Denna uppsats avhandlar språkliga skillnader mellan kvinnliga och manliga skribenter med inriktning mot ledarsidor i månadsmagasin. För att ta reda på om det finns skillnader har Hellpongs och Ledins analysmetod för brukstexter kombinerat med Mary Talbots motsatspar tillämpats på undersökningens material. Studiens resultat visar att skillnaderna är färre än likheterna när det gäller skribenters bruk av specifika språkdrag

Syftet med denna uppsats är att undersöka den språkliga variationen i AM 519a 4to, en västnordisk handskrift daterad till ca 1280, innehållande en avskrift av Alexanders saga. Liksom ofta är fallet med medeltida handskrifter är det inte känt vem skrivaren är, men forskningen är emellertid överens om att hela texten är skriven av en och samma hand. Genom åren har utgivare av AM 519a 4to noterat att den innehåller en blandning av isländska och norska språkdrag. Det har även framhållits att de norska språkdragen ökar gradvis allteftersom texten fortlöper. Detta påstående vilar dock inte på några systematiska undersökningar. I uppsatsen genomförs därför en analys av handskriftens språkdräkt baserad på flertalet ortografiska, så väl som lexikaliska, språkliga skillnader som anses ha förelegat mellan isländska och norska under den aktuella perioden. Undersökningsresultatet visar inte på en gradvis ökning av norska språkdrag, i stället pekar resultatet på att texten verkar bestå av tre olika språkliga faser, där den första fasen har den mest isländska karaktären, den andra den mest norska, och den tredje placerar sig någonstans däremellan. I det efterföljande resonemanget söks en förklaring till hur de tre faserna har uppstått och diskussionen landar i att de sannolikt inte kan förklaras utifrån AM 519a 4to:s skrivares personliga varietet, utan mer troligtvis härstammar från ett tidigare skede i traderingen av texten.

I den här studien presenteras en läromedelsanalys utifrån konkreta och abstrakta språkdrag. Studiens syfte är att undersöka språkets svårighetsnivå i två läromedel, utifrån att besvara hur uppgifter i olika delar av läromedlen förhåller sig till abstrakta och konkreta språkdrag samt hur språkdragen utvecklas från början till slutet. För att besvara forskningsfrågorna används uppgifter från materialen Klara Svenskan och Språkskrinet med ett urval av 20 uppgifter i början, mitten och slutet av böckerna. Lexikogrammatikens abstrakta-konkreta dimension används som metod för att urskilja språkdragen konkret och abstrakt i uppgifterna vid analysen och studien utgår ifrån Legitimation Code Theory som belyser svårighetsnivån utifrån gravitation och densitet som indikerar på abstrakta och konkreta språkdrag. I resultatet presenteras förekomsten av abstrakta och konkreta språkdrag utifrån andel per 100 ord för varje del av läromedlen samt utvecklingen av språkets svårighetsnivå från början, mitten och sluten av läromedlen. Början av läromedlen indikerar på hög andel konkreta språkdrag därefter minskar andelen konkreta språkdrag i mitten och slutet av läromedlen. I samband med konkretionens minskning visar resultatet att abstraktionen ökar, vilket kopplas till att språkutveckling förflyttas från det konkreta språket mot det abstrakta språket. I diskussionen beskrivs behovet av ytterligare forskning inom läromedel och abstrakta och konkreta språkdrag, för att stödja lärare i att uppmärksamma de svårigheter elever kan ha med att förstå uppgiftsbeskrivningar i läromedel.