Uppsatsen bygger på en undersökning av Veckorevyns du-tilltal under en tjugoårsperiod: 1990-2010. Vi har inspirerats av Gunnar Qvists bok Konsten att blifva en god flicka (1978) som tar upp olika handböcker om kvinnor för kvinnor. Vi frågar oss om du-tilltalet skapar en bild av hur en ung kvinna ska vara? Om det syns någon förändring över tid? Är det kanske så att Veckorevyn är dagens handbok för flickor i konsten att blifva en god flicka? Studien omfattar både en kvantitativ undersökning samt en kvalitativ undersökning i form av närläsning av tio artiklar. I närläsningen har vi använt oss av Britt Hulténs Journalistikanalys (2000). I fokus har vi haft artiklar i kategorierna sex/relationer/killar och utseende/skönhet. Våra resultat visar att Veckorevyn genom att uppmuntra sina läsare till ständig förändring och förbättring kan bidra till att skapa problem som från början inte fanns. Genom att fokusera mycket på hur unga tjejer ska bete sig när det gäller utseende och sex/relationer bidrar Veckorevyn till att skapa en bild av hur unga tjejer ska vara.

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts. För att analysera materialet djupare har även feministiska teorier använts. Under den första undersökningsperioden som är 1936-1945 framställs kvinnor i Veckorevyn som söta flickor. Den kvinnorörelse som fanns under denna period avspeglas knappt alls i Veckorevyns material. Under den andra undersökningsperioden som är 1970-1979 framställs kvinnor i Veckorevyn som samhällsmedvetna kvinnor som vill ha en förändring. Mycket av materialet i Veckorevyn handlar om relationer och reportagen och artiklarna har en politisk underton.   Under den tredje undersökningsperioden som är 1990-1999 framställs kvinnor på ett sexualiserat sätt, de är självständiga men följer ändå samhällets mall. Strävan efter att behaga mannen är central. Veckorevyn har en viss avspegling av vad som sker i samhället trots att detta inte är Veckorevyns uppgift. Dock tar Veckorevyn inte chansen att informera sina läsare om vilka ändrade samhällsvillkor som finns för kvinnor i sin tid.

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa tidningarna. Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här tidningarna? Vad är det som gör feelgood tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av tidningarna ur ett psykologisk perspektiv? Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn. Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen. I resultatet och analysen får läsaren ta del av intervjun med fokusgruppen och en analys som korrelerar med där frågeställningarna och teorin. Islutsatsen diskuteras sammanhangen mellan att kvinnorna i fokusgruppen både njuter och blir stressade av feelgood tidningarna. Det diskuteras även hur det kommer sig att en Engelsk studie som gjordes för 20 år sedan stämmer så väl överens med en studie gjord i dag. Slutligen diskuteras ett bifynd i uppsamlande av materialet, att män saknar en feelgood tidning anpassad för deras målgrupp.

Uppsatsen Kvinnotyperna på modet går igenom hur tidningen Charme hjälper till att skapa olika kvinnlighetstyper. Utifrån Judith Butlers teori om genus och queer performances ses bilder och text som exempel på hur en kvinnlighet formeras i tidningen Charme. En tidning som bara existerar mellan åren 1921-1933 och säger sig rikta sig till den moderna kvinnan. Hur kan denna moderna kvinna ha sett ut och på vilka sätt skiljer hon ut sig från andra typer av kvinnligheter? Exempel på kvinnlighets-skapande faktorer ges från dels arbete men även från nöjesliv och nationalitet.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka hur svensk media rapporterar och gestaltar kung Carl XVI Gustaf under perioden då kungen firade 50 år som Sveriges statschef. Den undersökta perioden är från 11 september 2023 till 17 september 2023. Det analyserade materialet är artiklar från Svensk Damtidning, Dagens Nyheter och Aftonbladet som berör kungen och publicerades under den undersökta perioden. Studien syftar till att tydliggöra hur respektive tidning rapporterar och gestaltar kungen, samt urskilja hur tidningarnas rapportering och gestaltning skiljer sig frånvarandra tidningarna emellan. Materialet som undersöktes bestod av totalt nio artiklar, tre artiklar från varje tidning. De teoretiska utgångspunkterna för studien är gestaltningsteorin, dagordningsteorin, teorier om nyhetsvärdering och nyhetsurval, samt teorier om parasocial interaktion. Uppsatsens frågeställningar besvarades genom en kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen bestod av en frågemall utformat utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Studiens resultat tydliggör hur respektive tidning rapporterar om kungen och hur kungen gestaltas. Resultatet visar även att tidningarna skiljer sig från varandra i hur man rapporterar och gestaltar kungen.

This paper investigates the science fiction novels of Swedish crime writer Per Wahlöö, most famous for his collaboration with his writing partner Maj Sjöwall on the ten Martin Beck mysteries. During two important years, 1964 and 1968, Wahlöö wrote the novels Murder On the 31st Floor and The Steel Spring, set in a near future land ruled by a social fascist power structure where political opposition is eradicated. The pretexted notion of this paper is that these novels consists of extensive quantities of criticism against the Swedish welfare state and the monopoly-capitalistic Swedish press during the sixties. Through the lens of science fiction theory and the notion of the novels as historical sources this paper concludes that Per Wahlöö´s science fiction becomes a bridge between the classic Swedish detective novel and the new social critic crime fiction in the style of Sjöwall-Wahlöö and others. The novels are also representations of the historical process in the mid-sixties during the radical turn: the sci-fi novels as social criticism of the contemporary society – an utopian flare. Other conclusions of this paper are the connections between Wahlöö´s novels and marxist critical theory as well as their relation to the Swedish labour literature´s view on the individual in the modern society. Especially Murder On the 31st Floor forebodes a lot of the radical marxist criticism so widely spread in the latter part of the sixties.