A major question in ecology is 'why are tropical forests so species diverse?' One hypothesis to explain tropical species diversity is the Janzen-Connell hypothesis. This model assumes high levels of host-specific seed and seedling predation and / or pathogen attack when seedlings occur at high density near to the parent tree; seedlings are more likey to survive and reach maturity the further they are away from parents / conspecific adults. Theoretically this should lead to a random distribution of each species in the forest, which in turn will lead to high species diversity. Here I test the Janzen-Connell hypothesis for the first time in a submontane dry forest in Nigeria, West Africa. Specifically I tested whether or not a) leaf herbivory decreases and b) seedling survival increases with distance from parent / conspecific adult trees. These two components were tested separately on naturally occurring seedlings and on experimentally planted seedlings. I also tested whether or not conspecific adult trees showed clumped distributions by testing if conspecific nearest neighbours were observed more often than would be expected by chance alone. Naturally occurring seedlings of three species, Pouteria altissima, Newtonia buchananii and Isolona pleurocarpa showed significantly greater survival at distances away from parent / conspecific adult trees. Two out of a total of three species (Entandrophragma angolense, Deinbollia pinnata and Sterculia pinnata) of experimentally planted seedlings showed increased survival at distances away from conspecific adult trees, but this trend was non-significant. Leaf herbivory decreased with distance from parent / conspecific adult trees for four out of a total of six study species, but all relationships of leaf herbivory with distance for these six species were non-significant. Of two individual species, Anthonotha noldeae and Carapa procera, and two species groups tested for clumping, all had a greater number of conspecific nearest neighbours than would be expected to occur by chance alone, and this was significant for the two species groups. The decreased survival of seedlings under parent / conspecific adult trees is likely to maintain tree species diversity in West African submontane forests as predicted by the Janzen-Connell model. The role of host specific seedling herbivores in reducing recruitment under parent / conspecific adult trees requires further investigation. Although conspecific adults showed some degree of clumping no conclusion was reached as to whether this was evidence for or against the Janzen-Connell model.

<p>Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen.</p><p>Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor: Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården?</p><p>Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg?</p><p>Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där?</p><p>Metod: En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. </p><p>Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack. Genom handlingar och beteenden påpekar man brister eller tillgångar hos det ena könet som möjliggör att se de skillnader som finns. Genom att gruppen som helhet blir bättre med introduceringen av fler män så pekar man även på de tillgångar som tidigare saknats när det bara var kvinnor i arbetsgruppen. Tre saker som vi har fått fram som gör att få män arbetar är den låga lönen, att yrket har låg status i samhället och att det är traditionella kvinnosysslor som gör att man inte väljer att gå in i vård yrket. Angående den låga status och lön som finns för yrket kan det återknytas till könsdiskriminering där hegemoniska maskuliniteter rangordnar yrken och ger dem en placering i hierarkin. Traditionella sysslor som görs i hemmet ses som kvinnliga och får således en lägre lön och status.</p>

Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen. Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor:Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården? Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg? Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där? Metod:En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack. Genom handlingar och beteenden påpekar man brister eller tillgångar hos det ena könet som möjliggör att se de skillnader som finns. Genom att gruppen som helhet blir bättre med introduceringen av fler män så pekar man även på de tillgångar som tidigare saknats när det bara var kvinnor i arbetsgruppen. Tre saker som vi har fått fram som gör att få män arbetar är den låga lönen, att yrket har låg status i samhället och att det är traditionella kvinnosysslor som gör att man inte väljer att gå in i vård yrket. Angående den låga status och lön som finns för yrket kan det återknytas till könsdiskriminering där hegemoniska maskuliniteter rangordnar yrken och ger dem en placering i hierarkin. Traditionella sysslor som görs i hemmet ses som kvinnliga och får således en lägre lön och status.

A major question in ecology is 'why are tropical forests so species diverse?' One hypothesis to explain tropical species diversity is the Janzen-Connell hypothesis. This model assumes high levels of host-specific seed and seedling predation and / or pathogen attack when seedlings occur at high density near to the parent tree; seedlings are more likey to survive and reach maturity the further they are away from parents / conspecific adults. Theoretically this should lead to a random distribution of each species in the forest, which in turn will lead to high species diversity. Here I test the Janzen-Connell hypothesis for the first time in a submontane dry forest in Nigeria, West Africa. Specifically I tested whether or not a) leaf herbivory decreases and b) seedling survival increases with distance from parent / conspecific adult trees. These two components were tested separately on naturally occurring seedlings and on experimentally planted seedlings. I also tested whether or not conspecific adult trees showed clumped distributions by testing if conspecific nearest neighbours were observed more often than would be expected by chance alone. Naturally occurring seedlings of three species, Pouteria altissima, Newtonia buchananii and Isolona pleurocarpa showed significantly greater survival at distances away from parent / conspecific adult trees. Two out of a total of three species (Entandrophragma angolense, Deinbollia pinnata and Sterculia pinnata) of experimentally planted seedlings showed increased survival at distances away from conspecific adult trees, but this trend was non-significant. Leaf herbivory decreased with distance from parent / conspecific adult trees for four out of a total of six study species, but all relationships of leaf herbivory with distance for these six species were non-significant. Of two individual species, Anthonotha noldeae and Carapa procera, and two species groups tested for clumping, all had a greater number of conspecific nearest neighbours than would be expected to occur by chance alone, and this was significant for the two species groups. The decreased survival of seedlings under parent / conspecific adult trees is likely to maintain tree species diversity in West African submontane forests as predicted by the Janzen-Connell model. The role of host specific seedling herbivores in reducing recruitment under parent / conspecific adult trees requires further investigation. Although conspecific adults showed some degree of clumping no conclusion was reached as to whether this was evidence for or against the Janzen-Connell model.

ABSTRACT In this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levande litteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials in Swedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intent of this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on the presentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In this study, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible. Theories used in this study were Yvonne Hirdman’s and Raewyn Connell’s theories. Hirdman claims that there are differences between men and women at different levels in the society while Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women are psychologically alike. The results corresponded, mostly, with the theories cited in this essay’s literature review on how men and women in teaching books are narrated and how equal they are presented. For instance, all characters go against the norm of what is considered typically male of female and no one possesses only masculine or feminine characteristics, this means that Connell’s theory can be applied on this result. However, one may also find that women are presented as passive and males are presented as active, in other words female writers are objects while male writers are subjects. Previous research states that men are the ones that dominate in teaching books which also this study has found. Keywords: gender, Connell, Hirdman, hierarchy

Den har studien har undersökt tre läromedel för spanska som moderna språk, två för årskurs 9 samt ett för gymnasieskolan. Då läromedel använder sig av så väl bild som text, har studien utgått från ett multimodalt perspektiv. Syftet var att skapa förståelse kring hur kvinnor och män porträtteras i läromedel för spanska som moderna språk. Genusrepresentationen har beräknats och analyserats utifrån ett kodningsschema, vilket grundades i antal individer, placering i hemmiljö samt yrkestillhörighet. Empirin har betraktats utifrån tidigare forskning kring ämnet, Connells genusteori och Lukes tredje maktdimenson som syftar till det undermedvetna. Ur Connells har fokus lagts på genusrelationerna, då dessa blir synliga utifrån hur män och kvinnor porträtteras. Genusrepresentationen i de insamlade data kan förstås utifrån ett maktperspektiv där män är överordnade kvinnan i arbetslivet, samtidigt som den visar en jämnare bild av det totala antalet manliga och kvinnligare individer än vad som presenterats tidigare. Därtill kan den förstås utifrån en samhällelig kontext, där den bild som visas i läromedel inte stämmer överens med verklighetens yrkesfördelning.

<p>Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.</p>

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet.

Syftet med uppsatsen är att studera och visa maktrelationer mellan män utifrån en teori hemmahörande inom mansforskningen. Studien är byggd på Robert W Connells teorier om de relationer som styr över- och underordning inom manligheten. I Jonas Gardells romanvärld råder en strikt hierarki pojkarna emellan och med Connells teorier är det möjligt att förklara dessa relationer.