I och med de tre försvarsbesluten 1996, 2000 och 2004 genomgick det svenska försvaret en omfattandereform där stora delar av försvaret avvecklades, samtidigt som en radikal ominriktning skeddeav försvarets huvuduppgifter. 2014 när det nationella försvaret åter börjar bli en huvuduppgiftför Försvarsmakten ställer sig många frågande till varför så lite av försvaret är kvar idag.Uppsatsen syftar till att identifiera vilka drivkrafter som låg bakom denna mycket omfattande försvarsreformoch även se huruvida drivkrafterna förändrades under reformens gång. För att identifieradrivkrafterna används två analysmodeller för beslutsfattande ur Graham Allisons Essence ofDecision.Resultatet visar att de huvudsakliga drivkrafterna bakom den svenska försvarsreformen kan förklarassom ekonomiska och som en vilja från både politiskt håll och Försvarsmakten att använda försvarettill att genomföra internationella insatser. Under försvarsreformens gång har den ekonomiskadrivkraften bestått och förstärkts av ett köpslående mellan de olika partier som behövts föratt en minoritetsregering ska överleva. Viljan till internationella insatser har under perioden kommitatt bli en allt starkare drivkraft.

Sweden has traditionally viewed Soviet Union and Russia as a potential threat. The Sweden Defense commission regularly presents reports with international monitoring to the Swedish Defense department concerning the security landscape and development. The analysis by the Defense commission drew conclusions in 2007 pointing to a Russia not moving towards military activity. Georgia and Ukraine proves the opposite. This bachelor thesis examines if the global analysis by the Swedish Defense commission have seen a change as a result of the Russian actions in Ukraine. The bachelor thesis has in its case study analysed the content of three reports from the Defense commission from perspectives based on liberalism and realism. From the results, it is identified that the analysis produced by the Swedish Defense commission has differed to a very small extent in its recommendations from both before, and after the annexation of Crimea. Rather than seeing any change, this thesis has strengthened the presumption that Swedish foreign- and security policy has a strong position of global cooperation both in and outside the European Union and keeps its position of advocating for international commitments, although national defense has gained a greater priority on the Swedish agenda.

Given the armed conflict in Ukraine, the terrorist attacks in Paris and elsewhere in Europe and the pressing issue of climate change one could argue that there are no longer room for just one sector in security studies. Based on Barry Buzan, Ole Wæver and Jaap de Wilde’s theory of securitization the aim of this paper is to study whether the Swedish Defense Committee perceive threats in any sectors other than the traditional military sector in its two reports or not and therefore also if the Defense Committee has adapted the wider security concept; and if so answer the question of what other sectors the Committee put forward in the reports. The aim is also to compare the findings in the two reports with each other to point out similarities and differences the Defense Committee’s perception of threats. The method used in this paper was an intense qualitative content analysis where the author manually examined the two reports to find indications on what kind of threats was present in the reports and how they were presented. The result of the study shows that all sectors with the exception of the societal sector in the Copenhagen School were present in the reports. An additional result of the study was that there were many similarities and differences in the reports; one similarity being that Russia was perceived as a threat in both reports while one distinction was the only in the latest report were a global financial crisis perceived as a threat.

Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta? Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening? Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta. Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika. Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning.

When Sweden 2017 changed the risk valuation of an armed attack against Sweden from not likely to that it can’t be ruled out, it got the swedish peoples and medias attention. Russia has during the last centuries had an extensive impact in Swedish security and defense politics. This study examine if there has been any change in the Swedish representation of Russia and as a consequence may have affected the risk assessment. By analyze the discourse in four reports by the Swedish Defence Commission with the method of framing this study will use the theory of securitization developed by Barry Buzan, Ole Wæver and Jaap de Wilde as it advocates a wide concept of security. Securitization is the process in which an actor turns a subject into a matter of security. The study finds evidence that the representation of Russia in the Swedish discourse has changed for the worse and it is possible that it has affected the changed risk assessment.

This essay examines the international relationship of Sweden and Russia in the period after the Cold war and the dissolution of the Sovietunion. Focusing on the period before and after the annexation of Crimea. The essay examines different documents from the Swedish government and uses Realistic thery of international relations to illustrate how the relationship has changed. I conclude that the Swedish relationship to Russia has worsened and that the area in Sweden’s proximity has entered a decline of safety and security with increased chance of aggression from Russia after they have showed being willing to use military force in an offensive capacity in Crimea.

Risker är ständigt närvarande i våra liv. I samhället finns många funktioner för att hantera dessa risker. På nationell nivå har Sverige totalförsvaret som hantera risker riktade mot nationen. Totalförsvarets uppgift är främst att förbereda Sverige för krig, men då totalförsvaret är uppbyggt av både militärt och civilt försvar omfattar det hela spektrumet av resurser för att hantera både fredstida kriser som konflikt och krig. Syftet med denna studie är att undersöka problematiseringen i diskursen i den förda försvarspolitiken över tid och hur den har förändrats. Underlaget är försvarsberedningens rapporter under tiden 1995 tills den senaste 2019. Kopplat till modellerna kring Policy Change och Carol Bacchis metod ’What´s the problem represented to be?’ (WPR) undersöks förändring i den politik som beskrivs samt vad som är problematiskt och inte i den. Resultatet visar på en förändring över tid i den politik som förts. Utifrån Policy Change är det den radikala modellen som förklarar vilket typ av förändring som skett. Förändringar sker vid stora omställningar i omvärlden. Försvarsberedningen har genom sina rapporter strävat efter att skapa sammanhållning och deltagande med andra politikområden som är viktiga för det svenska totalförsvaret. Det har även visat sig att människan tar liten plats i försvarsberedningens politik vilket försvarsberedningen uppfattar som oproblematisk. Slutsatser är att försvarspolitiken förändras när det sker stora förändringar i omvärlden. Då tillfällen visar sig har försvarsberedningen stora möjligheter att påverka den förda politiken. Det finns dock en risk att försvarspolitiken förlorar sin legitimitet om den exempelvis främjar ekonomiska och finansiella värden framför mänsklig säkerhet. Det krävs en sammanhållning mellan politikområdena för att få en långsiktighet i försvarspolitiken. / Risks are constantly present in our lives. There are many functions in the society that handles these risks. On a national level Sweden has the National Defence, which consists of military and civilian resources, that handles the risks that are directed at the nation. The National Defence’s primary objectives are to prepare Sweden for the eventuality of war. Since the National Defence is made up of both the military and civilian resources and covers the whole spectrum of capacities to manage both peacetime crisis, conflicts and war. The purpose of this study is to analyse what the problematisation is in the Swedish defence policy discourse and how it has changed over time. For the analysis all of the reports that the Swedish Defence Commission has submitted during the years 1995 to 2019. The change in the defence policy is analysed using is Carol Bacchi´s ‘What’s the problem represented to be?’ (WPR) method and the Policy Change framework in order to describe what change there has been in the defence policy and what is problematic and what is not. The result shows a change over time in the policy that is conducted. From a Policy Change perspective, the radical model best explains the type of policy change that has occurred: a change in the defence policy happens when big change happens in the outside world. The Defence Commission have, through their reports, tried to create coherence and participation with other policy fields that are important for the Swedish total defence. It has also showed that people take little space in the defence policy, which is one area that the Defence Commission finds unproblematic. Conclusion are that the Defence Policy changes when there are big changes in the outside world. When the opportunity shows itself then the Defence Commission have big possibilities to affect the policy process. There is a risk that the defence policy loses its legitimacy if it, for example, endorses a policy that focuses to heavily on economic and financial values before the security of the people. It requires coherence between the policy fields in order to create long-term stability in the defence policy.