I den här studien presenteras en läromedelsanalys utifrån konkreta och abstrakta språkdrag. Studiens syfte är att undersöka språkets svårighetsnivå i två läromedel, utifrån att besvara hur uppgifter i olika delar av läromedlen förhåller sig till abstrakta och konkreta språkdrag samt hur språkdragen utvecklas från början till slutet. För att besvara forskningsfrågorna används uppgifter från materialen Klara Svenskan och Språkskrinet med ett urval av 20 uppgifter i början, mitten och slutet av böckerna. Lexikogrammatikens abstrakta-konkreta dimension används som metod för att urskilja språkdragen konkret och abstrakt i uppgifterna vid analysen och studien utgår ifrån Legitimation Code Theory som belyser svårighetsnivån utifrån gravitation och densitet som indikerar på abstrakta och konkreta språkdrag. I resultatet presenteras förekomsten av abstrakta och konkreta språkdrag utifrån andel per 100 ord för varje del av läromedlen samt utvecklingen av språkets svårighetsnivå från början, mitten och sluten av läromedlen. Början av läromedlen indikerar på hög andel konkreta språkdrag därefter minskar andelen konkreta språkdrag i mitten och slutet av läromedlen. I samband med konkretionens minskning visar resultatet att abstraktionen ökar, vilket kopplas till att språkutveckling förflyttas från det konkreta språket mot det abstrakta språket. I diskussionen beskrivs behovet av ytterligare forskning inom läromedel och abstrakta och konkreta språkdrag, för att stödja lärare i att uppmärksamma de svårigheter elever kan ha med att förstå uppgiftsbeskrivningar i läromedel.