Avsikten med detta examensarbete var att belysa de faktorer som har betydelse för god IT-säkerhet i ett svenskt företag. I examensarbetet utreds de hot som finns mot företags IT-system vid en anslutning till Internet, samt vilka skyddsåtgärder som bör nyttjas för att skydda sig mot dessa hot. Rapporten leder fram till vilka hot och skyddsåtgärder som är aktuella för svenska företag. Examensarbetets frågeställning skall innefatta en undersökning av vad verksamheter från två olika branscher tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretagföretag har för hotbild vid en anslutning till Internet samt hur vanligt det är med de olika skyddsåtgärderna. De hotbilder och skyddsåtgärder som valts att använda i arbetet har tagits fram ur en litteraturstudie. Informationssäkerhet skapar huvudsystemet IT-säkerhet som används för skyddsåtgärder som är av teknisk karaktär, t.ex. olika former av behörighetskontrollsystem. Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i hotbilden samt skyddsåtgärder vid en anslutning till Internet bland olika verksamheter tillhörande tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier. Verksamheterna som har studerats verkar inom olika verksamhetsområden och branscher. Undersökningen har påvisat att hotbilden enligt litteraturstudien är ett absolut hot mot verksamheterna även om de inte drabbat alla samt att nämnda skyddsåtgärder enligt litteraturstudien anses vara mycket nödvändiga. Dock skiljer sig hotbilden samt prioritering av skyddsåtgärder mellan tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Att hotbilden skiljer sig åt beror på att vissa branscher är mer drabbade än andra.

Titel: Bonds antagonister - En kvalitativ studie om hur hotbilder förändrats genom åren Handledare: Lennart Hast Examinator: Thomas Knoll Rapport: Kandidatuppsats Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90 hp HT -2012 Syfte: Vårt syfte är att redogöra om hotbilder i James Bondfilmerna och de verkliga hotbilderna som finns i vårt samhälle stämmer överens och påverkar varandra. Frågeställning: Hur har fiendebilden förändrats i Bondfilmerna genomtiderna? Metod: Observation av James Bondfilmer Resultat: Resultatet visar att Bonds antagonister har ändrats med åren och liknar de hotbilder som figurerar i dagens samhälle. Vi kan även se att media målar upp stereotypa bilder av de vi skall se som hotbilder. Nyckelord: James Bond, antagonist, hotbild, stereotyp

<p>Avsikten med detta examensarbete var att belysa de faktorer som har betydelse för god IT-säkerhet i ett svenskt företag.</p><p>I examensarbetet utreds de hot som finns mot företags IT-system vid en anslutning till Internet, samt vilka skyddsåtgärder som bör nyttjas för att skydda sig mot dessa hot. Rapporten leder fram till vilka hot och skyddsåtgärder som är aktuella för svenska företag. Examensarbetets frågeställning skall innefatta en undersökning av vad verksamheter från två olika branscher tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretagföretag har för hotbild vid en anslutning till Internet samt hur vanligt det är med de olika skyddsåtgärderna. De hotbilder och skyddsåtgärder som valts att använda i arbetet har tagits fram ur en litteraturstudie. Informationssäkerhet skapar huvudsystemet IT-säkerhet som används för skyddsåtgärder som är av teknisk karaktär, t.ex. olika former av behörighetskontrollsystem.</p><p>Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i hotbilden samt skyddsåtgärder vid en anslutning till Internet bland olika verksamheter tillhörande tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier. Verksamheterna som har studerats verkar inom olika verksamhetsområden och branscher.</p><p>Undersökningen har påvisat att hotbilden enligt litteraturstudien är ett absolut hot mot verksamheterna även om de inte drabbat alla samt att nämnda skyddsåtgärder enligt litteraturstudien anses vara mycket nödvändiga. Dock skiljer sig hotbilden samt prioritering av skyddsåtgärder mellan tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Att hotbilden skiljer sig åt beror på att vissa branscher är mer drabbade än andra.</p>

Hur och varför man upplever en viss fråga eller ett land som ett hot förändras över tid. Syftet med denna uppsats är att undersöka om man utifrån svenskt officiellt håll kan spåra en diskursändring vad gäller hotbilden från Ryssland. Ytterligare frågor som ställs i uppsatsen är hur diskursen har ändrats och hur man kan förklara dessa förändringar. Utifrån ett säkerhetiserings- och gestaltningteoretiskt perspektiv studeras sex riksdagspartiers gestaltning av ”hotbild Ryssland” under perioderna 1996-1999 och 2008-2011. Resultaten visar att tre riksdagspartier har ändrat sin diskurs. I uppsatsen diskuteras bland annat Sveriges EU-medlemskap samt fördelningspolitiska orsaker som möjliga faktorer till diskursändringen.

No description available.

No description available.

Syftet med studien har varit att dekonstruera FN:s förståelse av hot över tid för att diskutera organisationens möjligheter att bekämpa dessa hot i relation till de förväntningar som FN har och har haft på framtiden. Det analysen har visat är att hoten mot internationell fred och säkerhet inte längre konstrueras som dispyter eller konflikter mellan nationer. Istället är det ekonomiska hot, hot mot global goods, internationell terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och individer i nöd som Ban Ki-moon konstruerar som hotbilder mot internationell fred och säkerhet, det vill säga det FN syftar till att motverka. Lösningen har alltid varit att hot emot internationell fred och säkerhet ska lösas inom ramen för FN, men själva lösningen har skiftat i karaktär. Från att FN kan ses som en arena där nationer får möjlighet till samtal, till att FN ska verka som en neutral eller oberoende aktör, och slutligen att FN ska ta ledarskapet genom att hantera hoten genom organisationens komparativa fördelar och ingå partnerskap med både statliga och icke-statliga aktörer för att bekämpa hoten. Vilket analysen visar då de aktörer som är involverade för att åstadkomma internationell fred och säkerhet har förändrats över tid. Innan Ghali var det nationer som det talades om, med undantag från Waldheim som diskuterade Röda Korset och andra icke-statliga aktörer. Men under Boutros Ghali, Annan och Ki-moon konstrueras en annan bild då icke-statliga och statliga aktörer tillsammans med FN ska åstadkomma lösningen. Av de förväntningar som de olika generalsekreterare har haft på framtiden är det fyra begrepp som synliggör förändringen inom organisationen. Den första är frihet, där begreppet tidigare var odefinierat men kan betraktas som frihet för individen inom staten att välja, och som det senare kom att uttryckas var frihet hos individen frihet från begär och rädsla. Detta är en mer abstrakt målsättning än negativ frihet, och något som tidigare endast innebar en positiv frihet; friheten att välja statsskick. Det andra och tredje begreppet är relationen mellan fred och rättvisa, där generalsekreterare innan Boutros Ghali hade förväntningar om en framtid i fred, och att efter Boutros Ghali kom en förväntan på framtiden att glida från en värld i fred till en rättvis värld. Där en rättvis värld är ett bredare och mer abstrakt sätt att uttrycka framtidsförväntningarna. Det sista begreppet som kan beskriva förändringen hos FN:s förväntan på framtiden är initiativ, där det innan Boutros Ghali förväntades att initiativet skulle komma från medlemsnationerna, men i och med ett ökat omfång i FN:s ambition kommer initiativet numera från FN och sprids ned i organisationen och dess partners, i syfte att åstadkomma ett effektivt FN. En slutsats att dra är att FN har kommit att konstruera hot, lösningar, aktörsbild och framtidsförväntningar på ett sätt som är alltmer abstrakt och därför är det svårare att skapa en förståelse för vad exakt organisationen ska ägna sig åt, och desto abstraktare hot och lösningar, desto mer abstrakta och svårtydliga blir förväntningarna. Utifrån detta går det också att förstå varför FN idag inte uppfyller de förväntningar som ställs på organisationen.

No description available.

Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta? Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening? Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta. Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika. Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning.

Undersökningen är en fallstudie av de uttalade motiven för reformeringen av den svenska Försvarsmakten under åren 1999-2009, med nedslag i tre försvarspropositioner.Syftet med denna undersökning har varit att analysera de svenska regeringarnas argumentation för den försvarsreform som successivt genomförts under 2000-talet.Detta har studerats med fokus på en förändrad hotbild och förändrad inställning till multilateralt försvarssamarbete genom två olika teorier, det vidgade säkerhetsbegreppet och Pooling and Sharing.Resultatet visar att influenserna av teorierna har ökat, vilket kan förklara delar av reformeringen av försvarspolitiken.