The dominant liberal peacebuilding critiques tends to focus on ‘states’ and the failure of interventions in rebuilding them. Consequently, a standardised critique has emerged largely because the critics apply a broad brush across a diverse range of contexts, programmes, issues and activities as illustrated by the lack of scrutiny on mine action and emerging contexts such as Somaliland. The liberal peacebuilding critics critique the standardised ‘one size fits all approach’ employed by interveners, yet they take the same approach. I therefore argue for the need to broaden the critique to include other elements and contexts of peacebuilding. I demonstrate that as an intervention mine action has intrinsic peacebuilding potential. However, the way mine action is implemented both globally and in Somaliland reflects the same dominant characteristics of the liberal peacebuilding critique i.e.; it is externally led; uses technical and standardised formulaic approaches; disregards local context thus failing to secure local ownership. Attributes that the critics argue have led to the failure and/or limited success of peacebuilding interventions. I therefore contend with the critics and demonstrate how these attributes have contributed to the challenges of implementing mine action activities thereby limiting mine actions ‘peace-ability’ potential in Somaliland. However, beyond the implementation modalities there are other factors that further contribute to limiting this potential; these include the Sector Actors; the Somaliland context i.e. the historical and political context, and the perception of Somaliland people. Thus in conclusion I argue for a nuanced critique that acknowledges the challenging realities of implementing programmes in challenging post conflict environments.

The dominant liberal peacebuilding critiques tends to focus on ‘states’ and the failure of interventions in rebuilding them. Consequently, a standardised critique has emerged largely because the critics apply a broad brush across a diverse range of contexts, programmes, issues and activities as illustrated by the lack of scrutiny on mine action and emerging contexts such as Somaliland. The liberal peacebuilding critics critique the standardised ‘one size fits all approach’ employed by interveners, yet they take the same approach. I therefore argue for the need to broaden the critique to include other elements and contexts of peacebuilding. I demonstrate that as an intervention mine action has intrinsic peacebuilding potential. However, the way mine action is implemented both globally and in Somaliland reflects the same dominant characteristics of the liberal peacebuilding critique i.e.; it is externally led; uses technical and standardised formulaic approaches; disregards local context thus failing to secure local ownership. Attributes that the critics argue have led to the failure and/or limited success of peacebuilding interventions. I therefore contend with the critics and demonstrate how these attributes have contributed to the challenges of implementing mine action activities thereby limiting mine actions ‘peace-ability’ potential in Somaliland. However, beyond the implementation modalities there are other factors that further contribute to limiting this potential; these include the Sector Actors; the Somaliland context i.e. the historical and political context, and the perception of Somaliland people. Thus in conclusion I argue for a nuanced critique that acknowledges the challenging realities of implementing programmes in challenging post conflict environments.

<p>I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå. Min- och amröjledaren kan i sin tur utbilda och ge soldaterna den reella kompetens som behövs på enbart fyra veckor, ca 130h stimmar. Utbildningen som krävs är grundkursen Minröjning Manuella Metoder(MMM). För att fullt ut kunna nyttja förmågan krävs det att gruppen tillförs viss ammunitionsröjningsutrustning, bland annat extra tänd- och sprängmedel. Effekten man vinner på tillförsel av minröjningskompetensen är kopplat mot förbandets förmåga till okonventionellt uppträdande samt möjligheterna att ta ytterligare steg innanför motståndarens beslutscykel.</p> / <p>In today’s conflict areas the remnants of war, mines and unexploded ordnance (UXO) is a common problem for the civilian population. These remnants also pose a great threat for the military units who work in the area to create peace, stability and security for the people. The purpose of this essay is to discover if and how it is possible to solve eventual problems associated with remnants of war in conflict areas, without the support of Explosive Ordnance Disposal (EOD) teams. My research has explored if it is possible to implement mine clearance and ammunition disposal on a squad without loosing additional competence and focus from the squad’s main field of service. Additional research has been carried out to ascertain the lowest level of competence necessary to work within the field of mine clearance and ammunition disposal, and what education is needed. My thesis aims to answer, if it is possible within the frame of the Army Ranger Battalion 09, to educate a soldier on a squad to have the ability and competence to do work within the field of mine clearance and ammunition disposal? If yes, what additional equipment should be added to the squad, to be able to perform that task? My conclusion is that it is possible to achieve by adding a mine clearance and ammunition disposal leader to the Battalion staff who can educate, train and give the soldiers the proper education in four weeks (approximately 130h). The education required to achieve this goal is the course, Mine clearance Manuel Methods (MMM). To use this ability it is necessary to equip the group with some additional and specific disposal-equipment (i.e. extra explosives.) The main effort gained from implementing this ability on a ranger squad is the Ranger Battalion’s overall ability to operate and appear in unexpected areas, and to get inside the enemy’s OODA-LOOP.</p>

I dagens konfliktområden är förekomsten av minor och oexploderad ammunition(OXA) ett vanligt förekommande problem för civilbefolkning samt de militära enheter som arbetar i området för att skapa stabilitet och säkerhet. Den här uppsatsen avhandlar möjligheten att lösa eventuella problem som har att göra med förekomsten av minor och OXA i ett missionsområde utan tillgång till stödresurser i form av min- och ammunitionsröjningsteam. Uppsatsens syfte är att undersöka om det är möjligt att tillföra minröjningskompetens på gruppnivå utan att tappa ursprunglig kompetens och fokus från huvudtjänsten. Uppsatsen tar även upp vilken lägsta nivå av utbildning som krävs för att kunna röja mineringar och OXA, samt hur man når upp till det målet. Uppsatsens frågeställning har varit: Går det att inom ramen för Jägarbataljon 09 utbilda en soldat som besitter kompetensen att kunna identifiera och röja mineringar samt OXA? Om ja, vilken utrustning bör tillföras? Mina slutsatser är att det är praktiskt möjligt genom att tillföra en min- och amröjledare på bataljons nivå. Min- och amröjledaren kan i sin tur utbilda och ge soldaterna den reella kompetens som behövs på enbart fyra veckor, ca 130h stimmar. Utbildningen som krävs är grundkursen Minröjning Manuella Metoder(MMM). För att fullt ut kunna nyttja förmågan krävs det att gruppen tillförs viss ammunitionsröjningsutrustning, bland annat extra tänd- och sprängmedel. Effekten man vinner på tillförsel av minröjningskompetensen är kopplat mot förbandets förmåga till okonventionellt uppträdande samt möjligheterna att ta ytterligare steg innanför motståndarens beslutscykel. / In today’s conflict areas the remnants of war, mines and unexploded ordnance (UXO) is a common problem for the civilian population. These remnants also pose a great threat for the military units who work in the area to create peace, stability and security for the people. The purpose of this essay is to discover if and how it is possible to solve eventual problems associated with remnants of war in conflict areas, without the support of Explosive Ordnance Disposal (EOD) teams. My research has explored if it is possible to implement mine clearance and ammunition disposal on a squad without loosing additional competence and focus from the squad’s main field of service. Additional research has been carried out to ascertain the lowest level of competence necessary to work within the field of mine clearance and ammunition disposal, and what education is needed. My thesis aims to answer, if it is possible within the frame of the Army Ranger Battalion 09, to educate a soldier on a squad to have the ability and competence to do work within the field of mine clearance and ammunition disposal? If yes, what additional equipment should be added to the squad, to be able to perform that task? My conclusion is that it is possible to achieve by adding a mine clearance and ammunition disposal leader to the Battalion staff who can educate, train and give the soldiers the proper education in four weeks (approximately 130h). The education required to achieve this goal is the course, Mine clearance Manuel Methods (MMM). To use this ability it is necessary to equip the group with some additional and specific disposal-equipment (i.e. extra explosives.) The main effort gained from implementing this ability on a ranger squad is the Ranger Battalion’s overall ability to operate and appear in unexpected areas, and to get inside the enemy’s OODA-LOOP.