1 |
Boendemedverkan i Ringdansen : en kvalitativ intervjustudie om ett bostadsområde på stark frammarschStenström, Adrian January 2012 (has links)
Stadsdelen Ringdansen – belägen söder om Norrköping – är en av många förorter som byggdes i Sverige åren 1965-1974 i det så kallade Miljonprogrammet. Ringdansen har i likhet med många andra av dessa förorter alltsedan det byggdes tampats med en mängd problem av olika slag, där de sociala varit ett av de allra främsta. Andra problem var ekonomiska, ekologiska och estetiska. Runt år 2000 inleddes Ringdansprojektet som syftade till att öka Ringdansens allmänna trivsel och trygghet samt att höja dess rykte som länge varit dåligt. Ringdansprojektet visade sig, till skillnad från tidigare projekt i området, vara mycket lyckat vilket beror på den starka boendemedverkan; de boendes delaktighet i processen och att de fått delta redan från början. Ringdansen är idag ett stabilt område men kräver ett aktivt engagemang för att i fortsättningen upprätthålla detta.
|
2 |
Renoveringar av hyresrätter : En studie av motiveringen till renoveringar av rekordårens lägenheter i Uppsala med gentrifieringstendenserDage, Andree January 2013 (has links)
No description available.
|
3 |
Ett aktivt beslut att renovera passivt : En ekonomisk jämförelse vid upprustning av miljonprogrammetsflerbostadshusGullmarstrand, Olof, Lindblom, Thomas January 2010 (has links)
No description available.
|
4 |
Kärnvapennedrustning i USA och Sovjetunionen : Åren 1960-2002 / Nuclear disarmament: USA and the Soviet Union : 1960-2002Harnell, Christoffer January 2009 (has links)
<p><strong>AbstractIII-essay in political science by Christoffer Harnell, autumn -08. Supervisor: Malin Stegman-McCallion. ”Nuclear Disarmament - USA and the Soviet Union 1960-2002” </strong>This essay is about USA and the former Soviet Union and their nuclear disarmament. The purpose is to explain why and when the two states begun their nuclear disarmament, as well as what caused the start of the process. The essay investigates how well the two states have followed the NPT-Treaty’s article of nuclear disarmament. The article says that the states who have signed the NPT-treaty shall work for an disarmament of their nuclear weapons. The arguments are that a state’s nuclear disarmament starts because of a previous action or happening, the new development of a disarmament-theory, the essay aims to proove this.Both the United States of America and the Soviet Union show evidence that they have started their nuclear disarmament after a previous action. USA started their nuclear disarmament in the period 1966-70 because of the former American minister of security Robert McNamara and his U-turn in the aggressive war politic and the former president Nixon and his ambition to lower the heat between USA and the Soviet union by signin the ABM-Treaty. The Soviet Union started their nuclear disarmament many years later in the period of 1986-1987, the cause of this, it is believed, is the nuclear explosion in Chernobyl and the former president of the Soviet Union Michail Gorbatjov’s ambitions to end the war in the world and disarm the nuclear weapons, not just between USA and the Soviet Union, but in all states. USA has followed the NPT-Treaty’s article of nuclear disarmament well, one reason for this is that, they started the disarmament before they signed the NPT-Treaty in 1968. The Soviet Union, however, has followed the NPT-treatys article of nuclear disarmament less well and did not start their nuclear disarmament until 1986-87, even though they signed up for the NPT-Treaty in 1968. The NPT-Treaty will probably still be relevant in the future for the nuclear disarmament, but how well the world’s states will follow it, the future will tell. The nuclear disarmament in this two states has been caused by a previous action and the new developed disarmament-theory is avaliable for further disarmament research.</p>
|
5 |
Ett aktivt beslut att renovera passivt : En ekonomisk jämförelse vid upprustning av miljonprogrammetsflerbostadshusGullmarstrand, Olof, Lindblom, Thomas January 2010 (has links)
No description available.
|
6 |
Miljonprogrammets omfattande upprustningsbehov : Vem tar räkningen? / The million programs extensive renewal needs : How to pay the bill?Emma, Ahlén, Herou, Malin January 2012 (has links)
No description available.
|
7 |
Fastighetsbolagets agerande utifrån hållbar stadsutveckling : En studie om hur den ekonomiska dimensionen beaktas i upprustningsprojektBekic, Ajla, Taher, Rojda January 2021 (has links)
Title: The real estate company's actions based on sustainable urban development: A study of how the economic dimension is considered in refurbishment project Authors: Ajla Bekic and Rojda Taher Keywords: Sustainable urban development, economic sustainability, the million program, UN-Habitat Problem description: How can UN-Habitat's five principles for sustainable urban development help real estate companies to think strategically about economic sustainability? How is the economic sustainability affected by the conversion of tenancies into condominiums and proprietorship in connection with the refurbishment of million program areas? Purpose: The purpose of the study is to understand how economic sustainability is considered in urban development projects and analyse how sustainability is affected by a conversion Methodology: In the study, a deductive research approach has been adopted. Furthermore, a qualitative study was conducted with the help of semi-structured interview guides to achieve open dialogues with all respondents Conclusion: The result of this study shows that economic sustainability is considered in urban development projects when balancing with the ecological and social dimension. The theories UN-Habitat and evidence-based work procedure are a guidance to a sustainable urban development in million program areas. The transformation process is possible in million program areas, but financial obstacles can be identified, which calls for a sustainable way of working. / Titel: Fastighetsbolagets agerande utifrån hållbar stadsutveckling: En studie om hur den ekonomiska dimensionen beaktas i upprustningsprojekt Författare: Ajla Bekic och Rojda Taher Nyckelord: Hållbar stadsutveckling, ekonomisk hållbarhet, miljonprogrammet, UN-Habitat Problemformulering: Hur kan UN-Habitats fem principer för hållbar stadsutveckling hjälpa fastighetsbolag att tänka strategiskt kring ekonomisk hållbarhet? Hur påverkas den ekonomiska hållbarheten vid ombildning av hyresrätter till bostadsrätter och äganderätter i samband med upprustning av miljonprogramsområden? Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå hur den ekonomiska hållbarheten beaktas i stadsutvecklingsprojekt och analysera hur hållbarheten påverkas av en ombildning. Metod: I studien har en deduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en kvalitativ studie genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuguider i syfte att åstadkomma öppna dialoger med samtliga respondenter Slutsats: Resultatet av denna studie påvisar att ekonomisk hållbarhet beaktas i stadsutvecklingsprojekt vid balans med den ekologiska och sociala dimensionen. Teorierna UN-Habitat och evidensbaserat arbetssätt är en vägledning till hållbar stadsutveckling i miljonprogramsområden. Ombildningsprocessen är möjlig i miljonprogramsområden men ekonomiska hinder kan identifieras, därav uppmanas ett hållbart arbetssätt.
|
8 |
Upprustningsresonemang kring flerbostadshus från miljonprogrammet : -ur sju kommunala bostadsbolags perspektivBolund, Malin, Nordholm, Anna January 2009 (has links)
<p>Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för <em>miljonprogrammet. </em>Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade.</p><p>Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen.</p> / <p>Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called <em>"The Million Programme".</em> Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations.<strong></strong></p><p>The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized. </p><p>We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.</p><p> </p>
|
9 |
Upprustningsresonemang kring flerbostadshus från miljonprogrammet : -ur sju kommunala bostadsbolags perspektivBolund, Malin, Nordholm, Anna January 2009 (has links)
Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning. Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade. Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen. / Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called "The Million Programme". Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations. The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized. We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.
|
10 |
Rustningsdynamikens förutsättningar – ett analysverktyg : ”Si vis pacem para bellum” – Om du vill ha fred rusta för krigPetkovic, Marko January 2014 (has links)
Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta? Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening? Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta. Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika. Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning.
|
Page generated in 0.0901 seconds