<p>Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?</p><p> </p><p>Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas.</p><p>Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär.</p> / <p>The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills?</p><p>This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed.</p><p>The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.</p>

Den säkerhetspolitiska debatten har under de senaste åren tillvaratagit ett bredare perspektiv av hot och risker. Undersökningen tar sin utgångspunkt i frågan om i vilken utsträckning detta kommit till uttryck i svenska försvarspropositioner?   Undersökningen kartlägger likheter och skillnader i tre försvarspropositioners uttryck av hot och säkerhet relaterat till det vidgade säkerhetsbegreppet under perioden 1982-2009. Vid kartläggningen undersöker jag med hjälp av Barry Buzan m.fl. analysramverk för det vidgade säkerhetsbegreppet vilka säkerhetspolitiska värden som uttrycktes vara viktiga att säkerställa. Undersökningen kartlägger även hotbilderna som uppfattades mot dessa värden och inom vilka arenor deras säkerhet bedömdes kunna säkerställas. Analysen påvisar olikheter i de tre försvarspropositionernas säkerhetspolitiska uttryck. 1982 års försvarsproposition fokuserar på nationella säkerhetspolitiska värden som säkerställdes inom totalförsvarets ram. De följande försvarspropositionerna indikerar en förändring till förmån för regionala värden och gemensam säkerhet. Analysen påvisar även en radikal förändring av de uppfattade hotbildernas karaktär. / The recent security policy debate has included a broader view of threats and risks. This study is based on the question of to what extent this was reflected in the Swedish defence bills? This study aims to identify similarities and differences regarding expressions of threat and security related to the broader concept of security in three defence bills over the period of 1982-2009. By use of the analytical framework of Mr Barry Buzan, I aim to make a survey of the expressed values of security, their perceived threats and the arenas in which their security were to be guaranteed. The analysis indicates diversities regarding security policy expressions. The defence bill of 1982 focuses on national values, safeguarded within the framework of Total Defence. The following defence bills indicate a change in the perceived nature of the threats and in favour of regional values and common security.

Providing a broadband access anytime and anywhere is one of the visions of the future 5G network. However, deploying a reliable network connection in remote/rural areas has been a challenging task because of its wide area that needed to be covered and a low density of user compared to urban area. Different geography and traffic condition may need different system solution. In this thesis, we analyze several solutions to providing a broadband access network in practical remote and rural area in Banten, Indonesia: Leuwidamar (remote) and Panimbang (rural). Two approaches are discussed, first one is fulfilling futuristic traffic demand by having LTE System, and the second one is by having 5G System. We included three key technology components in a 5G network: occupying wide bandwidth in high frequency, applying UE-Specific Beamforming, and implementing Carrier Aggregation (CA) scheme. We also account a rain attenuation when deploying a network in high operating frequency, since Indonesia has a high rain rate thus it is important to be considered. We compared five cases of solution: Case 1 is Single Carrier (SC) LTE 1.8 GHz system; Case 2 is Carrier Aggregation (CA) LTE 1.8 GHz + 2.6 GHz; Case 3 is SC 5G 15GHz; Case 4 is SC 5G 28 GHz; Case 5 is CA LTE 1.8 GHz + 5G 15 GHz. Basedon the evaluation, in Leuwidamar scenario, Case 5 gives us the least number of BS needed in order to meet the futuristic requirement with only 1.6 x densification from the current network. In Panimbang, the least number of BS neededis offered by two cases, Case 3 and Case 5 without any additional BS needed(1x densification). However, the solution with the lowest energy consumption for both area is Case 3. This is due to the fact that the carrier aggregation scenario needs additional power to generate the second system. Furthermore, if we introduce cell DTX ability in the 5G network, the Case 3 can give us impressive amount of energy saving, with 97% saving for Leuwidamar and 94% saving for Panimbang, compared to Case 1 solution without any DTX Capability. / Att tillhandahålla bredbandsanslutning när som helst och var som helst är en av visionerna för det framtida 5G-nätverket. Att använda en tillförlitlig nätverksanslutning i avlägsna- eller landsbygdsområden har dock varit en utmanande uppgift på grund av det breda området som måste täckas och den låga täthetenav användare jämfört med stadsområden. Olika geografiska förhållanden och trafikförhållanden kan behöva olika systemlösningar. I denna avhandling analyserarvi flera lösningar för att tillhandahåller ett bredbandsnätverk i verkligt avlägset eller landsbygdsområde i Banten, Indonesien: Leuwidamar (avlägset) och Panimbang (landsbygd). Två strategier diskuteras, den första uppfyller framtida trafikbehov genom att ha LTE-system och den andra är genom att ha5G System. Vi inkluderade tre viktiga teknikkomponenter i 5G-nätverk: bredbandbredd och hög frekvens, tillämpar UE-specifik strålformning och implementeringav carrier aggregation (CA). Vi redovisar också en dämpning av regn när nätverket används i hög bärvågsfrekvens, eftersom Indonesien har en hög regnhastighet och det är viktigt att överväga. Vi jämförde fem fall av lösning:Fall 1 är Single Carrier (SC) eller Enkelbärare LTE 1.8 GHz system; Fall 2 är bärareaggregation (CA) LTE 1,8 GHz + 2.6 GHz; Fall 3 är SC 5G 15 GHz;Fall 4 är SC 5G 28 GHz; Fall 5 är CA LTE 1.8 GHz + 5G 15 GHz. Baserat på utvärderingen, i Leuwidamar-scenariot,ger Fall 5 oss det minsta antalet BSsom behövs för att möta det futuristiska kravet med endast 1.6 gångers förtätning från nuvarande nätverk. I Panimbang erbjuds det minsta antalet BS somkrävs i två fall, fall 3 och fall 5 utan ytterligare BS behövs (1 gångers förtätning). Lösningen med den lägsta energiförbrukningen för båda områdena är fall 3. Detta beror på att bäraraggregations scenariot behöver ytterligare effekt för att generera det andra systemet. Om vi introducerar cell DTX-funktionen i 5G-nätverket kan Fall 3 ge oss en imponerande energibesparing, med 97% minskning för Leuwidamar och 94% för Panimbang jämfört med Fall 1-lösning utan DTX-funktion.