Syftet med studien har varit att dekonstruera FN:s förståelse av hot över tid för att diskutera organisationens möjligheter att bekämpa dessa hot i relation till de förväntningar som FN har och har haft på framtiden. Det analysen har visat är att hoten mot internationell fred och säkerhet inte längre konstrueras som dispyter eller konflikter mellan nationer. Istället är det ekonomiska hot, hot mot global goods, internationell terrorism, spridningen av massförstörelsevapen och individer i nöd som Ban Ki-moon konstruerar som hotbilder mot internationell fred och säkerhet, det vill säga det FN syftar till att motverka. Lösningen har alltid varit att hot emot internationell fred och säkerhet ska lösas inom ramen för FN, men själva lösningen har skiftat i karaktär. Från att FN kan ses som en arena där nationer får möjlighet till samtal, till att FN ska verka som en neutral eller oberoende aktör, och slutligen att FN ska ta ledarskapet genom att hantera hoten genom organisationens komparativa fördelar och ingå partnerskap med både statliga och icke-statliga aktörer för att bekämpa hoten. Vilket analysen visar då de aktörer som är involverade för att åstadkomma internationell fred och säkerhet har förändrats över tid. Innan Ghali var det nationer som det talades om, med undantag från Waldheim som diskuterade Röda Korset och andra icke-statliga aktörer. Men under Boutros Ghali, Annan och Ki-moon konstrueras en annan bild då icke-statliga och statliga aktörer tillsammans med FN ska åstadkomma lösningen. Av de förväntningar som de olika generalsekreterare har haft på framtiden är det fyra begrepp som synliggör förändringen inom organisationen. Den första är frihet, där begreppet tidigare var odefinierat men kan betraktas som frihet för individen inom staten att välja, och som det senare kom att uttryckas var frihet hos individen frihet från begär och rädsla. Detta är en mer abstrakt målsättning än negativ frihet, och något som tidigare endast innebar en positiv frihet; friheten att välja statsskick. Det andra och tredje begreppet är relationen mellan fred och rättvisa, där generalsekreterare innan Boutros Ghali hade förväntningar om en framtid i fred, och att efter Boutros Ghali kom en förväntan på framtiden att glida från en värld i fred till en rättvis värld. Där en rättvis värld är ett bredare och mer abstrakt sätt att uttrycka framtidsförväntningarna. Det sista begreppet som kan beskriva förändringen hos FN:s förväntan på framtiden är initiativ, där det innan Boutros Ghali förväntades att initiativet skulle komma från medlemsnationerna, men i och med ett ökat omfång i FN:s ambition kommer initiativet numera från FN och sprids ned i organisationen och dess partners, i syfte att åstadkomma ett effektivt FN. En slutsats att dra är att FN har kommit att konstruera hot, lösningar, aktörsbild och framtidsförväntningar på ett sätt som är alltmer abstrakt och därför är det svårare att skapa en förståelse för vad exakt organisationen ska ägna sig åt, och desto abstraktare hot och lösningar, desto mer abstrakta och svårtydliga blir förväntningarna. Utifrån detta går det också att förstå varför FN idag inte uppfyller de förväntningar som ställs på organisationen.

No description available.

Detta arbete behandlar de omvärldsanalyser som olika aktörer (Försvarsmakten, försvarsberedningen och regeringen) genomförde före och efter Georgienkonflikten. Syftet är att ge läsaren en uppfattning kring hur de olika aktörerna hade analyserat omvärlden och vilka slutsatser de drog utifrån analysen. Samt att för läsaren åskådligöra likheter och eventuella skillnader i aktörernas bedömningar.Arbetet utgår ifrån en kvalitativ innehållsanalys av i huvudsak fem olika dokument från de aktuella aktörerna. Teoridelen bidrar med tidigare forskning med anknytning till ämnet.Resultatdelen redogör för de olika aktörernas omvärldsanalyser. Slutligen jämförs de olika aktörerna och det förs en diskussion kring de likheter och skillnader som identifierats under analysen.

The purpose with this essay is to examine the hypothesis that states during crisis acts more influences by realism than liberalism. The essay will focus on the ongoing refugee crisis in Sweden and mainly on the insertion of ID-controls and how politicians motivate there decision. The arguments will be analyzed if they are motivated by realism or liberalism. The arguments that are positive for an insertion of ID-controls are motived by realism and therefore support the hypothesis. The objections raised by the opposition are often motived by liberalism but even the opposition is arguing the realism is superior to the liberalism. When the question is raised in the Swedish parliament there are no party that refuse the law instead most of the politicians are positive to the law of ID-controls, in the debate there are a few objections but these are not against the law, just minor interpretations about the effects of this law, for example if the ID-controls should apply to children accompanied by their parents. After this studied the conclusion is that stats in crisis are often motived by realism

<p>Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?</p><p> </p><p>Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas.</p><p>Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär.</p> / <p>The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills?</p><p>This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed.</p><p>The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.</p>

Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?   Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas. Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär. / The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills? This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed. The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.

Undersökningen är en fallstudie av de uttalade motiven för reformeringen av den svenska Försvarsmakten under åren 1999-2009, med nedslag i tre försvarspropositioner.Syftet med denna undersökning har varit att analysera de svenska regeringarnas argumentation för den försvarsreform som successivt genomförts under 2000-talet.Detta har studerats med fokus på en förändrad hotbild och förändrad inställning till multilateralt försvarssamarbete genom två olika teorier, det vidgade säkerhetsbegreppet och Pooling and Sharing.Resultatet visar att influenserna av teorierna har ökat, vilket kan förklara delar av reformeringen av försvarspolitiken.

In the globalised world, nations and the world’s trade rely on transportation of goods and people on the oceans. Recent developments in military theory and warfare in conjunction with the globalised world have changed the maritime domain profoundly. New models for protection of shipping need to be developed and implemented to mitigate this change. The scope of this study was to see if any conclusions on organisation could be drawn based on theoretical organisational models. Based on the work of Max Weber, Henry Mintzberg and J.D Thompson three countries were studied in a comparative inductive method with hypotheses. These hypotheses were then tested on NATO:s organisation for protection of shipping, NCAGS for validation. This study shows that the compared nations have different organisations and view of the maritime domain but also what criteria that needs to be met in order to safeguard the nation’s essential shipping. The comparison also shows that the three nations on its own does not have the ability to fully protect its shipping, it shows that a separate stand alone, tailor-made organisation that includes as many different organisations as possible, might be the best option. In that organisation the exchange of both information and intelligence is vital to success but also a short line of command. The parties in that organisation need to be private companies, national authorities and military.

Små gröna män –  Början på ett nytt paradigm för det svenska militära maktmedlet?  Nyttjandet av det svenska militära maktmedlet, Försvarsmakten, har alltid varit intimt förknippat med hur svenska politiker uppfattat sin omgivning. I tider av liten militär hotbild har relevansen av det militära maktmedlet minskat kontra andra maktmedel och Sverige har haft förmånen att kunna bidra aktivt till global säkerhet genom deltagande i internationella operationer. I tider av en ökad hotbild har relevansen ökat och nyttjandet blivit mer inåtriktat med fokus på försvaret av Sverige. Detta arbete tar sin utgångpunkt i hur dessa säkerhetspolitiska förändringar påverkar relevansen och nyttjandet av det svenska militära maktmedlet.  Undersökningen analyserar hur den politiska sfären beskriver hotbilder och på vilket sätt det militära maktmedlet nyttjas. Syftet med att nyttja militära maktmedlet kan vara inåtriktat eller utåtriktat. Jämförelseperioderna och data för detta arbete utgörs av Försvarsberedningens rapporter år 2003 och 2017. Vid genomförandet av den kvalitativa analysen nyttjas Barry Buzan m.fl. vidgade säkerhetsbegrepp avseende hot inom olika sektorer. Den andra delen av analysen nyttjar Nils Andréns teorier om inåt- och utåtriktade aktiviteter som en stat vidtar för att skydda sin nation, härvid är fokus på det militära maktmedlets nyttjande. Analysen påvisar en tydlig hotförändring mellan de två tidpunkterna och samtidigt ett tydligt förändrat nyttjande av det militära maktmedlet. Hotbilden har rört sig från ett fokus på global terror till ett konfrontatoriskt Ryssland. Denna nya tydliga hotbild har också lett till en relevansförskjutning till förmån för det militära maktmedlet. I samma tidsperspektiv sker en nyttjandeförskjutning för det militära maktmedlet, till ett nationellt fokus dock med ett bibehållet internationellt engagemang. Den politiska sfären förväntar sig att Försvarsmakten löser sina uppgifter tillsammans med andra. Detta oavsett om det gäller försvaret av det egna territoriet eller internationella insatser. I linje med detta har Totalförsvaret åter fått en given plats i säkerhetspolitiken. / Little green men –  The beginning of a new paradigm for Swedish military power?  Usage of the Swedish military power, the Swedish armed forces, has always been intimately connected to how Swedish politicians interpret their surroundings. In times when there is a lack of threat to the state the relevance of the military power diminishes when compared to other security policy tools. During such times Sweden has had the opportunity and the will to contribute to global security, non the least by contributing to international and multi-dimensional operations, mainly to combat global terrorism. During times of a rise in threat towards the state the relevance of the military power and a more coherent attitude of defending the nation is natural. This essay use this as the starting point in how these security policy changes affects the relevance for and the usage of the Swedish military power. The essay analyzes how the political establishment describes threats to the state and in what shape or form the military power is used. Is it used as a tool for portraying security with an internal purpose or is it used for external purposes. For the analysis we compare Swedish defense board reports from 2003 and 2017. The work uses Barry Buzan et.al in regard to the wider security concept, consisting mainly of use of sectors and threats within sectors. The second part of the analysis uses Nils Andréns theories of internally and externally focused activities from a state with the purpose of securitizing the state. The focus of the internal and external activities is focused on the usage of the military power.   The analysis clearly shows a change of threat between the two time periods, as well as a clear change in the usage of military power. The threat has developed from a focus on global terrorism to a hostile Russia. This change of the threat environment seems to have changed the relevance of military power in comparison with other security policy measures. During the same timeframe a shift of the use of the military power occurs. From participating in international military operations in all dimensions to a national focus with the defense of the state as the top priority. One paradox is obvious, the national focus does not diminish the will to continue participating in international operations. One effect of the changed threat assessment and the diversity of tasks that follow, leads to the need for the military power to work together with others, within the nation and with other nations.