Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Kungsgatan av Ivar Lo-Johansson visar urbaniseringen och moderniteten i mellankrigstidens Sverige. Romanen har framför allt studerats genom protagonisten Adrians bildningsresa, men denna uppsats framhåller statardottern Martas fall som kvintessentiell för Lo-Johanssons gestaltning av moderniteten. Med avstamp i det frihetstema Ola Holmgren identifierat i Lo-Johanssons författarskap tillämpar jag existentialistiska begrepp från Jean-Paul Sartre i syfte att undersöka vad Martas fall orsakas av och hur hennes fall relaterar till moderniteten såsom den beskrivits av Marshall Berman och Georg Simmel. Slutsatsen blir att Martas livsöde bör förklaras i termer av att hon agerar i ond tro och att hon därigenom antar ett omodernt levnadsmönster som inte fungerar i moderniteten. Orsaken till hennes agerande härleds till en obalans mellan transcendens och fakticitet, en orsak som rättfärdigas med hjälp av Lo-Johanssons andra skildringar av statarnas livsvillkor. Slutsatsen blir att moderniteten gestaltas som krävande invånarnas anpassning och att alla inte är kapabla till sådan, vilket förtydligas om man utvecklar Holmgrens forskning genom existentialistiska begrepp och nyttjar dem till att analysera Martas fall.