The women fought to become citizens on the same terms as men. The citizen was earlier a person of the male sex. The institution of marriage has been regarded as the principal basis for the subordination of women. Until 1921, women were completely excluded from the political right to vote. Citizenship was for a long time intimately associated with social affiliation to a position or class. Voting rights were denied many people, but as a group, only women, slaves or serfs who stood outside the community.The essay aims to examine the association of women´s struggle for equal voting rights and civil rights. I want to examine opportunities/constraints that the FKPR had, and how its activities looked in Örebro. I want to find out how local opinion and the local political elite saw the FKPR and voting rights issue. My questions in the essay are:1. What conditions, possibilities and constraints had the women in Örebro in order to advance the struggle on the road to civil rights?2. How did the local community see the women´s struggles and the female suffrage question?3. How prepared FKPR its struggle and who were seen as allies and opponents?In the paper presented mobilization theory and also theoretical concepts namely, nationality and gender, and through these concepts and theoretical starting-point the results of the survey are analyzed. To carry out the study was elected a source critical, qualitative method. In my research I use material from Örebro archives center, Örebro City Archives and Örebro University Library. The sources that I examine are “Örebro FKPR´s protocol-books 1903-1921”, “Örebro City Council´s protocol 1885-1909” and 1910-1921”, and “member statistics 1904-1915”. I also use three different kinds of local newspapers in Örebro, namely Nerikes Allehanda, Örebro kuriren, and Örebro dagblad.In Örebro was the objective of the philanthropic work that wealthier women would educate working women. This led to an interest in the voting rights issue and in party politics. Women's political struggle in Örebro started its activities in the KFUK in 1893 and the idea was that women from different classes could unite around a common ideal woman. In Vita Bandet women got the opportunity to go outside the home in new roles. The struggle of women in FKPR Örebro lasted 1903-1921. During these years FKPR sought to give women increased knowledge and strong social sense of responsibility. / Kvinnorna kämpade för att de skulle bli medborgare på samma villkor som männen. Medborgaren var tidigare en person av manligt kön. Den äktenskapsinstitutionen har betraktats som den främsta grunden för kvinnors underordning. Fram till år 1921 var kvinnor helt utestängda från politisk rösträtt. Medborgarskapet var under lång tid intimt sammanknippat med social tillhörighet till stånd eller klass. Rösträtt förnekades många människor, men som grupp betraktad var det endast kvinnor, slavar eller trälar som stod utanför samhället.Uppsatsen syftar till att undersöka kvinnoföreningens kamp för lika rösträtt och medborgerliga rättigheter. Jag vill undersöka möjligheter/begränsningar som den kvinnliga kampen hade, och hur dess verksamhet såg ut i Örebro. Jag vill också ta reda på hur den lokala opinionen och den lokala politiska eliten såg på den kvinnliga rösträttsföreningen och rösträttsfrågan. Mina frågor i uppsatsen är:1. Vilka förutsättningar, möjligheter och begränsningar hade kvinnorna i Örebro för att föra fram kampen på vägen till medborgerliga rättigheter?2. Hur såg lokalsamhället på kvinnors kamp och den kvinnliga rösträttsfrågan?3. Hur framställde FKPR sin kamp och vilka sågs som allierade och motståndare?I uppsatsen presenteras mobiliseringsteori, samt teoretiska begrepp nämligen medborgarskap och genus. Genom dessa begrepp och teoretiska utgångspunkt ska resultaten av undersökningen analyseras. För att utföra undersökningen valdes en källkritisk, kvalitativ metod. I min undersökning använder jag mig av material från Örebro arkivcentrum, Örebro stadsarkiv och Örebro universitetsbibliotek. Källorna som jag undersöker utgörs av ”Örebro FKPR:s protokoll-böcker mellan åren 1903 och 1921”, ”Örebro stadsfullmäktiges protokoll 1885-1909”, och 1910-1921”. ”medlemstatistik 1904-1915”. Jag använder också tre olika lokaltidningar i Örebro, nämligen Nerikes Allehanda, Örebro kuriren och Örebro dagblad.I Örebro var målsättningen med det filantropiska arbetet att mer välbeställda kvinnor skulle uppfostra arbetarkvinnor. Det ledde till ett engagemang i rösträttsfrågan och i partipolitiken. Kvinnors politiska kamp i Örebro startade sin verksamhet i KFUK 1893 och tanken var att kvinnor ur olika klasser skulle enas omkring ett gemensamt kvinnoideal. I Vita Bandet fick kvinnor möjlighet att gå utanför hemmet i nya roller. Kvinnornas kamp inom FKPR Örebro pågick 1903-1921. Under dessa år har FKPR sökt ge kvinnorna ökade kunskaper och starkare samhällelig ansvarskänsla.

The main purpose of this study is to investigate men´s suffrage movement is Sweden between the years 1911-1920. In more depth, the focus will be on the organization Männens Förbund för Kvinnans Politiska Rösträtt and their arguments in favor of women’s the political rights. The study will carry out a qualitative examination of the primal sources of MFKPR archive and ask the questions: How did they conduct their organization and in which manners did they argue for women’s right to vote? The purpose of exploring the men´s attitude towards women’s right to vote, is to fill a gap in current research. As this study shows, there has been limited research done regarding the men who supported women’s cause but rather research has had a strong female focus where men have been portrayed as the resistance. The results of this study show however, that the men in MFKPR worked in an active manner and used arguments based on ideas regarding righteousness, justice, citizenship and utilitarianism in order to fulfill their purpose of existence, namely to extend the right to vote to the whole Swedish population. Furthermore, the results show that although the men and women worked in separate organizations, there was some exchange of ideas circulating amongst them and they used very similar arguments to fight the resistance.

Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats. Efter att alla analysverktyg applicerats på texten, se bilaga 1 för analysschema, har en tolkning gjorts för att koppla samman textens analys till frågeställningarna och syftet. Tolkning är en viktig och central del utav en textanalys. En del återkommande antaganden gick att identifiera, bland annat att Artikel 1 och Artikel 3 framställde röstprocessen som något manligt och att kvinnornas samgällsroll inte var så viktig. Även att Artikel 2 och Artikel 4 framställde röstprocessen som något som borde vara kvinnligt istället för manligt och ville uppmana och hylla kvinnorna i röstningen.  Utav resultaten av analysen kan slutsatsen dras att Dagens Nyheter beskriver kvinnornas samhällsroll varierande, ibland är den viktig och vill uppmanas och ibland som ointressant och inte lika viktig som männens samhällsroll. Vikten av den här variationen kan möjligtvis ligga i vem journalisten är, hans eller hennes kön osv. Detta kan tyvärr inte analyseras då skribenterna är anonyma i tidningarna.

The purpose of this essay is to study the similarities and differences in the rhetoric of the Swedish organisation” LKPR” and the English Suffragette’s. How they present their idea of the political vote for women, what kind of metaphors are used e.tc. The study is based on the voting women’s newspapers, as well as letters and a speech. The study is also supposed to discuss the various reasons why the militant methods and rhetoric in the democratization from the suffragette’s in England did not influence the voting women of Sweden in a more comprehensive way, and why Swedish activist did not use the militant methods. This has many complex explanations. The rhetoric of the suffragettes was far more militant and associated with the concept of war. In Sweden, it was more about motherhood, family and home, the Swedish activist did not embrace the militant methods of the suffragette’s. That’s partwise because of the concept of femininity, the fear of further conflicts, dependence on men etc. Even if the two organisations were distinctly different, one thing they shared was the concept of “a new kind of woman”. It was a woman who broke the social structures, gender structures and in some cases even laws to get what they wanted. It was a woman who no longer pleased with what they were assigned, but now looked for what they considered to be entitled to. It was a new type of woman who came to stay.

The goal of this study is to investigate how the writers from the female association for women’s rights, LKPR, manoeuvred the gender stereotypes in their newspaper Rösträtt för kvinnor between 1912 and 1919. The writers responded to male and female opponents that claimed that women did not belong in politics, higher education or the public with logical reasoning, humour and persistence. By operating through the newspaper the writers gained access to the public and could publicly make their opinions heard. They wrote about official women´s rights meetings, collected mass petitions and held local and national meetings. In the pursuit of full political rights for women, the writers came to give prominence to femininity as an important factor to why women should be included in the political landscape. Feminine attributes such as motherhood and their social conscience was described as a strong potential as a contributing force in the Swedish politics, especially after the first World War. The writers emphasized education as a means for political change, first-hand through LKPRs educational social courses which were held across Sweden with the goal to educate and engage women in the pursuit of gaining women’s right to vote. The importance of education was found indirectly in their emphasis on academic achievements and titles of women in Sweden and elsewhere, but also in the many advertisements regarding different kinds of education for women. In addition to that the writers reports frequently of the political demands on equal education that LKPR was a part of. Important women of LKPR were often acknowledged in articles for their educational successes, academic titles and their dedication for the work of women’s rights, which functioned as a positive example of how an ideal women’s rights women should be. The writers constructed an ideal women’s-rights-woman which was politically and academically educated, an active force in the fight for women’s right and at the same time a well behaved mother and housewife. This ideal woman had the chance to challenge the gender roles of the time and to operate in the gap between what was defined as masculine and feminine in order to achieve the right for women to vote. My research can contribute to the exciting academic field because of the new material, the newspaper that have not been closely discussed before but also because of the new knowledge presented of the indirect focus of education and the constructed ideal women’s-rights-women.

Abstract Syfte: Studien grundar sig på ett problemområde gällande uteslutandet av kvinnlig rösträtt i demokratimätningar. Syftet är att undersöka hur demokratimått förändras när kvinnlig rösträtt tas med i mätningarna. Studien analyserar två klassiker inom demokratiforskning, Seymour Lipset (1959) och Samuel P. Huntington (1991) samt tre modernare demokratimått (Democracy index, BMR, Polity IV Revised combined score).   Teori: Studien utgår ifrån en teori hämtad från Pamela Paxton (1995). Teorin handlar om konsekvenser och kritik mot demokratiforskare som uteslutit kvinnlig rösträtt i mått på demokrati.   Metod: En kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys har använts. Med hjälp av tidsserier har jämförelser över införandet av demokrati samt kvinnlig rösträtt genomförts.   Resultat: Resultatet visar att Paxtons kritik är befogad samt bekräftar hennes teori och slutsatser. Införandet av kvinnlig rösträtt i ovannämnda demokratimått innebär en förändring för de studier där måtten har använts.   Nyckelord: kvinnlig rösträtt, demokrati, demokratisk transition, Huntington, Lipset, Paxton, women’s suffrage

Syftet med studien är att undersöka om och hur de politiska åsikterna hos den ledande gruppen i LKPR påverkade urvalet kring vilka kvinnor som borde få politisk rösträtt. Studien ämnar även visa hur föreningen såg på manligt engagemang i dess arbete. Studien är utförd av textanalytiskt slag. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från teorin om ”närvarons politik” som säger att enbart de som närvarar vid ett beslut kan påverka vilket beslut som fattas. Resultatet av studien pekar mot att stöd för någon segregering mot män inte kan påträffas i det undersökta materialet. Föreningens åsikter, speciellt de tidigt utformade, har delvis styrts av de högerkvinnor som var aktiva i föreningen och har därför påverkats av dessa kvinnors politiska riktning. Slutsatser från studien är även att det huvudsakliga motståndet mot kvinnans rösträtt i Sveriges återfanns hos den politiska högern. Högern var de sista som gav med sig 1919 efter flera års nekande röstning. Genom användandet av teorin om ”närvarons politik” adderar studien till redan existerande forskning om LKPR via en ökad förståelse för hur synen på närvaro både gällande män och kvinnor påverkade föreningens agenda för de frånvarande.

The main objective of this essay is to seek the answers to three questions: 1) What strategies and methods did Moderata kvinnors rösträttsförening, MKR, use to present their viewpoint on the issue of female voting rights? 2) How were the paradox, with conservatism and radical change, treated in their arguments for their opinion? 3)Why did the conservative female believe they distinguished from other voting struggling females? The purpose is to examine how MKR balanced their ideological fundamental idea and radical change in the female voting struggle during 1917-1921. The sources that’s been useful are the archives of the female voting movements, moderate women suffrage association and Gertrud Törnells text Responsibility. The study is a qualitative study and the text material has been analyzed. The results show that the conservative ladies in MKR had another standing in the struggle of female voting than other voting struggle ladies when it comes to the solutions. The aim was the same but it differed in what way it would happen. The conservative ladies wanted a less radical solution and a longer transition. MKR wanted to educate the women so that they could make reasonable decisions on the political arena. MKR also believed that the question should be taken more seriously if the women had different standings, mixed with a united front. It would make them more credible and politically mature.

No description available.

Denna uppsats är en studie av den kvinnliga rösträttsrörelsen i början av 1900-talet. Innan kvinnor fick den fulla politiska rösträtten, fick de redan 1909 kommunal valbarhet, det vill säga att de kunde väljas till stadsfullmäktige. Jag har valt att följa rösträttskvinnorna i Falun och deras väg från utanförskap till rätten att få vara med att styra över kommunala angelägenheter. Jag ville undersöka vad som drev dessa kvinnor att genomföra denna samhällsförändring och de metoder man valde att använda, samt vilka man tog avstånd ifrån. Till min hjälp har jag haft Joan Wallach Scotts Gender and the politics of history. Scott tar upp olika perspektiv på feminism, varav likhets- och olikhetsprincipen är två synsätt som utgör tydliga förhållningssätt även i min uppsats. Den litteratur och tidigare forskning jag valt visar tydligt på denna skillnad och även likheter mellan de olika synsätten. Alla hade trots allt det gemensamt att de verkade för kvinnofrigörelse och kvinnliga rättigheter som fullvärdiga medborgare.