Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillväxt i Stockholm väcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning är att utifrån individens upplevelse fördjupa förståelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadslivet ter sig. Vald metodansats är hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nå en ökad förståelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm. Deltagarna delgav sin upplevelse av flytten samt livet i storstaden. Analysen som bestod av tre steg; primär tolkning, strukturanalys och huvudtolkning visade att upplevelsen av livet i storstaden var överlag positiv då Stockholm beskrevs som händelsernas centrum och en livfull plats, fylld av valmöjligheter. Negativa aspekter som framkom var bostadsproblematik och långa avstånd inom staden. Anledningen att ha flyttat till Stockholm låg i arbete och ut-bildning, men att ha redan etablerade kontakter och relationer i staden var nödvändigt för att flytten skulle bli av. En diskussion om den moderna människan i storstaden ledde fram till slutsatsen att livet i Stockholm aldrig blir fullbordat och totalt.

The aim of this thesis is to examine and analyse if it is possible to distinguish a new perception of time and temporality in the Swedish fashion magazine Magasin för konst, nyheter och moder, and in that case how it is expressed. To discover this, I have used the theories of the philosophers and historians Reinhart Koselleck and Marshall Berman. In their works they have pointed out and described how the early decades of the nineteenth century was a crucial time for our perception of the modern world, in the sense that we ever since then have experienced a gap between the past and the future where we cannot derive our expectations from our past experiences anymore. I have studied if this notion is communicated in the articles, and came to the conclusion that there is a new awareness of time articulated in the magazine. Mainly  there are three different understandings of time and temporality expressed within the magazine – first are those articles that shows a general new awareness of time in a constructive way, neither through a positive or negative perspective. Furthermore, there are also expressions for connections between the materialistic content in the magazine and the view on temporality, where the acknowledgment of a new temporality in fashion seems to also have an impact on a more ideological perception of time. Finally there are articles which portrays the discrepancy between expectation and experience as something with a negative significance for the future, but similarly puts this in a way that illuminates that the future is now something adaptable and possible to influence in a certain direction. This shows a new way of understanding how, in a Swedish nineteenth century context, material culture could affect people’s awareness of time and temporality and hence also their thoughts and outlook of the future even in more abstract issues. The upcoming becomes possible to interpret as something materialistic, and therefore also something more concrete and arguable.

Submitted by Hugo Giazzi Senhorini null (hugogiazzi@hotmail.com) on 2017-09-04T17:38:34Z No. of bitstreams: 1 Dissertação - versão final.pdf: 1000536 bytes, checksum: 19a7d076f6a91f56985e231e39658bda (MD5) / Approved for entry into archive by Luiz Galeffi (luizgaleffi@gmail.com) on 2017-09-06T14:34:28Z (GMT) No. of bitstreams: 1 senhorini_hg_me_sjrp.pdf: 1000536 bytes, checksum: 19a7d076f6a91f56985e231e39658bda (MD5) / Made available in DSpace on 2017-09-06T14:34:28Z (GMT). No. of bitstreams: 1 senhorini_hg_me_sjrp.pdf: 1000536 bytes, checksum: 19a7d076f6a91f56985e231e39658bda (MD5) Previous issue date: 2017-08-09 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / This dissertation aims to discuss expressions of modernity in In the Penal Colony by Franz Kafka. More precisely, it discusses how this literary work explores and critically represents worldly elements such as extreme rationalization, and disorientation of the modern individual. This work is the result of an investigation which works with the hypothesis that it is possible to read Kafka’s narrative as an allegorical representation of modernity itself. The first chapter of this text discusses, based on philosophical and sociological sources, some of the most characteristic phenomena of that which is understood as modernity, in order to eventually formulate a sufficiently stable concept of modernity that may support the subsequent literary analysis. Within this discussion, a concept such as the Disenchantment of the world receives special attention. In addition, modern literature and Modernism are exposed in the first chapter. The second chapter introduces, firstly, a brief critical revision on Kafka’s oeuvre. Subsequently, it presents the reading of In the Penal Colony, which is separated in two parts, or two “levels”. The first level exposes an immanent analysis of the narrative, and its meaningful, more formal elements are outlined, thus creating, through this close-reading process, an array of interpretative elements that are supported by the literary text; in the reading’s second level, the elements outlined by the previous analysis are related and studied in relation to the modern world elements as these have been previously defined. Thus, the second chapter tries to build an interpretation of the narrative that can outline and comprehend, in a cohesive reading, the exploration, expression, and criticism of those modern characteristics made by the literary work. This process verifies that Kafka’s work can, on an interpretative level, express modernity critically, and rebuild it within a complex allegorical construction. / A presente dissertação discute expressões da modernidade em Na colônia penal, de Franz Kafka. Mais precisamente, discute a maneira como essa obra literária explora e representa criticamente elementos de mundo como a racionalização extrema e a desorientação do indivíduo moderno. Este trabalho é fruto de uma investigação que considera a hipótese de que é possível ler a narrativa de Kafka como uma figuração alegórica da própria modernidade. O primeiro capítulo do texto discute, a partir de fontes filosóficas e sociológicas, alguns dos fenômenos mais característicos daquilo que se entende como modernidade, para eventualmente formular um conceito de modernidade suficientemente estável, que possa embasar a análise literária posterior. Nesse caminho, um conceito como o de desencantamento do mundo recebe especial atenção. O segundo capítulo introduz uma breve revisão crítica sobre a obra de Kafka; depois disso, constrói-se a leitura de Na colônia penal, que está dividida em duas partes, ou dois “níveis”. No primeiro nível, apresenta-se uma análise imanentista da narrativa, e são ressaltados os seus elementos significativos mais formais, criando-se, a partir desse processo de close-reading, uma rede de elementos interpretativos que se fundam no próprio texto; no segundo nível da leitura, relacionam-se os elementos que a análise literária traz à tona àqueles fenômenos de mundo reconhecidamente modernos, isto é, busca-se construir uma interpretação da obra que ressalte e compreenda, numa rede coesa de sentido, a exploração, exposição e crítica, por parte da obra literária, das características da modernidade conforme as reconhecemos e definimos no primeiro capítulo. Nesse processo, verifica-se que a obra de Kafka pode expressar criticamente a modernidade e representá-la em uma construção alegórica complexa.

Notre thèse de maîtrise en histoire de la philosophie s’intéresse au débat esthétique, sociologique, politique et philosophique qu’a suscité l’apparition de la notion de « postmoderne ». Plus précisément, nous nous penchons sur l’intervention marxiste anglo-américaine dans ce débat au cours des années 1980 à travers l’examen de trois auteurs — Marshall Berman, Fredric Jameson et David Harvey — qui y ont contribué de manière significative. Afin de lever le voile de la confusion quant aux diverses significations attachées au champ lexical de « postmoderne », nous aurons recours au concept heuristique de la « question postmoderne » qui permet de distinguer trois niveaux de signification — culturel-esthétique, théorie du changement social, philosophico-historique —, mais aussi de les rassembler et de discuter du « postmoderne » dans sa généralité. La réponse marxiste à la question postmoderne fut hautement dépendante des interventions de Daniel Bell et Jean-François Lyotard et leur présence dans ce travail permettra de comprendre le contexte intellectuel et conceptuel avec, notamment, la nature de la transition entre le modernisme et le postmodernisme esthétiques, l’émergence d’une société postindustrielle et l’idée d’une postmodernité comme crise de légitimation des métarécits de la modernité. Nous examinons de quelle manière Berman, Jameson et Harvey ont traité de la question postmoderne dans leurs écrits s’étendant du début des années 1980 à la fin de cette décennie. L’on pourra voir que ce marxisme anglo-américain ne s’oppose pas de prime abord aux notions de « postmodernisme » ou de « postmodernité », bien qu’il craigne les illusions idéologiques qui accompagnent ces notions et tendent à obscurcir le rôle joué par le capitalisme dans les transformations sociales et culturelles.

No description available.

The focus of this essay lies on examining the modernistic aesthetics of prose in Thorsten Jonsson’s novel Konvoj (1947). When Walter Benjamin wrote ”The Work of Art in the Age of Mechanical Reproduction” he proved that new technological inventions affected the reception of art. By studying Konvoj in light of Benjamin’s theory, this study indicates that the technology of modernity affects the narrative and the use of metaphors in the novel. In addition I want to investigate how Konvoj can be studied through the theories of Marshall Berman, Theodor W. Adorno and Anthony Giddens, and this by envisioning the modernistic prose as a response to the 19th century modernity. This study illustrates that the style and the narrative aspects of the novel can be understood through modernity, and that the plot (and the characters) are all affected by it. The protagonist of the novel, Antoni Borowski, becomes an object when he is caught in a situation he can’t control, but also a subject when caught in situations he is capable of taking control of. The analysis shows that Konvoj is not only an innovative and an experimental novel in terms of its narrative, but also a novel in which the distinction between nature and culture affects the protagonist Borowski with confusion and alienation.

I uppsatsen undersöks skildringen av vissa inre tillstånd i Eyvind Johnsons Nu var det 1914: olika typer av ensamhet (i förhållande till andra människor, existentiell och platsrelaterad), rörelse i tanken och rörelse mellan sinnesstämningar. Vidare analyseras kopplingar mellan tillstånden och moderniteten, liksom vilka attityder till den senare som kommer till uttryck i romanen. Undersökningen sker genom en tematisk metod och närläsning med verket i förgrunden, men med modernitetens framträdande konturer som fond. De olika varianterna av ensamhet och rörelse är framträdande teman och skildras i någon mån genom dialog, men främst genom huvudpersonens medvetandeström. Tillstånden står nästan undantagslöst i samband med moderniteten i form av dess gryende samhällsansvar för individens materiella behov, ökad rörlighet till följd av industrialisering och utbyggnad av moderna kommunikationer, effektivisering av arbetsprocesser, större fokus på den enskilde individen och vetenskapens och rationalitetens växande inflytande. Endast i fråga om ett fall av platsrelaterad ensamhet saknas kausal förbindelse – då finns i stället en tydlig koppling till det förmoderna[1]. Uttrycken av ensamhet och inre rörelse, liksom deras förhållande till det moderna, förstärks genom strukturer i texten och symbolik. Den hållning till moderniteten som uttrycks är komplex och nyanserad.

Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson visar urbaniseringen och moderniteten i mellankrigstidens Sverige. Romanen har framför allt studerats genom protagonisten Adrians bildningsresa, men denna uppsats framhåller statardottern Martas fall som kvintessentiell för Lo-Johanssons gestaltning av moderniteten. Med avstamp i det frihetstema Ola Holmgren identifierat i Lo-Johanssons författarskap tillämpar jag existentialistiska begrepp från Jean-Paul Sartre i syfte att undersöka vad Martas fall orsakas av och hur hennes fall relaterar till moderniteten såsom den beskrivits av Marshall Berman och Georg Simmel. Slutsatsen blir att Martas livsöde bör förklaras i termer av att hon agerar i ond tro och att hon därigenom antar ett omodernt levnadsmönster som inte fungerar i moderniteten. Orsaken till hennes agerande härleds till en obalans mellan transcendens och fakticitet, en orsak som rättfärdigas med hjälp av Lo-Johanssons andra skildringar av statarnas livsvillkor. Slutsatsen blir att moderniteten gestaltas som krävande invånarnas anpassning och att alla inte är kapabla till sådan, vilket förtydligas om man utvecklar Holmgrens forskning genom existentialistiska begrepp och nyttjar dem till att analysera Martas fall.