Syftet med studien har varit att dekonstruera FN:s förståelse av hot över tid för att diskutera organisationens möjligheter att bekämpa dessa hot i relation till de förväntningar som FN har och har haft på framtiden. Det analysen har visat är att hoten mot internationell fred och säkerhet inte längre konstrueras som dispyter eller konflikter mellan nationer. Istället är det ekonomiska hot, hot mot global goods, internationell terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och individer i nöd som Ban Ki-moon konstruerar som hotbilder mot internationell fred och säkerhet, det vill säga det FN syftar till att motverka. Lösningen har alltid varit att hot emot internationell fred och säkerhet ska lösas inom ramen för FN, men själva lösningen har skiftat i karaktär. Från att FN kan ses som en arena där nationer får möjlighet till samtal, till att FN ska verka som en neutral eller oberoende aktör, och slutligen att FN ska ta ledarskapet genom att hantera hoten genom organisationens komparativa fördelar och ingå partnerskap med både statliga och icke-statliga aktörer för att bekämpa hoten. Vilket analysen visar då de aktörer som är involverade för att åstadkomma internationell fred och säkerhet har förändrats över tid. Innan Ghali var det nationer som det talades om, med undantag från Waldheim som diskuterade Röda Korset och andra icke-statliga aktörer. Men under Boutros Ghali, Annan och Ki-moon konstrueras en annan bild då icke-statliga och statliga aktörer tillsammans med FN ska åstadkomma lösningen. Av de förväntningar som de olika generalsekreterare har haft på framtiden är det fyra begrepp som synliggör förändringen inom organisationen. Den första är frihet, där begreppet tidigare var odefinierat men kan betraktas som frihet för individen inom staten att välja, och som det senare kom att uttryckas var frihet hos individen frihet från begär och rädsla. Detta är en mer abstrakt målsättning än negativ frihet, och något som tidigare endast innebar en positiv frihet; friheten att välja statsskick. Det andra och tredje begreppet är relationen mellan fred och rättvisa, där generalsekreterare innan Boutros Ghali hade förväntningar om en framtid i fred, och att efter Boutros Ghali kom en förväntan på framtiden att glida från en värld i fred till en rättvis värld. Där en rättvis värld är ett bredare och mer abstrakt sätt att uttrycka framtidsförväntningarna. Det sista begreppet som kan beskriva förändringen hos FN:s förväntan på framtiden är initiativ, där det innan Boutros Ghali förväntades att initiativet skulle komma från medlemsnationerna, men i och med ett ökat omfång i FN:s ambition kommer initiativet numera från FN och sprids ned i organisationen och dess partners, i syfte att åstadkomma ett effektivt FN. En slutsats att dra är att FN har kommit att konstruera hot, lösningar, aktörsbild och framtidsförväntningar på ett sätt som är alltmer abstrakt och därför är det svårare att skapa en förståelse för vad exakt organisationen ska ägna sig åt, och desto abstraktare hot och lösningar, desto mer abstrakta och svårtydliga blir förväntningarna. Utifrån detta går det också att förstå varför FN idag inte uppfyller de förväntningar som ställs på organisationen.

Migration är en gränsöverskridande fråga. Samtidigt har det blivit en av de frågor som man samarbetar med minst inom EU. Flyktingsituationen i Europa har sedan år 2015 präglats av mellanstatliga motsättningar i synen på nationellt ansvarstagande och unionen har riktats internationell kritik för den bristfälliga hanteringen av asylsökande. Med utgångspunkt i EU:s grundläggande värderingar är syftet med uppsatsen, att med Sverige som exempel, identifiera uttryck för normer och/eller nationella intressen vid EU-nämndens samråd, som kan bidra till en djupare förståelse för medlemsländernas agerande i flyktingfrågan. Ett ytterligare syfte är att klargöra huruvida den svenska positionen kan anses ligga i linje med EU:s principer, eller om den främst har haft för avsikt att tillgodose nationella egenintressen. För att kunna undersöka spänningarna mellan nationella intressen och den normativa strukturen i EU:s värdegrund, vilar studien på en socialkonstruktivistisk teori. Den kvalitativa innehållsanalysen bidrar vidare till en explicit och implicit granskning av materialet. Uppsatsens resultat visar att Sverige har handlat utifrån nationella intressen i flyktingsituationen, mellan år 2015 och 2017.Antal ord: 16 376 / Migration is a cross-border issue. At the same time, it has become one of the areas in which the EU countries have proven less likely to collaborate. Since 2015, the refugee situation in Europe has been characterized by intergovernmental disputes in the view of what constitutes national responsibility, and the Union has dealt with international criticism for the inadequate handling of asylum seekers. Based on the EU's fundamental values, the purpose of the paper is to identify expressions of norms and/or national interests in the consultation of the Swedish EU board, which could contribute to a deeper understanding of the conduct of member states in the refugee situation. An additional purpose is further to clarify whether the Swedish position coincides with the EU's principles, or whether it primarily has intended to meet national interests. To examine the tensions between national interests and the normative structure that constitute the EU's value base, the study rests on a social constructivist theory. The qualitative content analysis further contributes to an explicit and implicit evaluation of the material. The results of the study show that Sweden acted on national interests in the refugee situation, between the years of 2015 and 2017. Number of words: 16 376