<p>Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder. Detta måste bedömas vara icke önskvärt och inte heller ändamålsenligt. Genom att införa skydd för tekniska åtgärder som ett instrument för att balansera intresseavvägningar i upphovsrätten finns risk att påtagliga problem skapas.</p>

Upphovsrättens framväxt har genom tiderna alltid varit nära sammanknuten med tekniska framsteg. Med den senaste tidens utveckling inom främst det datatekniska området, har en ytterligare anpassning och komplettering av upphovsrätten blivit nödvändig. Jag avser med denna uppsats att belysa problematiken med att upprätthålla en balans mellan upphovsrättsinnehavare och användare samt redogöra för denna utveckling. Varje inskränkning i upphovsrätten bör och skall vägas mot åtgärdens faktiska rubbning i en tänkt balans mellan upphovsman och användare. Efter antagandet av infodirektivet kan situationer uppstå vid vilken upphovsmannen förvisso har förlorat sin spridningsrätt genom regional konsumtion, men fortfarande har en viss kontrollrätt av verket genom tekniska skyddsåtgärder. Detta måste bedömas vara icke önskvärt och inte heller ändamålsenligt. Genom att införa skydd för tekniska åtgärder som ett instrument för att balansera intresseavvägningar i upphovsrätten finns risk att påtagliga problem skapas.

Laddning av eldrivna fordon ombord på fartyg innebär betydande säkerhetsutmaningar. Detta examensarbete utforskar riskerna förknippade med denna process och undersöker hur dessa kan förhindras. Metoden är en litteraturundersökning av befintlig forskning. Vi identifierar och utvärderar riskerna med att ladda litiumjonbatterier ombord på fartyg och granskar även relevanta regelverk och standarder för skyddsåtgärder. Resultaten visar att batterihälsa och batterityp påverkar fordonets säkerhet samt att termisk rusning är en risk. Termisk rusning kan upptså vid mekaniska, elektriska, eller termiska skador. För att hantera dessa risker finns det flertal skyddsåtgärder såsom Battery management system som övervakar batteriets kondition och förhindrar överladdning. Andra åtgärder inkluderar säkringar, brytare, bimetallsiska termostater samt postiva termiska koefficienter. Lastbalansering är även viktig för att minska riskerna. Disskussione betonar vikten av säkerhetsåtgärder samt regelverk för att säkerställa en trygg laddningsprocess ombord på fartyg. Genom att implementera de identifierade skyddsåtgärder kan sjöfarten ta betydande steg mot en hållbar och säker framtid.

<p>Den här uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet <em>Krigsvetenskap</em> under författarens studier på <em>Yrkesofficersprogrammet</em> 2006-2009 till arméteknisk officer. I <em>Ammunitions- och minröjning i modern konflikt</em> ges läsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften är att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan ställas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försåt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrån sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen på området. Prediktionerna innefattar bland annat tydligare teknisk stödorganisation och multisensorplattformar för detektion, lokalisering och klassificering av minor, ERW och IED. I texten redovisas viss forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och visst arbete vid Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC).</p> / <p>This essay is written in the course of <em>War science</em> during the author’s studies to become an Officer in the technical corps, in the Swedish armed forces. Due to the descriptive method in <em>Explosive Ordnance Disposal and demining in modern conflict </em>the reader gets an exposé of the basics, history, and present time features for the Swedish EOD- and Demining personnel. The main purpose with this essay is to discuss the problems that Swedish Explosive ordnance clearance (EOC) personnel might encounter in their current daily service. The opportunities for parts of the supporting technical corps and the technical equipment for detecting, locating and classifying mines, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) and booby-traps to be at hand in the process of solving these problems are also discussed. From interviews and literature studies the author conducts predictions of the development in the subject area. The predictions contains amongst others a more understandable supporting technical corps and multi-sensing-platforms for detecting, locating and classifying mines, ERW, IED and booby-traps. Some of the research that the Swedish defence research agency (FOI), the Swedish Defence Material Administration (FMV) and the Swedish EOD- and Demining Centre (SWEDEC) have produced is presented in the essay.</p>

Den här uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet Krigsvetenskap under författarens studier på Yrkesofficersprogrammet 2006-2009 till arméteknisk officer. I Ammunitions- och minröjning i modern konflikt ges läsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften är att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan ställas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försåt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrån sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen på området. Prediktionerna innefattar bland annat tydligare teknisk stödorganisation och multisensorplattformar för detektion, lokalisering och klassificering av minor, ERW och IED. I texten redovisas viss forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och visst arbete vid Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC). / This essay is written in the course of War science during the author’s studies to become an Officer in the technical corps, in the Swedish armed forces. Due to the descriptive method in Explosive Ordnance Disposal and demining in modern conflict the reader gets an exposé of the basics, history, and present time features for the Swedish EOD- and Demining personnel. The main purpose with this essay is to discuss the problems that Swedish Explosive ordnance clearance (EOC) personnel might encounter in their current daily service. The opportunities for parts of the supporting technical corps and the technical equipment for detecting, locating and classifying mines, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) and booby-traps to be at hand in the process of solving these problems are also discussed. From interviews and literature studies the author conducts predictions of the development in the subject area. The predictions contains amongst others a more understandable supporting technical corps and multi-sensing-platforms for detecting, locating and classifying mines, ERW, IED and booby-traps. Some of the research that the Swedish defence research agency (FOI), the Swedish Defence Material Administration (FMV) and the Swedish EOD- and Demining Centre (SWEDEC) have produced is presented in the essay.

I dagens samhälle hittar vi risker på många olika platser och på det sättet vi reagerar på dessa risker beror på vår riskuppfattning.Syftet med studien var att undersöka hur unga vuxnas riskuppfattning ser ut när det gäller en distinkt och en diffus risk. Också om det fanns någon skillnad mellan de olika åldrarna samt om de vidtagit några skyddsåtgärder. Den metod som har använts i studien är kvantitativ metod med enkätundersökning samt deskriptiv statistik för att analysera svaren. Enkäten skapades i programmet survey and report.Enkätundersökningen besvarades av 134 personer med en variation i kön och åldrar. Respondenternas upplevda kunskap var större för klimatförändring än för krig och de upplevde krig som den mest skrämmande risken men klimatförändring som den största.I diskussionen framgår det att metoden var ett bra val, men att fler frågor hade kunnat läggas till i enkäten för att bidra till en bättre analys. Det hade varit intressant att kombinera både kvantitativ och kvalitativ metod och göra några djupintervjuer. Det diskuteras om respondenternas uppfattning av de olika riskerna i relation till tidigare forskning och teorier. Också hur riskuppfattning och åtgärder hänger ihop. Även att respondenterna utifrån RPA är likgiltiga för krig och responsiva för klimatförändring. Utifrån PMT kan förstås att de responsiva har en hög skyddsmotivation och är troliga att vidta åtgärder samtidigt som de likgiltiga har en låg skyddsmotivation och inte är lika troliga att vidta åtgärder. / In today's society, risks can be found in various places and our response to these risks and accidents depends on our risk perception.The aim of this study was to examine how young adults risk perception looks regarding a distinct and a diffuse risk, as well as its variations based on age and the adoption of protective measures. The method used for this study is a qualitative method with a survey and descriptive statistics to analyse the answers. The survey was created in the program survey and report.The results showed that the survey was answered by 134 people with a variety in gender and age. Furthermore, the results revealed that the respondents perceived knowledge for climate change was larger than their perceived knowledge for wars. The results also showed that wars were perceived as more threatening, while climate change was considered as the most significant risk.The discussion highlights the appropriateness of the chosen research method, however more questions could have enhanced the analysis. It would have been interesting to combine a quantitative with a qualitative method and implement a few interviews. Based on the theory RPA the respondents were indifferent to climate change and responsive to war. Based on PTM it can also be understood that individuals who are responsive exhibit a strong motivation for protection and are likely to take protective measures, while those who are indifferent demonstrate a low motivation for protection and are unlikely to take action.

Covid-19 viruset upptäcktes i slutet av 2019 i Kina och har sedan dess drabbat miljontals människor runt om i världen. Smittspridningen har i omgångar ökat och skyddsåtgärder samt restriktioner för att förhindra den har införts. Det kan vara påfrestande för en individ att ställa om sitt liv och det kan även komma att tära på ens motivation att upprätthålla det nya livet som består av nya rutiner, förändringar i beteende och en distans från det liv vi, för över ett år sedan, var vana vid. Syftet med studien var att undersöka hur individers riskuppfattning kring covid-19 viruset, hur deras motivation att skydda sig mot smittspridningen ser ut samt hur de implementerade skyddsåtgärderna uppfattas ha fungerat för att minska smittspridningen. Metoden som användes för att genomföra studien är en kvantitativ enkätundersökning som publicerades på sociala medier där totalt 135 antalet respondenter deltog i undersökningen. Enkäten genomfördes av personer från nio av Sveriges 21 län, och majoriteten av urvalet befann sig i Värmlands län. Den insamlade data presenteras med hjälp av deskriptiv statistik. Studien visar att respondenterna anser att andra människor i samhället eller i deras närhet, löper större risk att bli smittade av viruset än vad de själva gör. Det visar även att respondenterna är motiverade att skydda sig mot smitta, dock verkar respondenterna ha varit mer motiverade i början av pandemin jämfört med vad de är nu. Slutligen så visar studien även att respondenterna uppfattar skyddsåtgärderna som effektiva och många av dem vidtar de aktivt. / The Covid-19 virus was discovered in late 2019 in China and has affected millions of people around the world. The spread of infection has increased in stages and protective measures as well as restrictions to prevent it have been introduced. It can be stressful for an individual to change their life and it can also erode one’s motivation to maintain the new life which consists of new routines, changes in behavior and a distance from the life we, over a year ago, was accustomed to. The aim of this study was to investigate individual’s risk perception of the covid-19 virus, what their motivation to protect themselves against the spread of infection looks like and how the implemented protection measures are perceived to work to reduce the spread of infection.  The method used to conduct the study is a quantitative survey that was published on social media where a total of 135 respondents participated in the survey. The survey was conducted by people from nine of Sweden’s 21 counties and most of the sample was in Värmland County. The collected data are presented using descriptive statistics. The study shows that the respondents believe that other people in society are at greater risk of being infected by the Covid-19 virus than themselves. The respondents are motivated to protect themselves against infection, however, the respondents have been more motivated to follow the recommendations at the beginning of the pandemic compared to today. Finally, the study also shows that the respondents perceive the protection measures to be effective and actively abide by these.

I arbetet görs en ansats att utveckla verktyg för dimensionering av skyddsåtgärder vid röjning av RSV-ammunition. Till skillnad mot övriga verkansformer så saknar ammunitionsröjaren idag beräkningsmodeller eller annat adekvat stöd för fastställande av maximalt riskområde respektive för dimensionering av skadebegränsande åtgärder vid röjning av ammunition innehållande riktad sprängverkan. Arbetets fokus utgår från den militära nyttan med ett sådant verktyg, då en anpassning till röjningsverksamhetens informationstillgång, tidsförhållanden, arbetsmetodik och tekniknivå är direkt avgörande för om ett verktyg kan anses ändamålsenligt eller ej. Resultatet utgörs av förslag på två kompletta verksamhetsanpassade verktyg. Det första i form av en beräkningsmodell för dimensionering av skadebegränsande åtgärder, vilken kombinerar RSV-strålens penetrationsförmåga med detonationsavståndets inverkan. Det andra verktyget är en enkel modell för bedömning av det maximala riskområde som en RSV-stråle kan ge upphov till, vilken baseras på det dimensionerande strålsegmentets ballistiska bana. / This thesis is an attempt to develop models for design of protective measures during clearance of shaped charge ammunition. Unlike for other hazards, the EOD personnel are lacking adequate means for the establishment of the maximum hazardous area and for the design of measures for hazard confinement against the shaped charge effect. The development of the models is based on the military utility, by consideration of the limited information availability, the short time frames, the working methods and the technology level that are characteristic for EOD operations. The result is a suggestion of two complete and adapted tools for the design of protective measures. The first tool is a model for the design of measures for hazard confinement, which combines the jet penetration depth with the influence of the stand-off distance. The second tool is a simple model for estimation of the maximum hazardous area generated by the shaped charge jet, which is based on the trajectory of the most critical jet segment.

Background: The rise in global temperatures and the general effect of climate change, contributes to an increased flooding risk. Especially in communal safety work for Gothenburg and Karlstad, flood managing is high up on the priority list. The high level of threat that these two cities experience, is given by the fact that they are surrounded by water. The countermeasures that have taken place, must live up to the concept of sustainable development, since the primary cause of floods is climate change which has extremely long-time references. These strategies have to adapt for risks with broad time-frameworks, but this might generate other consequences of their own. This never-ending cycle of risks is a paradox called levée-effect affects human behaviour on decision-making level and also in the general public. The levée-effect causes people to feel a false sense of security behind a countermeasure for and will consequently lead to a lowered preparedness for it. Purpose: The purpose of this study is to delve into the communal work with floods countermeasures and how these reacts with the theory on the levée-effect. Method: The method used to complete this study is a case study of specific countermeasures used to protect vulnerable places in Gothenburg and Karlstad from floods. The primary data collection has been in the form of interviews with relevant personnel from the two cities and their respective county administrative. As a complement to the interviews, a thorough content analysis of relevant communal documents has been made for the purpose of strengthen or deny the interviews.  Results: Based on the results of the analysis, the two cities have been adapting according to a long time-references for the purpose of counter act the effects of climate change. This causes other kinds of problems though, since too long of a time-reference will cause peoples risk-awareness to be affected and the levée-effect to further show its effects. For example, society can feel way to comfortable and safe behind a countermeasure from a risk, that their preparedness towards it will lower consequently. Conclusion: From the discussion of the study’s result, more than one conclusion can be drawn. Both Gothenburg and Karlstad, with their flood countermeasures, live up to a sustainable development which relies on a good knowledge and climate awareness. There is more than one challenge identified with this strategy which can be partially attributed to conflicts between decision-makers and other players which also affects the sustainability and safety levels of the city. Another challenge can be partially attributed to a lowered preparedness as a result of the construction of countermeasures for flood-management.

Digitala plattformars integration i samhället har omformat hur vi människor kommunicerar, arbetar och lever på. Sociala medier har bidragit till en central del i denna omvandling, samtidigt som det även har ökat risken för individers sårbarheter för cyberattacker. Individer lämnar digitala fotavtryck genom aktiviteter online som kan hota deras integritet och säkerhet. Trots detta saknar många medvetenhet om riskerna och kunskap om hur de kan skydda sig. Syftet med studien är att utforska vilka skyddsåtgärder som kan minska individers sårbarheter för cyberattacker på sociala medier. Dessutom syftar studien till att utforska varför de avstår från att använda dessa skyddsåtgärder. Genom att granska tidigare forskning och analysera de mänskliga faktorer som påverkar säkerhetsmedvetenhet, strävar studien efter att undersöka dessa beteenden. En kvalitativ forskningsansats antogs och datainsamlingen gemfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen utfördes med en tematisk analysmetod där tre teman identifierades som är: skyddsåtgärder, sociala medier och attityder och användarbeteende. Slutsatsen är att individer kan tillämpa skyddsåtgärder som starka lösenord, undvika delning av lösenord, tvåfaktorsautentisering och att vara misstänksam mot okända meddelanden för att skydda sig mot cyberattacker. Individer använder inte dessa åtgärder på grund av en naiv attityd kring cyberattacker och upplevd omständighet med att implementera skyddsåtgärder. Trots att vissa blivit offer för cyberattacker fortsätter de att inte tillämpa skyddsåtgärder på grund av bristande förståelse för risker och konsekvenser. / The integration of digital platforms into society has transformed how we communicate, work, and live. Social media has played a central role in this transformation, while also increasing individuals' vulnerabilities to cyberattacks. People leave digital footprints through online activities that can threaten their privacy and security. Despite this, many lack awareness of the risks and knowledge of how to protect themselves. The aim of this study is to explore protective measures that can reduce individuals' vulnerabilities to cyberattacks on social media. Additionally, the study seeks to understand why individuals refrain from using these protective measures. By reviewing previous research and analyzing the human factors affecting security awareness, the study aims to investigate these behaviors. A qualitative research approach was adopted, and data was collected through semi-structured interviews. The analysis was conducted using a thematic analysis method, identifying three themes: protective measures, social media, and attitudes and user behavior. The conclusion is that individuals can apply protective measures such as strong passwords, avoiding password sharing, two-factor authentication, and being suspicious of unknown messages to protect themselves against cyberattacks. Individuals do not use these measures due to a naive attitude towards cyberattacks and the perceived inconvenience of implementing protective measures. Despite some having been victims of cyberattacks, they continue not to apply protective measures due to a lack of understanding of risks and consequences.