bäst förklaringskraft. Perspektiven underbyggs av varsin statsvetenskaplig förklaringsmodell, som båda är hämtade från Graham Allisons Essence of Decision. Modellerna benämns i detta arbete det rationella aktörsperspektivet respektive det interna maktkampsperspektivet. Till vart och ett av perspektiven lämnar Allison ett antal rekommenderade frågeställningar och med hjälp av dessa utvecklas två analytiska nät. Näten används sedan för att söka igenom empirin för att skapa underlag för ett besvarande av studiens frågeställningar. Studiens resultat är att det rationella maktkampsperspektivet, där betraktaren utgår från att Sverige agerade ändamålsenligt då hon utsattes för ett främmande undervattenshot och därför utvecklade ubåtsjaktförmågan, har goda möjligheter att på egen hand förklara det skedda. Däremot kan inte det interna maktkampsperspektivet, som utgår från att det var försvarsgrenarnas kamp om resurserna som var den egentliga drivkraften, ensamt förklara orsakerna till ubåtsjaktförmågeutvecklingen. Inte ens om perspektiven tillåts vara varandra komplementära kan någon positiv inverkan från det interna maktkampsperspektivet påvisas. Istället var det medvetna val grundade i viljan att upprätthålla den nationella suveräniteten som var drivkraften bakom utvecklingen av ubåtsjaktförmågan. / The present study aims to explain what where the driving forces behind the development of Swedish submarine hunting skills during the 1980s by studying the development from two different perspectives and ask which one of them has the best explanatory power. The approach is supported by two separate scientific explanations; rational actor and governmental politics, both of them taken from Graham Allison Essence of Decision. Allison supplies the researcher with a number of recommended questions to dwell upon when developing analytical networks to be drawn through the empirical study when creating a basis for answering the survey questions. The result of the study is that the rational actor perspective, in which the viewer assumes that Sweden was acting rationally when subjected to an underwater threat and thus developed her ASW-capability has good possibility to explain the course of events. Arguments that the governmental politics perspective, which assumes that it was the struggle for resources between the different Swedish armed services alone was the real driving force behind the development of the ASW-capability, have however not been found. Even if the perspectives are allowed to be complementary to each other no real impact from the internal power struggle perspective can be confirmed. Hence the driving force behind the development was the deliberate choices based on a will to preserve the national sovereignty.

Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2003. / Vita. Includes bibliographical references. Available also from UMI Company.

Detta arbete syftar till att teoriprövande analysera och jämföra två av Graham Allisons teoretiska perspektiv avseende drivkrafterna bakom den argentinska militärjuntans agerande och beslut inför kriget om Falklandsöarna 1982. Den studerade tidsperioden avser åren 1976-1982. För att identifiera militärjuntans drivkrafter har Allisons teorier om förklaringsmodeller använts. I arbetet förekommer två förklaringsmodeller; det rationella aktörsperspektivet samt det interna maktkampsperspektivet. Dessa perspektiv innehåller av Allison konstruerade konceptuella faktorer och frågeställningar som för arbetets syfte har operationaliserats. De två perspektiven har därefter använts som ett analytiskt verktyg för att systematiserat bearbeta det empiriska underlaget i syfte att klarlägga vilken av modellerna som har den tydligaste förklaringskraften. Undersökningens resultat visar att det interna maktkampsperspektivet har den tydligaste förklaringskraften till militärjuntans agerande och beslut. Det signifikativa för militärjuntan var att den präglades av individuella målsättningar och flertalet konflikter, där den enskilda individens agenda fick företräde framför organisationens. Däremot kan perspektivet inte återge alla nyanser i en aktörs drivkrafter. Allisons modeller lämpar sig väl för att försöka förklara ett skeende som redan inträffat, men svårigheter uppstår troligtvis vid ett framåtblickande och vid en generalisering av andra fall.