Bakgrund: Demokratibegreppet kan få flera betydelser. Det råder konkurrens kring att definiera det. Media är en arena varpå denna konkurrens kan förekomma. Tidningars ledarsidor kan betraktas som den del av tidningars innehåll där tidningens politiska ställningstaganden kommer till uttryck som starkast. Ledarsidornas konstruerande av demokrati kan ses som en del i konkurrensen om begreppets betydelse. Syfte: Syftet med studien är att synliggöra de demokratisyner som konstrueras i svenska tidningars ledare. Metod: Studiens metod är kritisk diskursanalys. Materialet består av sammanlagt trettio tidningsledare. Det är tio ledare från tre olika tidningar. Tidningarna är Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Resultat: Ledarna i studiens material reproducerade generellt sett en kolonial diskurs. Västerlandet konstruerades som demokratins försvarare. Västerlandet framställdes ha i uppgift att göra andra delar av världen demokratiska. Aftonbladet reproducerade i mindre utsträckning sådana föreställningar än Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Förekommandet av tankar som går att koppla till Helds(1997) samtida demokratimodeller har synliggjorts i studien. I materialet präglades ledarna från Aftonbladet av en deltagardemokratisk syn. Dagens Nyheters ledare visade prov på tankar som går att härleda till den lagstyrda demokratimodellen och konkurrensgrundad elitdemokrati. Den senare aktualiserades även i Svenska Dagbladets ledare, såväl som en pluralistisk syn när texterna behandlade utrikespolitiska frågor.

This paper examines the existence of two different discourses on the causes of the wars in former Yugoslavia 1991-1995 in the editorial pages in Swedish newspapers. One discourse is titled "ancient hatreds" and explains the wars as a result of old historical ethnic conflicts typical of the "Balkans" and the second discourse, "poor political leadership," explains the wars as a result of deliberately conducted nationalistic policies by political leaders. Parallel to this discourse analysis is a media theory perspective of how news is selected and processed in the newspaper's editorial texts. The paper also examines the link between each discourse and a specific view on the necessity of foreign military intervention in former Yugoslavia. The starting point of the investigation are two high-profile events in 1995 and the impact they made in the 29 editorial texts in the metropolitan newspapers that were studied. The paper shows that none of the discourses clearly dominated in these editorial texts and that a clear link between a certain discourse and the advocated measure in the form of foreign intervention couldn´t be established in the material as a whole. However, the four texts that clearly belonged to the "ancient hatreds" discourse were all in favour of foreign military intervention. The essay concludes that there is evidence of a medial feedback which means that the news to a high degree influences what is discussed in the editorials and that the evaluation and selection of news, is similar in all the studied newspapers.

Mediernas makt över dagordningen i ett samhälle är en viktig fråga och i stora stycken en fråga om påverkan och på vilket sätt medierna bestämmer vad vi ska tänka på, och hur vi ska göra det. Med detta övergripande perspektiv begrundar studien 5 stora tidningars ledarsidor och deras framställning av den växande gruppen av unga människor med psykisk ohälsa. Med hjälp av en modell (FIMPUS) framtagen ur empirin analyseras tidningarnas dispositionsregimer i relation till ämnet med fem års mellanrum, med start 1996 och avslut tjugo år senare - 2016. Med tanke på att det är framtiden som sitter med vånda i väntrummet och var femte ung kvinna mellan 18-24 år i Stockholms län har en psykiatrisk diagnos skulle man kanske ha förväntat sig ett större engagemang eller kunskapsdjup i frågan hos de mäktiga opinionsbildarna. Av studien framgår dock att ämnet varken är omhuldat på ledarplats eller särskilt dynamiskt problematiserat. Det magra material som stått att finna kan således i någon mening betraktas som ett allvarsamt och oroväckande bidrag till forskningen om dagordningar – eller den besynnerliga frånvaron av dem. I det här fallet i en onekligen betydande och viktiga samhällsfråga.

Uppsatsen är en studie i samtidshistoria. Den ämnar undersöka vad som uttrycktes på ledarsidorna i dagspressen om immigrationen hösten 2015, under månaderna som föregick och avslutades med regeringens beslut om återinförandet av gränskontroller den 12e november 2015. Undersökningen sträcker sig över sex månader från första juni 2015 till sista november 2015, och de valda publikationerna för undersökningen är Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). Syftet är att ta reda på hur immigrationen i Sverige gestaltades i dagspressen genom att undersöka vilka problem, orsaker, värderingar och lösningar som är omskrivna.

Det här arbetet har analyserat hur fyra svenska dagstidningars opinionstexter på ledarutrymmet förhöll sig till Ryssland under fyra nedslag i historien: 1986, 1991, 1995 och 2008. Syftet har varit att försöka hitta nyanser i den ryssfientliga diskursen. Till hjälp har jag haft en idealtyp för att kategorisera de olika texterna. Idealtypen bestod av uttrycken fientlighet, rädsla, misstro, negativ förväntan, neutralitet, positiv förväntan, relationskapande och optimism. Därefter med utgångspunkt i diskursanalys har jag undersökt hur de olika opinionstexterna tar sig i uttryck och om texterna faställde ett ”vi och dom”-tänkande. Resultatet utifrån det urval som gjorts visade att opinionstexterna till viss del fastställede ett ”vi och dom”-tänkande men att opinionstexter beroende på tidning och årtal kunde ha positiva förväntningar på landet som i att uttrycka en vilja till relationsskapande. En del opinionstexter kunde uttrycka en neutral hållning genom att inte ta ställning i till exempel Georgienkrisen år 2008. Ibland kunde opinionstexter ha en negativ och ibland fientlig syn på landet. Resultatet av arbetet utifrån det urval som gjordes visade på att det fanns nyanser i den ryssfientliga diskursen och den ryssfientlighet som det tidigare forskats om inte alltid är så enkel.

Denna uppsats avhandlar språkliga skillnader mellan kvinnliga och manliga skribenter med inriktning mot ledarsidor i månadsmagasin. För att ta reda på om det finns skillnader har Hellpongs och Ledins analysmetod för brukstexter kombinerat med Mary Talbots motsatspar tillämpats på undersökningens material. Studiens resultat visar att skillnaderna är färre än likheterna när det gäller skribenters bruk av specifika språkdrag

Denna studie bygger på delar av den svenska politiska debatten under våren 2021 och undersöker hur den kommit till uttryck på olika ledarsidor. Metoden som använts är en retorisk analys med syfte att undersöka och identifiera hur kampen mellan regeringen och oppositionen har sett ut när det kommer till försök till övertygelse och betydelser. Det övergripande debattämnet har varit vad en framtida Moderatledd och SD-stödd regering skulle betyda för Sverige och demokratin, med Socialdemokraternas jämförelser med stormningen av Kapitolium och Donald Trump som startpunkt. I den retoriska analysen har fokuset legat på den retoriska situationen, de tre övertygelsemedlen ethos, pathos och logos, samt olika stilfigurer och doxa. Fokuset har legat mer på innehållet i texterna än själva utformningen och dispositionen. Resultatet visade att inriktningen i texterna ofta gällde motståndarsidan och att försöka ställa den i dålig dager. Resultatet visade även att de retoriska verktygen som exempelvis stilfigurer och användandet av de tre övertygelsemedlen var vanligt. Det gjordes ofta kritiska historiska jämförelser och paralleller för att argumentera för sin ståndpunkt. Ofta dragna till sin spets för att försöka övertyga och ge nya betydelser för vad ett visst beteende eller uttalande hos motståndarsidan negativt sett skulle kunna leda till.

Den Europeiska Unionen är i ständig politisk utveckling och så är även den svenska opinionens förhållningssätt till det europeiska samarbetet. Denna studie syftar till att undersöka vilka attityder till EU som finns representerade i ledarsidor i tidningarna Proletären, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Samtiden, under det första kvartalet av 2019. Dessa fem tidningar representerar olika sidor av det politiska landskapet i Sverige. Uppsatsen visar också vilka sakpolitiska frågor och pågående politiska processer som ledarsidornas diskussioner om EU anknyter till. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ innehållsanalys tillämpats. När det gäller sakpolitiska frågor kretsar den svenska EU-debatten framför allt kring migration, medan andra frågor som rör EU behandlas mer sporadiskt i enskilda tidningar. Ledarsidornas debatt var däremot mer riktad åt större politiska processer som kretsade kring Brexit, EU:s demokratiska utveckling och EU-valet. I samtliga diskussioner har de identifierade attityderna analyserats med stöd utav en multidimensionell teori av Boomgaarden et al. (2011) som förklarar hur attityder formas. Studien kommer fram till slutsatsen att det finns en förhållandevis utbredd euroskepticism mot unionens funktionssätt, men att skepticismen sällan är av principiellt slag. EU:s demokratiska underskott identifieras som en framträdande orsak till det kritiska förhållningssättet. Trots kritiken har de politiska mittentidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet en positiv framtidsvision för Sverige i EU. De mest negativa attityderna finns på den politiska ytterkanten både till höger och vänster, där den vänsterradikala tidningen Proletären utmärker sig i att vilja förkasta hela unionen, medan Samtiden snarare intar en mer kritisk hållning än mittentidningarna.

The aim of this essay was to examine whether 10 Swedish newspapers editorial pages and their leader writers changed their view on Mikhail Gorbachev before, during and after the August Coup in 1991. Moreover, the aim was also to see if the editorial pages used the same sources when they wrote about Gorbachev. In this essay four main questions were asked: - How is Gorbachev described before the August Coup? - How is Gorbachev described during the August Coup? - How is Gorbachev described after the August Coup? - What sources did the editorial pages use when they wrote about Gorbachev? Ten newspapers and their editorial pages from the period of 1-31 August and 1-6 September, as well as 10-31 December 1991 and 1 January 1992 were examined. It was discovered that most of the editorial pages changed their view from being negative in August to being more positive in December. As a conclusion it can be stated that the examined editorial pages did not write much about Gorbachev in the beginning of August and if they did mention him it was in a negative tone. One of the reasons for the lack of mentioning during the August Coup could be that the leader writers were not sure whether Gorbachev would return back to power. In December the views about Gorbachev were mostly positive, which could be related to the fact that the Soviet Union was about to become dissolved. Regarding the sources some of the newspapers referred to the same sources without giving clear information about where the source came from. A majority of the editorial pages referred to the meeting between Gorbachev and George Bush, as well as to Gorbachev’s meeting with the Supreme Soviet after the August Coup.

Syftet med uppsatsen är via kvalitativ innehållsanalys undersöka vad Svenska Dagbladet rapporterade om kriget i Kosovo, samt hur kriget gestaltades via ledarsidorna under krigets samtid. Jag har delat upp kriget i 4 perioder. Under varje period presenteras vad som stod på agendan i tidningen om just Kosovokriget. Sedan analyserades de två första ledarsidorna under varje period. För att besvara min första frågeställning tillämpades dagordningsteorin; Vad presenteras på dagordningen i Svenska Dagbladet om kriget i Kosovo, samt hur rapporteringen skiljde sig över tid. Till den andra frågeställningen tillämpades gestaltningsteorin; Hur framställer (gestaltar) Svenska Dagbladet sina nyheter om kriget i Kosovo via ledarsidorna? Via databasen retriver.se har jag samlat mitt empiri.