Spelling suggestions: "subject:"hotbildskonstruktion"" "subject:"hotbildskonstruktioner""
1 |
Migration - ett existentiellt hot mot staten? : En studie av hotbildskonstruktionen av ämnet migration inom tre europeiska länderOlausson, Anna January 2017 (has links)
Vad som inom en nation ses som ett existentiellt hot mot staten varierar beroende på vilken nation som studeras. Följande uppsats ämnar att genom en diskursanalys studera hur ämnet migration konstrueras till ett hot mot staten och dess grundläggande värden och värderingar, samt hur detta återspeglar sig i nationens politiska ställningstagande på europeisk nivå. Studien utgår ifrån ett flertal teoretiska perspektiv och en analys genomförs av relevanta politiska dokument samt direkta uttalanden från de nu sittande regeringarna i Sverige, Spanien och Ungern. Tidsramen för det studerade materialet sträcker sig från 2012-2016. I det dagsaktuella läget är migrationsfrågan i högsta grad aktuell, och att studera hur den politiska diskursen bidrar till en hotbildskonstruktion kring den är av stor relevans för att en nations politiska agerande ska kunna förstås. Studiens resultat visar på att ett ämne kan konstrueras som ett hot inom flera politiska diskurser, samtidigt kan dessa diskurser formas på ett sådant sätt att hotet får olika betydelse inom respektive nation. Samtliga tre nationer framhåller problematiken kring migrationsfrågan. Dock ser nationerna olika typer av risker och hot kopplade till den, likväl som de presenterar olika förslag på hur frågan bör hanteras. Samtliga är eniga om att det inom den europeiska unionen krävs ett gemensamt handlande för att uppnå önskade resultat. Den svenska diskursen framhåller främst det gemensamma ansvaret inom EU och vikten av solidaritet som huvudsakliga argument för ett ökat ansvar för samtliga länder i unionen. I Spanien läggs fokus på ett effektivt politiskt system för hantering av frågor på europeisk nivå, vilket skiljer sig från den ungerska diskursen, där kulturella aspekter står i fokus och framstår som hotade. Migration konstrueras och framställs alltså som någon typ av hot inom samtliga nationer, dock skiljer sig hotbildskonstruktionen åt bland annat då det gäller inramning, eventuell lösning samt vilka nationella värden som är de som framstår som hotade. Detta får konsekvenser på såväl den politik som förs inom området på nationell nivå som på nationernas agerande inom EU. Utifrån denna studie kan sägas att de resultat som presenteras visar på vikten av att hotbildskonstruktioner studeras och analyseras, då politiska ageranden inom det migrationspolitiska området får stora konsekvenser för en stor grupp människor.
|
2 |
"Sverige är inte vakuumförpackat" : En kvalitativ innehållsanalys av mediers hotbildskonstruktion av två extremistiska dåd i SverigeTrygged, Sofia January 2017 (has links)
The threat from violent extremism has become prioritized in the Swedish political discourse. Right wing extremism is the most common form of extremism. However, Islamist extremism is seen as the most severe threat against the Swedish society. Previous research indicates that there is an institutionalized view that foreigners are seen as more dangerous than home-grown extremists. The overall aim of this study is to examine how identity can contribute to the understanding of violent extremism as a threat. This is done by using a qualitative text analysis guided by framing and securitization theory in order to analyse how Swedish press has framed two extremist crimes. The study concludes that media frames the two threats differently and that the right wing-extremist is perceived as an individual unlike the Islamist perpetrator who is portrayed as a representative for a greater threat.
|
3 |
Hotet från cyberrymden : regeringens formulering av informations- och cybersäkerhet - vad är problemet?Torell Sjölander, Matilda January 2019 (has links)
This thesis examines the Swedish Government Cyber Security Strategy laid out for the years 2016-2022 using Carol Bacchi’s discourse method and theory concept “What’s the problem represented to be” (WPR). The theoretical framework of the thesis also builds on critical theories on security- and threat perception following the concept of “exceptionalist securitising” and “diffusing insecurities”. The study suggests that the government has a national security focus that stresses “high politics” cyber threats rather than risks related to individuals and the Swedish society. Potential enemies are presented as located outside of the national boarders indicating a more traditional security perspective and enemy construction coming from other states. The study also disclosed that the strategy strives to stress the necessity of raising the awareness on cyber security as well as uniting the authorities working on cyber security while neglecting the democratic limits that political actions such as state-monitoring and data surveillance implicates.
|
4 |
Ryssland - En säker granne eller en anledning till "Motståndskraft"? : En diskursanalys av Försvarsberedningens representation av Ryssland 2003-2017 / Russia - A secure neighbor or a reason for "Resilience"? : A discourse analysis of the Swedish Defense Commissions representation of Russia 2003-2017Hermansson, Lisa January 2018 (has links)
When Sweden 2017 changed the risk valuation of an armed attack against Sweden from not likely to that it can’t be ruled out, it got the swedish peoples and medias attention. Russia has during the last centuries had an extensive impact in Swedish security and defense politics. This study examine if there has been any change in the Swedish representation of Russia and as a consequence may have affected the risk assessment. By analyze the discourse in four reports by the Swedish Defence Commission with the method of framing this study will use the theory of securitization developed by Barry Buzan, Ole Wæver and Jaap de Wilde as it advocates a wide concept of security. Securitization is the process in which an actor turns a subject into a matter of security. The study finds evidence that the representation of Russia in the Swedish discourse has changed for the worse and it is possible that it has affected the changed risk assessment.
|
Page generated in 0.0892 seconds