<p>Abstract</p><p>Titeln på studien är kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lägga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsättning autism har stora begränsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Syftet med vår studie är att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vår undersökning har vi utgått från Kvale (1997) och använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna. Våra informanter i studien är fyra pedagoger som har 10-20 års erfarenhet av att arbeta med barn med autism.</p><p>I resultatet har vi beskrivit pedagogernas uppfattningar om de svårigheter som barn med autism har och som påverkar kommunikationen. Gemensamt för pedagogerna var att de uppfattar att det är inom det sociala samspelet som problematiken finns. Vi belyser även vilka kommunikativa metoder som pedagogerna använder sig av i kommunikativa situationer och detta fann vi skiljer sig lite åt. Gemensamt utifrån de fyra pedagogernas uppfattningar kan vi ändå se, att alla anser att tydliggörande metoder med visuellt stöd framhävs. Det visuella stöd som ges är i form av olika bilder, texter och tecken som ger barn med autism struktur och tydlighet. Dessutom poängterar pedagogerna betydelsen av att utgå från barnets förmågor och intressen för att en kommunikation ska utvecklas.</p>

Abstract Titeln på studien är kommunikation och socialt samspel med barn med autism. Studien handlar om kommunikation och vi har valt att lägga tonvikten vid kommunikationens möjligheter för barn med autism. Personer med funktionsnedsättning autism har stora begränsningar inom det sociala samspelet, vilket i sin tur påverkar kommunikationen. Syftet med vår studie är att belysa vilka kommunikativa metoder som utvecklar kommunikation och socialt samspel hos barn med autism i skolmiljö. I vår undersökning har vi utgått från Kvale (1997) och använt oss av kvalitativa forskningsintervjuer, för att skapa en dialog med informanterna. Våra informanter i studien är fyra pedagoger som har 10-20 års erfarenhet av att arbeta med barn med autism. I resultatet har vi beskrivit pedagogernas uppfattningar om de svårigheter som barn med autism har och som påverkar kommunikationen. Gemensamt för pedagogerna var att de uppfattar att det är inom det sociala samspelet som problematiken finns. Vi belyser även vilka kommunikativa metoder som pedagogerna använder sig av i kommunikativa situationer och detta fann vi skiljer sig lite åt. Gemensamt utifrån de fyra pedagogernas uppfattningar kan vi ändå se, att alla anser att tydliggörande metoder med visuellt stöd framhävs. Det visuella stöd som ges är i form av olika bilder, texter och tecken som ger barn med autism struktur och tydlighet. Dessutom poängterar pedagogerna betydelsen av att utgå från barnets förmågor och intressen för att en kommunikation ska utvecklas.

Syftet med studien är att undersöka om respondenterna använder kommunikativa metoder, i sådant fall vilka kommunikativa metoder används samt hur personalen motiverar sina val och i vilken utsträckning metoderna används. Utgångspunkten i vår studie grundades på upplevelsen av att kommunikativa metoders användningsområde inom förskolan skiljer sig åt mellan Sverige och internationellt.    Studien baseras på en digital enkätundersökning som presenterar både kvalitativa och kvantitativa data som tolkats och analyserats utifrån teoretiska perspektiv, det kompensatoriska-, kritiska-, relationella samtkategoriska perspektivetoch det centrala begrepp som använts är inkludering, samtliga perspektiv och begreppet är kopplade till det specialpedagogiska fältet.   I bakgrunden presenteras empiriskt resultat från internationella studier som behandlar olika kommunikativa metoder i relation till barn inom autismspektrum. I resultatet framgår det att respondenterna använder kommunikativa metoder, främst TAKK och bildstöd, och att de i stor utsträckning använder olika metoder gentemot hela barngruppen. Resultatet visar att det framförallt är TAKK och bildstöd som är de kommunikativa metoder som används i verksamheterna. Därutöver påvisar resultatet förekomsten av varierande metoder riktat mot hela barngruppen. Arbetssättet som framgår i resultatet präglas av det relationella- och kritiska perspektivet (Palla, 2011 &amp; Nilholm 2003,2006). Studiens avslutande diskussion lyfter fram tydliga skillnader mellan hur användandet av kommunikativa metoder tillämpas baserat på de internationella studierna samt det resultat som framkommit i denna studie.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare beskriver kommunikation i förskolans pedagogiska verksamhet. I studien intervjuades fyra förskollärare. Inter-vjuerna har analyserats utifrån ett sociokulturellt och multimodalt perspektiv samt diskuterats med stöd av tidigare forskning inom området för kommunikation i för-skolan. Resultatet visade bland annat att förskollärarna i grunden hade samma upp-fattning om vad kommunikation är samt att det fanns olika behov för vilka kommuni-kativa metoder som lämpade sig baserat på barnens modersmål och språkutveckling. En slutsats som presenteras i studien är att det verbala språket anses vara den vanlig-aste kommunikativa metoden, men då det inte alltid räcker till kompletteras det ofta med andra metoder, framförallt kroppsspråket.

Denna kvalitativa studie belyser ritprat som kommunikativ metod på förskolan. Ritprat består av ritade berättelser i kombination med det verbala språket. Ritprat används för att visualisera olika situationer med syftet att bland annat synliggöra människors olika perspektiv, tankar och känslor. Studiens syfte är att undersöka hur ritande i kombination till talat språk kan användas som kommunikativ metod samt hur pedagogerna förhåller sig till denna. I studien lyfts pedagogernas olika användningsområden för ritprat samt deras reflektioner. Den metodologiska utgångspunkten är en serie av fallstudier där öppna observationer samt semistrukturerade intervjuer använts. Observationerna är genomförda på en förskola på två olika avdelningar med åtta dagar i följd. Fokus låg på pedagogernas användande av ritprat i planerade kommunikationssituationer. Intervjuerna genomfördes med en pilotintervju där en pedagog deltog därefter genomfördes en gruppintervju med tre pedagoger. Empirin analyseras utifrån ett semiotiskt perspektiv för att belysa den meningsskapande processen och synliggöra hur pedagoger konstruerar och använder ritprat. Resultatet visar att trots pedagogerna konstruerar sitt ritprat på liknande sätt användes ritpratet för att skapa kommunikation eller skapas utifrån kommunikationen. Vidare framkommer tre olika användningsområden: förberedande, återberättande och narrativt. Pedagogernas förhållningssätt gentemot ritprat som metod framkommer under intervjuerna som positiva. Pedagogerna upplevs vara eniga om att ritprat är en metod som kan öka tydligheten i innehållet och kommunikationen samt fångade barnens intresse och fokus.

Föreliggande studie undersöker tre mellanstadielärares språkbruk både i kommunikativa metoder och planering av lektionsinnehåll. Studien utgår från två frågeställningar som behandlar hur lärarna använder och resonerar om sitt språkbruk i förhållande till kommunikativa metoder. Data samlades in genom observationer och intervjuer. I studien används legitimation code theorys semantiska vågor som teoretisk utgångspunkt och analysmetod. Lärarnas språkbruk analyseras därmed utifrån semantisk densitet och semantisk gravitation. Studiens resultat skildrar de tre deltagande lärarnas syn på vilka kommunikativa aspekter som främjar elevers lärande såsom kooperativa metoder eller relationell kommunikation. Vidare framgår även att eleverna har stor inverkan på lektionsplaneringen och de kommunikativa metoderna som lärarna tillämpar. Studien åskådliggör hur lärare motiverar elever till lärande genom att använda kommunikativa metoder som är anpassade efter deras elevgrupper. Slutligen belyser studien ytterligare utvecklingsmöjligheter och hur den kommunikativa kompetensen i skolan kan studeras ur andra perspektiv.