Minan är en av de mest kostnadseffektiva formerna av marin krigföring. Minor är små,billiga i anskaffning, kräver en liten grad av underhåll och kan läggas ut från i stort settvilken plattform som helst. Minor kan användas både i strategiskt, operativt och taktisktsyfte, i avsikt att begränsa en motståndare tillgång till specifika områden. Minor kan ocksåanvändas som försvar av specifika högvärdiga objekt, för att förändra militärgeografin ochförsvara hamnar, basområden m.m. Att möta och neutralisera minor kräver insats ochansträngning som ej står i proportion till motståndarens insats. Minans globala spridninginnebär att den representerar ett hot som inte skall underskattas, då man planerar ochgenomför operationer mot geografiska områden, vilka medger bruk av minan somvapensystem. Kampen om sjöförbindelser har varit, och är fortfarande, en central uppgift förmarina stridskrafter. Sedan minan introducerades i sjökriget har den skapat möjlighet attförneka en motståndare tillträde till havsområden. Som ett led i den eviga kampen mellanmedel och motmedel har minröjande enheter utvecklats för att säkerställa förmågan attetablera kontroll till sjöss (KTS). Denna uppsats fokuserar på U. S. Navy förmåga att hanterahotet från minor. Uppsatsen har en modern historisk ansats som grund, för att se om minorhar varit ett dimensionerande hot för U.S. Navy i kustnära farvatten, under perioden 1945 till2003. Uppsatsens avslutande diskussion ger perspektiv på de marina utmaningar som såvälen stormakt, som små kuststater har att hantera i framtiden. Kommer dessa två aktörer attnärma sig varandra, eller kommer de även fortsättningsvis att utvecklas i två riktningar. / This essay focuses on the U.S. Navy’s former and future capability to counter thethreats of sea mines in coastal waters during sea control operations. The study isbased on a broad theoretical background. The theories I use to describe and analysethe theories and methods for warfare at sea described by Julian S Corbett in 1911.These theories forms the bias of this essay and are used to analyze the case study.The U.S. Navy has struggled with the difficult task of mine clearance operations forwell over 100 years. During August 1864 the defenders of Mobile, Alabama a portcity on the Gulf of Mexico used mines against the forces led by Rear AdmiralFarragut. These struggles have been marked by a propensity to react to current orpast mine threats in developing force structure and employment methodologies. Thisreactionary approach to mine countermeasures is identified in three recurring themes;the lack of a published doctrine, the failure to fully integrate mine countermeasureforces into the operating forces, and the fragmentary development of technologywithout the focusing element of a coherent doctrine to guide research anddevelopment efforts. These themes are recognizable in the changing minecountermeasures force structure that has resulted from the Navy's reaction to minethreats manifested in various conflicts. Naval mine countermeasures and procedureshave been historically reactionary and essentially unfocused in their evolution.Examples of these difficulties can be identified in the Wonsan harbor during theKorean War, the Gulf War, and in present day planning for expeditionary warfareemployment.Since the end of the Cold War the need for multinational cooperation has increasedwithin the framework of nations and alliances. This change has opened the door forcooperation between traditionally small coastal navies and blue water navies. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med uppsatsen är att visa på vilka taktiska och operativa fördelar AUV-systemkan ge, främst inom sjöminröjning, samt visa på hur AUV-system kan integreras i ettnätverksbaserat försvar.Hot- och kravbilden förändras med tiden. Sjöminan har utvecklats från kontakt- ochavståndsminor till självsökande sjöminor med stora räckvidder. Personalens säkerhetvärderas högt. Nätverksbaserat försvar är under införande och ställer krav på godkontroll över operationsområdet. Obemannade och autonom undervattensfarkoster(AUV) kan möta dessa krav. AUV-system är under utveckling men systemen behöverutvecklas ytterligare vad avser uthållighet och autonomi. Sensorer för sjöminröjningär under ständig utveckling. Hydroakustiska och optiska sensorsystem kommer iframtiden öka förmågan att detektera objekt på havsbotten. AUV-system isjöminröjningstillämpning kommer att förbättra förmågan till lägesuppfattning ochbidra till en förbättrad lägesbild i militära operationer. Genom att AUV-system kanoperera i tidigt skede, dolt och framskjutet kan de bidra med information omotillgängliga områden, vilket borgar för genomförande av gemensamma operationermed högt tempo. / The main purpose with this thesis is to highlight the tactical and operationalcapabilities with an AUV system, mainly in mine hunting, and show how an AUVsystem can be integrated in a network based defence.The threat and required capabilities are changing as time passes by. The sea mine hasevolved from contact and influence mines to today’s torpedo mines with a greaterperformance. The safety of personnel is important. Network based defence isintroduced. Control over the area of operation is required. With unmanned andautonomous underwater vehicles (AUV’s) it’s possible to meet the required demands.AUV systems with enhanced capability are being developed. The systems needfurther progress in fields like sustainability and autonomy. Sensors in Mine warfareapplications are getting better and better. Hydro acoustic and optical sensors will havebetter capabilities of detecting objects on the seabed. AUV systems in mine huntingapplications will enhance the capabilities of understanding and awareness in militaryoperations. An AUV system can operate, early, hidden and in the frontline in areasthat in the past were unapproachable. This contributes, and makes it possible toconduct joint operations in high tempo. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 01-03

Uppsatsens syfte är att undersöka på vilket sätt den internationella sjöminröjningsstyrkan skall utvärderasoch valideras mot ställda krav.Inledningsvis beskriver jag den internationella minröjningsstyrkan och dess ingående delar. Jag nedtecknarbakgrunden till varför den har satts upp och förklarar under vilka förhållanden den skall kunna verka samtvilka uppgifter den kan ställas inför. I den här delen beskriver jag också innebörden av begreppenutvärdering och validitet och hur de kan appliceras på militära förband.I nästa del av uppsatsen redovisar jag de, nationella och internationella, mål och krav som är satta förstyrkan. Syftet med den här delen är att komma fram till vilka teoretiska definitioner som ligger till grundför en utvärdering och validering av styrkan.Därefter utreder jag vem som skall utvärdera och validera styrkan. Detta gör jag genom att beskriva vilkaprocesser som är styrande för styrkan samt vilken chef som är ansvarig för vilken process. Syftet meddenna del är att undersöka vilka ansvarsförhållanden som gäller för styrkan i olika skeden och därmedockså vem som är ansvarig för utvärderingen och valideringen.Därefter undersöker jag vilka metoder som kan användas för att utvärdera och validera internationellasjöminröjningsstyrkan. I slutet på denna del gör jag en metodjämförelse. Avsikten med jämförelsen är attundersöka vad de olika metoderna kan användas till samt vilka svar de kan ge.Den avslutande delen, som är studiens resultatdel, omfattar en tolkning av framkomna resultat som omsättsi en diskussion. Utifrån diskussionen redovisas de slutsatser som är dragna. I denna del besvaras ocksåuppsatsens frågeställningar. / As from 1 January 2001 the Swedish Naval Rapid Reaction Unit Mine CounterMeasure. (SWENARAP MCM) stands on a 30 days alert to depart fromSweden. Calling up time for the unit is 7 days after decision on deployment.The purpose of this essay is to examine how to evaluate the unit against itsdemands.The essay starts with a short introduction where I describe the unit and its tasks.I also describe in which environment the unit is supposed to operate. This partends with a description on how to evaluate military units.After that I will look into what kind of objectives that is put up forSWENARAP MCM. The purpose of this part is to analyse on what objectivesthe unit is supposed to be evaluated. I will look into booth national andinternational objectives.In the next part I analyse who is going to do the evaluation. The unit hasdifferent commanders during different times and he purpose is to find out whois responsible to do the evaluation.After that I analyse what kind of methods that can be used to evaluateSWENARAP MCM. In the end of this I compare three different methods to findout what they can be used to and what kind of answer they can provide. I alsodescribe what kind of evaluation each method is suitable for.The last part of essay provides a discussion on the conclusions that I have findout in previous analyses. From this discussion I answer the key questions of theessay. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

<p>Den här uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet <em>Krigsvetenskap</em> under författarens studier på <em>Yrkesofficersprogrammet</em> 2006-2009 till arméteknisk officer. I <em>Ammunitions- och minröjning i modern konflikt</em> ges läsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften är att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan ställas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försåt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrån sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen på området. Prediktionerna innefattar bland annat tydligare teknisk stödorganisation och multisensorplattformar för detektion, lokalisering och klassificering av minor, ERW och IED. I texten redovisas viss forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och visst arbete vid Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC).</p> / <p>This essay is written in the course of <em>War science</em> during the author’s studies to become an Officer in the technical corps, in the Swedish armed forces. Due to the descriptive method in <em>Explosive Ordnance Disposal and demining in modern conflict </em>the reader gets an exposé of the basics, history, and present time features for the Swedish EOD- and Demining personnel. The main purpose with this essay is to discuss the problems that Swedish Explosive ordnance clearance (EOC) personnel might encounter in their current daily service. The opportunities for parts of the supporting technical corps and the technical equipment for detecting, locating and classifying mines, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) and booby-traps to be at hand in the process of solving these problems are also discussed. From interviews and literature studies the author conducts predictions of the development in the subject area. The predictions contains amongst others a more understandable supporting technical corps and multi-sensing-platforms for detecting, locating and classifying mines, ERW, IED and booby-traps. Some of the research that the Swedish defence research agency (FOI), the Swedish Defence Material Administration (FMV) and the Swedish EOD- and Demining Centre (SWEDEC) have produced is presented in the essay.</p>

Den här uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet Krigsvetenskap under författarens studier på Yrkesofficersprogrammet 2006-2009 till arméteknisk officer. I Ammunitions- och minröjning i modern konflikt ges läsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften är att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan ställas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försåt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrån sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen på området. Prediktionerna innefattar bland annat tydligare teknisk stödorganisation och multisensorplattformar för detektion, lokalisering och klassificering av minor, ERW och IED. I texten redovisas viss forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och visst arbete vid Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC). / This essay is written in the course of War science during the author’s studies to become an Officer in the technical corps, in the Swedish armed forces. Due to the descriptive method in Explosive Ordnance Disposal and demining in modern conflict the reader gets an exposé of the basics, history, and present time features for the Swedish EOD- and Demining personnel. The main purpose with this essay is to discuss the problems that Swedish Explosive ordnance clearance (EOC) personnel might encounter in their current daily service. The opportunities for parts of the supporting technical corps and the technical equipment for detecting, locating and classifying mines, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) and booby-traps to be at hand in the process of solving these problems are also discussed. From interviews and literature studies the author conducts predictions of the development in the subject area. The predictions contains amongst others a more understandable supporting technical corps and multi-sensing-platforms for detecting, locating and classifying mines, ERW, IED and booby-traps. Some of the research that the Swedish defence research agency (FOI), the Swedish Defence Material Administration (FMV) and the Swedish EOD- and Demining Centre (SWEDEC) have produced is presented in the essay.

<p>I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå. Min- och amröjledaren kan i sin tur utbilda och ge soldaterna den reella kompetens som behövs på enbart fyra veckor, ca 130h stimmar. Utbildningen som krävs är grundkursen Minröjning Manuella Metoder(MMM). För att fullt ut kunna nyttja förmågan krävs det att gruppen tillförs viss ammunitionsröjningsutrustning, bland annat extra tänd- och sprängmedel. Effekten man vinner på tillförsel av minröjningskompetensen är kopplat mot förbandets förmåga till okonventionellt uppträdande samt möjligheterna att ta ytterligare steg innanför motståndarens beslutscykel.</p> / <p>In today’s conflict areas the remnants of war, mines and unexploded ordnance (UXO) is a common problem for the civilian population. These remnants also pose a great threat for the military units who work in the area to create peace, stability and security for the people. The purpose of this essay is to discover if and how it is possible to solve eventual problems associated with remnants of war in conflict areas, without the support of Explosive Ordnance Disposal (EOD) teams. My research has explored if it is possible to implement mine clearance and ammunition disposal on a squad without loosing additional competence and focus from the squad’s main field of service. Additional research has been carried out to ascertain the lowest level of competence necessary to work within the field of mine clearance and ammunition disposal, and what education is needed. My thesis aims to answer, if it is possible within the frame of the Army Ranger Battalion 09, to educate a soldier on a squad to have the ability and competence to do work within the field of mine clearance and ammunition disposal? If yes, what additional equipment should be added to the squad, to be able to perform that task? My conclusion is that it is possible to achieve by adding a mine clearance and ammunition disposal leader to the Battalion staff who can educate, train and give the soldiers the proper education in four weeks (approximately 130h). The education required to achieve this goal is the course, Mine clearance Manuel Methods (MMM). To use this ability it is necessary to equip the group with some additional and specific disposal-equipment (i.e. extra explosives.) The main effort gained from implementing this ability on a ranger squad is the Ranger Battalion’s overall ability to operate and appear in unexpected areas, and to get inside the enemy’s OODA-LOOP.</p>

I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå. Min- och amröjledaren kan i sin tur utbilda och ge soldaterna den reella kompetens som behövs på enbart fyra veckor, ca 130h stimmar. Utbildningen som krävs är grundkursen Minröjning Manuella Metoder(MMM). För att fullt ut kunna nyttja förmågan krävs det att gruppen tillförs viss ammunitionsröjningsutrustning, bland annat extra tänd- och sprängmedel. Effekten man vinner på tillförsel av minröjningskompetensen är kopplat mot förbandets förmåga till okonventionellt uppträdande samt möjligheterna att ta ytterligare steg innanför motståndarens beslutscykel. / In today’s conflict areas the remnants of war, mines and unexploded ordnance (UXO) is a common problem for the civilian population. These remnants also pose a great threat for the military units who work in the area to create peace, stability and security for the people. The purpose of this essay is to discover if and how it is possible to solve eventual problems associated with remnants of war in conflict areas, without the support of Explosive Ordnance Disposal (EOD) teams. My research has explored if it is possible to implement mine clearance and ammunition disposal on a squad without loosing additional competence and focus from the squad’s main field of service. Additional research has been carried out to ascertain the lowest level of competence necessary to work within the field of mine clearance and ammunition disposal, and what education is needed. My thesis aims to answer, if it is possible within the frame of the Army Ranger Battalion 09, to educate a soldier on a squad to have the ability and competence to do work within the field of mine clearance and ammunition disposal? If yes, what additional equipment should be added to the squad, to be able to perform that task? My conclusion is that it is possible to achieve by adding a mine clearance and ammunition disposal leader to the Battalion staff who can educate, train and give the soldiers the proper education in four weeks (approximately 130h). The education required to achieve this goal is the course, Mine clearance Manuel Methods (MMM). To use this ability it is necessary to equip the group with some additional and specific disposal-equipment (i.e. extra explosives.) The main effort gained from implementing this ability on a ranger squad is the Ranger Battalion’s overall ability to operate and appear in unexpected areas, and to get inside the enemy’s OODA-LOOP.