I denna uppsats genomförs en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas språk på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverigedemokraterna använder flyktingkrisen i sociala medier för att stärka sitt väljarstöd. Material från Facebook och Youtube analyseras multimodalt. Ett urval av detta material förs fram i uppsatsens analys för att belysa relevanta egenskaper i Sverigedemokraternas diskurs. Vi kan genom analysen se att Sverigedemokraterna i större utsträckning än andra partier talar om flyktingkrisen. De framställer även flyktingkrisen som mycket mer katastrofal än vad de tre andra partierna vi undersöker gör. Vidare använder de ett språk som avpersonaliserar flyktingen.

No description available.

No description available.

Uppsatsen är en studie i samtidshistoria. Den ämnar undersöka vad som uttrycktes på ledarsidorna i dagspressen om immigrationen hösten 2015, under månaderna som föregick och avslutades med regeringens beslut om återinförandet av gränskontroller den 12e november 2015. Undersökningen sträcker sig över sex månader från första juni 2015 till sista november 2015, och de valda publikationerna för undersökningen är Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Syftet är att ta reda på hur immigrationen i Sverige gestaltades i dagspressen genom att undersöka vilka problem, orsaker, värderingar och lösningar som är omskrivna.

Denna studie avser att förklara EU:s motiveringar till att utöka samarbetet med Libyen i och med Malta deklarationen. Det var under ett toppmöte den 3 februari 2017 som deklarationen skapades av medlemsstaternas stats – och regeringschefer. I denna deklarationen fastställer EU att samarbetet med Libyen för flyktingfrågan ska utökas. Situationen i Libyen består av instabilitet och situationer för flyktingar och migranter präglas av missförhållanden och smuggling. Detta har fått stor uppmärksamhet i media och kritiserats av bl.a. Läkare utan gränser och Amnesty international. Det teoretiska ramverket utgår från rational choice institutionalism, mer specifikt två karaktärsdrag från den valda teorin. De två karaktärsdragen berör begreppen preferenser och institutioner. Den valda metoden för studien är en motivanalys. Två huvudsakliga motiv kunde identifieras i Malta-deklarationen: Minska den irreguljära migrationen och stoppa smugglarnas affärsverksamhet

Flyktingavtalet mellan EU och Turkiet har under 2016 kommit att bli en central del av lösningen på det som kommit att kallas flyktingkrisen. I uppsatsen analyseras vad som förstås och framställs som problematiskt med människors rörlighet i flyktingavtalet mellan EU och Turkiet utifrån Carol Bacchis WPR-analys. Flyktingars ankomst till EU utgör utifrån analysen den problemrepresentation avtalet bygger på. Detta härstammar ur att migration kopplas till osäkerhet utifrån en islamofobisk diskurs i Europa samt uppfattningen av flyktingar som kostsamma på lång sikt. Ur analysen dras även slutsatser om hur flyktingar som rättighetsbärare osynliggörs, hur EU frånskrivs ansvar och hur EU:s strukturella hinder för flyktingar att söka asyl utelämnas i diskursen.

Studien syftar till att undersöka vad det är som får vissa människor att vilja engagera sig i sociala frågor i samhället och arbeta ideellt. Studiens forskningsfrågor är Varför börjar människor engagera sig i ideell verksamhet och Vad driver människor att fortsätta engagera sig i ideell verksamhet? För att undersöka detta gjordes sex stycken kvalitativa intervjuer med personer som alla deltog i hjälparbete vid flyktingkrisen 2015 genom organisationen Refugees Welcome Stockholm och som vid den här tidpunkten gjorde sin volontärdebut.   Det har tidigare gjorts studier om ideellt arbete och om motivationsfaktorer bakom socialt engagemang i samhället men det har inte tidigare genomförts en studie som tittar på engagemanget kring flyktingkrisens utspel i Sverige. Den tidigare forskningen visar på att den vanligaste orsaken till att börja ett ideellt arbete är viljan att hjälpa andra människor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Detta resultat har visat sig återkomma de senaste sex åren genom de årliga undersökningar som Volontärbyrån genomfört om ideellt engagemang i Sverige. Andra vanligt förekommande orsaker till att människor engagerar sig ideellt är de påverkningar av sociala kontexter som individer får influenser ifrån. Detta framkommer genom befolkningsstudien utförd av Ersta sköndals högskola som studerat engagemang i Sverige mellan 1992-2014.   Resultaten från den här studien ger stöd åt den tidigare forskningen och visar likväl på att de främsta anledningarna till att människor börjar engagera sig i ideell verksamhet med utgångspunkt i flyktingfrågan är att vilja hjälpa sina medmänniskor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Det framkommer även att de sociala strukturerna har en stark påverkan på människors initiativ till att engagera sig ideellt. Resultaten från den empiriska studien diskuteras utifrån utbytesteorin, ett altruistiskt perspektiv och ett strukturellt funktionalistiskt perspektiv. Tolkning av resultaten visar på att det finns stöd för samtliga teorier.

The aim of this study was to see if the socialdemocratic led government in Sweden was supported in its decision to limit the flows of asylum seekers coming to Sweden in the end of 2015.   By using an argument analysis method, this paper has looked closer at the arguments of four different socialdemocratic organisations – SSU, S-kvinnor, ABF and Tro & solidaritet in 23 different articles in the period 2015-09-01-2016-04-01. In the analysis, pro. et. Contra was used to structure the arguments into negative and positive arguments about the government’s decision.   The findings showed that all four organisations were negative about the government changing the immigration policy, and especially SSU and S-kvinnor. The critique was harder and more determined in the articles written by these two, while it was at least a bit more understanding about the government’s decision in the articles from ABF and Tro & solidaritet.

The aim of this study was to seek an understanding of how media presents integration within the market of labour, with focus on problems and its causes, after the refugee crisis in 2015. Our approach has been the analyzing of 24 discussion articles from three different newspapers which are; Aftonbladet, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter.   Our study is a qualitative document study and we have used Fairclough’s three-dimensional model to analyze our empirical material. Our focus has been to analyze the language in the articles, the context of the texts and how that can influence or change the social practice. To analyze the articles, we have used various color codes, which have made it easier to split the articles in different themes. Furthermore, we have applied Søren Barlebo Wenneberg’s version of the social construction theory. He chose to divide the theory in four different pieces, whereas we have chosen the one we thought would contribute most with a deeper understanding to our study. Finally, we have used relevant literature as well as the notion of stigma by Erving Goffman.   We found that, among other things, politicians are pushing for many reforms that is lacking in society, such as lower wages regarding the employment of refugees or more combinations of jobs and education. Their approach has been to convey this to the public through the media. The results also showed that throughout the articles seldom were refugees who spoke. Something that dominated the media was the response of different politicians, experts or professionals about the failed integration. Their response was almost always about more or less education, as well as low-paid jobs and which one that was the best option, depending on the opinion of the author.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den rättsliga regleringen av regeringens beredning av lagstiftningsärenden samt hur denna efterlevs då lagstiftning anses brådska. Tio lagstiftningsärenden föranledda av flyktingkrisen granskas avseende beredningen. Granskningen visar att beredningen var bristfällig gällande samtliga granskade förslag. En diskussion förs kring hur rättsenlighet och kvalitet i lagstiftningen i framtiden ska kunna garanteras.