Språket, vare sig det gäller det vardagliga eller vetenskapliga, är centralt för elevers lärande i naturvetenskap. Den här studien undersöker elevers språkliga rörelse när de i grupp framställer ett kreativt drama med naturvetenskapligt innehåll. Syftet med detta är att vidga förståelsen för drama som pedagogiskt hjälpmedel genom att utreda elevers språkbruk vid dramabaserad undervisning i de naturorienterande ämnena. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har undervisning videodokumenterats och analyserats utifrån begreppen semantiska vågor, semantisk densitet och semantisk gravitation. Resultatet visar att elevernas språkliga rörelse mellan ett vardagligt och ett vetenskapligt språkbruk har en begränsad räckvidd och framträder i form av olika semantiska vågor. Den begränsade räckvidden går att härleda till en kontextbundenhet kopplad till framställandet av drama. Det visade sig även att elevernas roller i dramat påverkade deras förutsättningar till språklig rörlighet. Till följd av detta blir det därför viktigt för lärare att tydliggöra syftet med dramat så det inte används på den språkliga rörelsens bekostnad.

I denna studie har jag undersökt hur en religionslärare arbetar med språk- och kunskapsutveckling hos elever på introduktionsprogrammet Individuellt val. Syftet var att undersöka hur religionsläraren arbetar för att eleverna ska utveckla ett skolspråk. För att besvara studiens syfte och frågeställningar valdes observationer som metod och därefter analyserades det insamlade materialet med hjälp av semantiska dimensioner från Legitimation Code Theory (LCT). Med hjälp av det insamlade materialet har olika sekvenser skapats och analyserats i form av rörelser mellan koder och kunskaper på det semantiska planet. Av resultaten framgick att religionslärarens sätt att arbeta med språk- och kunskapsutveckling byggde på högläsning och gemensamma diskussioner med ett språkbruk där hen gav konkreta beskrivningar. Ämnesspecifika termer framgick i ringare omfattning. Slutligen diskuteras resultaten och metodvalet, där det framgick kopplingar mellan studiens resultat och tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkter.

I den här studien presenteras en läromedelsanalys utifrån konkreta och abstrakta språkdrag. Studiens syfte är att undersöka språkets svårighetsnivå i två läromedel, utifrån att besvara hur uppgifter i olika delar av läromedlen förhåller sig till abstrakta och konkreta språkdrag samt hur språkdragen utvecklas från början till slutet. För att besvara forskningsfrågorna används uppgifter från materialen Klara Svenskan och Språkskrinet med ett urval av 20 uppgifter i början, mitten och slutet av böckerna. Lexikogrammatikens abstrakta-konkreta dimension används som metod för att urskilja språkdragen konkret och abstrakt i uppgifterna vid analysen och studien utgår ifrån Legitimation Code Theory som belyser svårighetsnivån utifrån gravitation och densitet som indikerar på abstrakta och konkreta språkdrag. I resultatet presenteras förekomsten av abstrakta och konkreta språkdrag utifrån andel per 100 ord för varje del av läromedlen samt utvecklingen av språkets svårighetsnivå från början, mitten och sluten av läromedlen. Början av läromedlen indikerar på hög andel konkreta språkdrag därefter minskar andelen konkreta språkdrag i mitten och slutet av läromedlen. I samband med konkretionens minskning visar resultatet att abstraktionen ökar, vilket kopplas till att språkutveckling förflyttas från det konkreta språket mot det abstrakta språket. I diskussionen beskrivs behovet av ytterligare forskning inom läromedel och abstrakta och konkreta språkdrag, för att stödja lärare i att uppmärksamma de svårigheter elever kan ha med att förstå uppgiftsbeskrivningar i läromedel.

Föreliggande studie undersöker tre mellanstadielärares språkbruk både i kommunikativa metoder och planering av lektionsinnehåll. Studien utgår från två frågeställningar som behandlar hur lärarna använder och resonerar om sitt språkbruk i förhållande till kommunikativa metoder. Data samlades in genom observationer och intervjuer. I studien används legitimation code theorys semantiska vågor som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Lärarnas språkbruk analyseras därmed utifrån semantisk densitet och semantisk gravitation. Studiens resultat skildrar de tre deltagande lärarnas syn på vilka kommunikativa aspekter som främjar elevers lärande såsom kooperativa metoder eller relationell kommunikation. Vidare framgår även att eleverna har stor inverkan på lektionsplaneringen och de kommunikativa metoderna som lärarna tillämpar. Studien åskådliggör hur lärare motiverar elever till lärande genom att använda kommunikativa metoder som är anpassade efter deras elevgrupper. Slutligen belyser studien ytterligare utvecklingsmöjligheter och hur den kommunikativa kompetensen i skolan kan studeras ur andra perspektiv.

Föreliggande studie undersöker sex elevers självskattade förståelse av tre mellanstadielärares språkbruk i tre olika ämnen. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar lärarnas språkbruk, elevernas självskattade förståelse samt elevernas tankar om förståelse och inlärning. Datainsamlingsmetoder är ljudinspelningar, deltagande observationer samt enkäter. Legitimation code theorys semantiska vågor är studiens teoretiska utgångspunkt och analysmetod. Semantisk densitet och semantisk gravitation används därför för att analysera lärarnas språkbruk i kombination med elevernas självskattade förståelse. Studiens resultat åskådliggör att eleverna i stor utsträckning har svårt att förstå ämnesspecifika begrepp som förklaras med hög informationstäthet. Eleverna angav även att muntliga och skriftligaförklaringar bidrog till att skapa större förståelse av ett ämnesinnehåll. Eleverna ansåg även att uppgifter som utfördes i kooperativa och praktiska arbetssätt påverkade deras förståelse positivt. Avslutningsvis presenteras vidare utvecklingsmöjligheter med studien.

The project has been implemented as teacher driven action research, where subject-specific reading was studied in classroom practitioners and analyzed by using Legitimation Code Theory (LCT). The purpose was, partly to research which linguistic domains the teachers used in the part detailed reading in Reading to Learn (R2L) and how the discursive movement looked, and partly if progression could be seen during a school year and in that case, how it affected the educators’ teaching.    Participating in the study were four teachers working in a Swedish gymnasium: a chemistry teacher and a teacher of social studies, who were working in academic preparatory programs and a teacher in Swedish as a second language and a teacher in history in one of the introductory programs. The leader of the project and author of this study is also a teacher and colleague to the participants. Totally, twelve observations of detailed reading were implemented: three observations each teacher during one academic year.    The most prominent characteristic of the project was how the teachers, by becoming aware of the linguistic domains, changed their way of using detailed reading and by using the discursive movement, they were able to make semantic waves. The experience of the teachers was that through the action research they received new tools to develop their subject-specific reading and therefore the students’ language and knowledge increased which contributed to a higher object achievement. Notable was that all students seemed to benefit from detailed reading, even the high performing and/or the students with Swedish as their native language.    The result of this study may be relevant to studies on how to augment classroom practices to better implement the subject-specific reading which may lead to change for both teachers and students, regardless of students’ language and knowledge level, stage, or subject.