Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare. Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten. Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iordningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning. Skyddsåtgärderna som vidtogs av Karlskrona år 1834 levde kvar i 1853 års skyddsåtgärder. Sundhetsnämndens verksamhet år 1853 visar att de flesta skyddsåtgärder inrättats efter att koleran utbrutit i staden, men att verksamheten handlade aktivt när koleran utbrutit i staden. Tillsyningsmän och ledamöter uppmanades kontrollera renligheten inom sjukkvarteren varav böter utdelades till personer som inte erhöll renlighet. Rökning och rening var skyddsåtgärder som ansågs kunna reducera smittspridningen. Oron om att smittspridningen skulle få förödande konsekvenser bland stadens fattigare befolkning levde kvar hos läkarna år 1853. För att hjälpa samhällets mest utsatta anskaffades friskt vatten för att förhindra förödande konsekvenser.

Avsikten med detta examensarbete var att belysa de faktorer som har betydelse för god IT-säkerhet i ett svenskt företag. I examensarbetet utreds de hot som finns mot företags IT-system vid en anslutning till Internet, samt vilka skyddsåtgärder som bör nyttjas för att skydda sig mot dessa hot. Rapporten leder fram till vilka hot och skyddsåtgärder som är aktuella för svenska företag. Examensarbetets frågeställning skall innefatta en undersökning av vad verksamheter från två olika branscher tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretagföretag har för hotbild vid en anslutning till Internet samt hur vanligt det är med de olika skyddsåtgärderna. De hotbilder och skyddsåtgärder som valts att använda i arbetet har tagits fram ur en litteraturstudie. Informationssäkerhet skapar huvudsystemet IT-säkerhet som används för skyddsåtgärder som är av teknisk karaktär, t.ex. olika former av behörighetskontrollsystem. Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i hotbilden samt skyddsåtgärder vid en anslutning till Internet bland olika verksamheter tillhörande tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier. Verksamheterna som har studerats verkar inom olika verksamhetsområden och branscher. Undersökningen har påvisat att hotbilden enligt litteraturstudien är ett absolut hot mot verksamheterna även om de inte drabbat alla samt att nämnda skyddsåtgärder enligt litteraturstudien anses vara mycket nödvändiga. Dock skiljer sig hotbilden samt prioritering av skyddsåtgärder mellan tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Att hotbilden skiljer sig åt beror på att vissa branscher är mer drabbade än andra.

<p>Avsikten med detta examensarbete var att belysa de faktorer som har betydelse för god IT-säkerhet i ett svenskt företag.</p><p>I examensarbetet utreds de hot som finns mot företags IT-system vid en anslutning till Internet, samt vilka skyddsåtgärder som bör nyttjas för att skydda sig mot dessa hot. Rapporten leder fram till vilka hot och skyddsåtgärder som är aktuella för svenska företag. Examensarbetets frågeställning skall innefatta en undersökning av vad verksamheter från två olika branscher tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretagföretag har för hotbild vid en anslutning till Internet samt hur vanligt det är med de olika skyddsåtgärderna. De hotbilder och skyddsåtgärder som valts att använda i arbetet har tagits fram ur en litteraturstudie. Informationssäkerhet skapar huvudsystemet IT-säkerhet som används för skyddsåtgärder som är av teknisk karaktär, t.ex. olika former av behörighetskontrollsystem.</p><p>Arbetets problem har gått ut på att få en inblick i hotbilden samt skyddsåtgärder vid en anslutning till Internet bland olika verksamheter tillhörande tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Undersökningen baseras på intervjuer kombinerat med litteraturstudier. Verksamheterna som har studerats verkar inom olika verksamhetsområden och branscher.</p><p>Undersökningen har påvisat att hotbilden enligt litteraturstudien är ett absolut hot mot verksamheterna även om de inte drabbat alla samt att nämnda skyddsåtgärder enligt litteraturstudien anses vara mycket nödvändiga. Dock skiljer sig hotbilden samt prioritering av skyddsåtgärder mellan tjänsteföretag som arbetar med elektroniska penningstransaktioner och övriga tjänsteföretag. Att hotbilden skiljer sig åt beror på att vissa branscher är mer drabbade än andra.</p>

Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld. Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar. Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman. Olikheterna i bemötande och hantering av hedersproblematik mellan myndigheterna rörde sig om tillgång till resurser, samt professionalitet i vissa avseenden vid hanteringen av sådana ärenden. Mina pedagogiska idéer rör sig om familjearbete mot hedersvåld genom att finna vetenskapliga behandlingsstrategier, baserade på ett pedagogiskt perspektiv som eventuellt kan komplementeras med ett psykologiskt. Hittar man någon form av strategi är det viktigt med kontinuerlig uppdatering och utvärdering av denna rutin hos samtliga berörda myndigheter för att hela tiden kunna förbättra och uppdatera den.

<p>Syftet med studien var att belysa olika svenska myndigheters förändringsstrategier mot och bemötande av hedersrelaterat våld hos familjer med denna problematik, samt om dessa strategier och bemötanden skilde sig något ifrån varandra hos de inkopplade myndigheterna. Den kvalitativa forskningsmetoden valdes och sammanlagt åtta halvstrukturerade intervjuer med polis, socialtjänst och skyddsboende genomfördes.  Den valda teorin utgick från att ett pedagogiskt perspektiv, kompletterat med ett psykologiskt synsätt, skulle kunna användas som grunden för en strategi för bemötande och behandling av hedersvåld.</p><p>Det mest framträdande resultatet var att det inte fanns någon gemensam vetenskapligt belagd strategi för att förändra grundproblemet, d.v.s. hederstänkandet i familjerna. Däremot kom det fram från samtliga respondenter att de kände igen fenomenet och hade kompetens nog att i de flesta fall skydda drabbade ungdomar, vilket säkert har förhindrat flera tragedier. Samtliga myndigheter hade insatser, resurser och riktlinjer kring skyddet av utsatta ungdomar.</p><p>Alla respondenter har också beskrivit att en stor svårighet är att hedersförtryck oftast är sanktionerat av ett kollektiv, vilket är väldigt främmande för det svenska samhället där våld mot familjemedlemmar nästan alltid utförs av en gärningsman. Olikheterna i bemötande och hantering av hedersproblematik mellan myndigheterna rörde sig om tillgång till resurser, samt professionalitet i vissa avseenden vid hanteringen av sådana ärenden.</p><p>Mina pedagogiska idéer rör sig om familjearbete mot hedersvåld genom att finna vetenskapliga behandlingsstrategier, baserade på ett pedagogiskt perspektiv som eventuellt kan komplementeras med ett psykologiskt. Hittar man någon form av strategi är det viktigt med kontinuerlig uppdatering och utvärdering av denna rutin hos samtliga berörda myndigheter för att hela tiden kunna förbättra och uppdatera den.</p>

Bakgrund: Vid isolering separeras den smittade patienten fysiskt från andra patienterför att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. Patienter som misstänktes eller som bar på en smittsam sjukdom som ansågs vara för farligt för allmänheten vårdades i isolering. Boendemiljön var en viktig del av patienters vård för återhämtning samt för att kunna uppnå ett välbefinnande. Sjuksköterskors erfarenhet inom isolering utmärktes som komplicerad vård, brist på utrustning och personalbrist. Det här ledde till att sjuksköterskor ständigt var oroliga för att bli smittade, vilket skapade ett lidande för patienterna. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av isolering vid smittsamma sjukdomar. Metod: En beskrivande litteraturstudie som bygger på elva vetenskapliga artiklar som genomsöktes via databasen Cinahl.Huvudresultat: Patienters upplevelse av isolering vid smittsamma sjukdomar grundade sig på två huvudteman: Upplevelsen att vara isolerad i ett rum och Upplevelsen av isoleringsåtgärder. Utifrån huvudteman skapades fyra underteman: Upplevelsen av att vara mellan fyra väggar, Miljöns betydelse för vårdtiden i isolering, Emotionell påfrestning och Vårdpersonalens bemötande av patienter i isolering. Slutsats: Iresultatet kom det fram till att boendemiljön var en betydande faktor för ett välbefinnande för patienter i isolering. Patienter upplevde stigmatisering, försummelse och sist prioriterade av vårdpersonal, vilket ledde till emotionell påfrestning för de isolerade patienterna. Patienter upplevde även att de inte fick tillräckligt med information och kunskap.

<p>Rubrik: Oberoende Revision – Etik och integritet</p><p>Problem:</p><p>Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige?</p><p>Syfte:</p><p>Att skapa förståelse för stora revisionsbyråers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla sitt oberoende.</p><p>Studiens utgångspunkter:</p><p>Vi har valt att använda oss av både vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstående frågeställningar.</p><p>Metod:</p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella områden. Intervjuerna har skett både i form av personliga möten med respondenterna.</p><p>Vi har valt att inte jämföra byråerna mot varandra utan se på de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssäkringssystem.</p><p>Slutsatser:</p><p>Våra huvudsakliga slutsatser är att de undersökta byråerna har varit duktiga att ta vara på de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssäkringssystem.</p>

Rubrik: Oberoende Revision – Etik och integritet Problem: Vilka olika influenser styr kontrollen av oberoendet i Sverige? Syfte: Att skapa förståelse för stora revisionsbyråers etiska miljö samt hur de organiserar sina kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla sitt oberoende. Studiens utgångspunkter: Vi har valt att använda oss av både vetenskapliga teorier, lagstiftning samt praxis för att kunna besvara ovanstående frågeställningar. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har val intervjua sakkunniga personer inom olika aktuella områden. Intervjuerna har skett både i form av personliga möten med respondenterna. Vi har valt att inte jämföra byråerna mot varandra utan se på de var för sig hur de har utvecklat sina kvalitetssäkringssystem. Slutsatser: Våra huvudsakliga slutsatser är att de undersökta byråerna har varit duktiga att ta vara på de friheter som revisionslagen har gett dem att utveckla egna kvalitetssäkringssystem.

No description available.

Uppsatsens syfte är dels att undersöka hur en bankorganisations och bankenhets säkerhetsarbete mot social engineering ser ut, men även om anställda är medvetna om hot och skyddsåtgärder inom social engineering. De social engineerings-metoder som tas upp i uppsatsen är dumpster diving, pretexting, nätfiske, shoulder surfing och tailgating. Tillsammans med dessa presenteras metodspecifika skyddsåtgärder. Ytterligare allmänna skyddsåtgärder för social engineering som informationssäkerhetspolicy, ledningens ansvar och rådgivning, informationssäkerhetsmedvetandegörande, utbildning och träning berörs. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie och undersökningen bestod av ett flertal intervjuer med anställda på en bankenhet inom en bankorganisation. Uppsatsens resultat visar att flertalet skyddsåtgärder inom social engineering och de olika metoderna finns inom bankenheten. Medvetenheten hos de anställda är generellt god om social engineering i allmänhet som hot. Det visar sig dock att medvetenheten är varierande och i vissa fall bristande hos några av de anställda inom vissa social engineerings-metoder och skyddsåtgärder som tas upp i uppsatsen.