The women fought to become citizens on the same terms as men. The citizen was earlier a person of the male sex. The institution of marriage has been regarded as the principal basis for the subordination of women. Until 1921, women were completely excluded from the political right to vote. Citizenship was for a long time intimately associated with social affiliation to a position or class. Voting rights were denied many people, but as a group, only women, slaves or serfs who stood outside the community.The essay aims to examine the association of women´s struggle for equal voting rights and civil rights. I want to examine opportunities/constraints that the FKPR had, and how its activities looked in Örebro. I want to find out how local opinion and the local political elite saw the FKPR and voting rights issue. My questions in the essay are:1. What conditions, possibilities and constraints had the women in Örebro in order to advance the struggle on the road to civil rights?2. How did the local community see the women´s struggles and the female suffrage question?3. How prepared FKPR its struggle and who were seen as allies and opponents?In the paper presented mobilization theory and also theoretical concepts namely, nationality and gender, and through these concepts and theoretical starting-point the results of the survey are analyzed. To carry out the study was elected a source critical, qualitative method. In my research I use material from Örebro archives center, Örebro City Archives and Örebro University Library. The sources that I examine are “Örebro FKPR´s protocol-books 1903-1921”, “Örebro City Council´s protocol 1885-1909” and 1910-1921”, and “member statistics 1904-1915”. I also use three different kinds of local newspapers in Örebro, namely Nerikes Allehanda, Örebro kuriren, and Örebro dagblad.In Örebro was the objective of the philanthropic work that wealthier women would educate working women. This led to an interest in the voting rights issue and in party politics. Women's political struggle in Örebro started its activities in the KFUK in 1893 and the idea was that women from different classes could unite around a common ideal woman. In Vita Bandet women got the opportunity to go outside the home in new roles. The struggle of women in FKPR Örebro lasted 1903-1921. During these years FKPR sought to give women increased knowledge and strong social sense of responsibility. / Kvinnorna kämpade för att de skulle bli medborgare på samma villkor som männen. Medborgaren var tidigare en person av manligt kön. Den äktenskapsinstitutionen har betraktats som den främsta grunden för kvinnors underordning. Fram till år 1921 var kvinnor helt utestängda från politisk rösträtt. Medborgarskapet var under lång tid intimt sammanknippat med social tillhörighet till stånd eller klass. Rösträtt förnekades många människor, men som grupp betraktad var det endast kvinnor, slavar eller trälar som stod utanför samhället.Uppsatsen syftar till att undersöka kvinnoföreningens kamp för lika rösträtt och medborgerliga rättigheter. Jag vill undersöka möjligheter/begränsningar som den kvinnliga kampen hade, och hur dess verksamhet såg ut i Örebro. Jag vill också ta reda på hur den lokala opinionen och den lokala politiska eliten såg på den kvinnliga rösträttsföreningen och rösträttsfrågan. Mina frågor i uppsatsen är:1. Vilka förutsättningar, möjligheter och begränsningar hade kvinnorna i Örebro för att föra fram kampen på vägen till medborgerliga rättigheter?2. Hur såg lokalsamhället på kvinnors kamp och den kvinnliga rösträttsfrågan?3. Hur framställde FKPR sin kamp och vilka sågs som allierade och motståndare?I uppsatsen presenteras mobiliseringsteori, samt teoretiska begrepp nämligen medborgarskap och genus. Genom dessa begrepp och teoretiska utgångspunkt ska resultaten av undersökningen analyseras. För att utföra undersökningen valdes en källkritisk, kvalitativ metod. I min undersökning använder jag mig av material från Örebro arkivcentrum, Örebro stadsarkiv och Örebro universitetsbibliotek. Källorna som jag undersöker utgörs av ”Örebro FKPR:s protokoll-böcker mellan åren 1903 och 1921”, ”Örebro stadsfullmäktiges protokoll 1885-1909”, och 1910-1921”. ”medlemstatistik 1904-1915”. Jag använder också tre olika lokaltidningar i Örebro, nämligen Nerikes Allehanda, Örebro kuriren och Örebro dagblad.I Örebro var målsättningen med det filantropiska arbetet att mer välbeställda kvinnor skulle uppfostra arbetarkvinnor. Det ledde till ett engagemang i rösträttsfrågan och i partipolitiken. Kvinnors politiska kamp i Örebro startade sin verksamhet i KFUK 1893 och tanken var att kvinnor ur olika klasser skulle enas omkring ett gemensamt kvinnoideal. I Vita Bandet fick kvinnor möjlighet att gå utanför hemmet i nya roller. Kvinnornas kamp inom FKPR Örebro pågick 1903-1921. Under dessa år har FKPR sökt ge kvinnorna ökade kunskaper och starkare samhällelig ansvarskänsla.

Syftet med studien är att undersöka om och hur de politiska åsikterna hos den ledande gruppen i LKPR påverkade urvalet kring vilka kvinnor som borde få politisk rösträtt. Studien ämnar även visa hur föreningen såg på manligt engagemang i dess arbete. Studien är utförd av textanalytiskt slag. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från teorin om ”närvarons politik” som säger att enbart de som närvarar vid ett beslut kan påverka vilket beslut som fattas. Resultatet av studien pekar mot att stöd för någon segregering mot män inte kan påträffas i det undersökta materialet. Föreningens åsikter, speciellt de tidigt utformade, har delvis styrts av de högerkvinnor som var aktiva i föreningen och har därför påverkats av dessa kvinnors politiska riktning. Slutsatser från studien är även att det huvudsakliga motståndet mot kvinnans rösträtt i Sveriges återfanns hos den politiska högern. Högern var de sista som gav med sig 1919 efter flera års nekande röstning. Genom användandet av teorin om ”närvarons politik” adderar studien till redan existerande forskning om LKPR via en ökad förståelse för hur synen på närvaro både gällande män och kvinnor påverkade föreningens agenda för de frånvarande.

During the early 20th century, two significant changes were done in relation to suffrage. The first introduced universal suffrage for men between 1907 and 1909. For women, the decision was made in the year 1920 which introduced suffrage for them. Both these reforms included a big debate, and many was against it for different reasons. This study’s purpose has been to investigate the debate out of a gender perspective during both these reforms in newspapers. The material has been delimited to only leader pages and letters to the newspaper with the purpose to see people’s opinions in these questions. The material from the two periods has been compared to each other out of a gender perspective to see differences and similarities between the two reforms. The essay has been written with a qualitive text analysis and the result has been analysed with Yvonne Hirdman’s theory about gender system. The result showed that most of the texts was in favour of a universal suffrage for men and not many was against it. Instead, the debate was about the election system if it would be a majority election or proportional elections. In the texts where the author was against a universal suffrage for men, they were arguing for that poorer social groups should not have suffrage because they were not able to take political decisions. In the second period studying women’s suffrage the opinions were more dissimilar with both argument against and for a reform. The biggest difference between the two periods has been what the focus is on in the arguments against a reform. In the first period it has been on social groups, work, and education. In the second period it has been gender and what their qualities alleges to be. Even if this has been a major difference it can also be seen as a similarity because during both periods, some persons were considered to be more inferior to others. In summary it can be said that Hirdman’s gender system has been visible in many of the arguments.

Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats där hon trots sin osynlighet varit konstant närvarande. Att inte kvinnan fått större uppmärksamhet har att göra med de normer och värderingar som funnits i samhället rörande genus. Det är först nu de senaste femtio åren som vi kan tala om någon större förändring, där kvinnan ses som en människa, likvärdig med mannen. Som framtida lärare anser vi det viktigt att även lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen då det kan vara lätt att falla in det patriarkala samhället som ständigt skildras i undervisningen. Med den här uppsatsen har vi fått möjligheten att fördjupa vår kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan växt fram och hur hennes väg mot självständighet såg ut, vilka normer och värderingar som hon kom att kämpa mot. I Sverige är demokrati och rösträtt något så självklart att det kan ha tappat sitt värde. Den är så självklar för oss att de skyldigheter som ligger bakom demokratin som att faktiskt gå och rösta samt att ha möjligheten att påverka, tappar sitt värde i och med självklarheten. "Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor." Att få fördjupa oss inom ett ämne som ligger oss nära, kvinnans kamp för rösträtt och emancipation, ger oss vidgade möjligheter för att kunna applicera detta komplexa område i vår framtida undervisning. Skolans värdegrund ska genomsyra all undervisning och genom att behandla ett ämne som den kvinnliga rösträtten ges elever exempel på hur de grundläggande demokratiska värderingarna har växt fram. För hundra år sedan var det bara halva Sveriges befolkning som hade möjligheten att rösta, som kvinna stod du utanför detta system och räknades inte ens som en fullvärdig medborgare. För oss idag är detta otänkbart, att det skulle vara skillnad mellan människor och människor, att det kvinnliga könet inte skulle vara lika mycket värt som det manliga. Att genus är något socialt konstrueras är inte något nytt och dessa sociala konstruktioner kring manligt och kvinnligt förändras ständigt med tiden. Med den här uppsatsen hoppas vi kunna urskilja de förändringar som skett med tiden. Uppsatsens syfte är att studera tidningarna Dagny och Hertha för att utläsa vilken argumentation som fördes kring debatten om den kvinnliga rösträtten under åren 1900 - 1919. Argumentationen ska studeras utifrån ett genusteoretiskt synsätt och ur syftet reser sig följande frågeställningar: Hur såg argumentationen ut i tidningarna för den kvinnliga rösträtten? Hur skildras argumentationen i tidningarna utifrån tidens normer och värderingar?

The main purpose of this study is to investigate men´s suffrage movement is Sweden between the years 1911-1920. In more depth, the focus will be on the organization Männens Förbund för Kvinnans Politiska Rösträtt and their arguments in favor of women’s the political rights. The study will carry out a qualitative examination of the primal sources of MFKPR archive and ask the questions: How did they conduct their organization and in which manners did they argue for women’s right to vote? The purpose of exploring the men´s attitude towards women’s right to vote, is to fill a gap in current research. As this study shows, there has been limited research done regarding the men who supported women’s cause but rather research has had a strong female focus where men have been portrayed as the resistance. The results of this study show however, that the men in MFKPR worked in an active manner and used arguments based on ideas regarding righteousness, justice, citizenship and utilitarianism in order to fulfill their purpose of existence, namely to extend the right to vote to the whole Swedish population. Furthermore, the results show that although the men and women worked in separate organizations, there was some exchange of ideas circulating amongst them and they used very similar arguments to fight the resistance.

No description available.

Det finns skäl att anta att rösträttsåldern 18 år inte kommer gälla för all framtid, däremot är det inte klart vilken ålder det borde vara. Denna uppsats undersöker således frågan vad är en rimlig åldersgräns för rösträtt för barn. Syftet är att öka förståelsen för vilken åldersgräns som kan anses som politiskt möjlig, och att på generell nivå bidra till ökad kunskap gällande demokratins avgränsningsproblem. Jag problematiserar begreppet underställdhet samt kravet på kompetens, och lanserar en egen och modifierad tolkning av vad kompetens bör betyda för barn. Frågorna besvaras utifrån en interpretativistisk ansats som inspirerats av Sangiovannis teori om praktikberoende. Jag menar att vägledning i frågan om den ”rätta rösträttsåldern” kan hittas genom att rikta blicken mot den institutionella praktiken, dvs. de formella och informella normer och värderingar som reglerar rösträttsålder. Jag genomför en idéanalys och arbetar med demokratiteoretisk litteratur samt med insamlat empiriskt material bestående av gällande åldersgränser i Sverige och motiven bakom dem. Frågeställningarna som besvaras är: (1) Pekar principer om inklusion och kompetens mot olika åldersgränser; (2) Finns det praktikberoende skäl som förekommit i motiv i lagstiftningen som talar för vissa åldersgränser?Resultatet visar på fem typer av argument: mognad och kompetens, skyddsbehov, självständighet, frågans betydelse för barnet samt harmonisering. Harmoniseringsprincipen hävdas begränsa alternativen till rösträttsålder till 12, 15, 16 och 18 år. Principen om underställdhet argumenteras tala för myndighetsåldern. Kompetensprincipen sägs peka mot 16 år. Samtidigt utmanar praktikberoende skäl kompetensprincipen genom att betona frågans betydelse för barnet, vilket skapar behov av ny kunskap.

Denna uppsats ämnar undersöka hur en demokratisk diskurs kan konstrueras för att bättre förstå demokrati och rättigheter som en social konstruktion. Den gör det genom att undersöka rösträttskampen i Sverige 1904-1917 mediala diskurs. Som teori används Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus begreppsapparat, för att bättre kunna fånga hur mening fixeras i en diskurs och således förstå demokrati ur sin tids perspektiv. Resultatet är att sju meningsfixerande narrativ har kunnat beläggas. Slutsatser har kunnat dras är att meningsskapandet för demokrati och rösträtt dels tog fasta vid individerna, demokratins externa effekter och interna värde. Vidare kan det fastslås att rösträtten aldrig fick en riktigt fixerad mening, utan att det rådde konstant konkurrens om dess mening.

Teodor Holmberg was a Swedish author, political opinion-shaper and political debater who were active during the late 19th century and the early 20th century. The Swedish political party Sweden Democrats emphasizes Holmberg as an important ideological source of inspi­ration in their policy program. In a few books and articles, Holmberg is presented as one of the few conservative debaters who were a supporter of democracy and who advocated the introduction of universal suffrage for both men and women during the Swedish democratiza­tion process in the early 1900s. In articles and previous research, there are conflicting opin­ions about Holmberg’s ideological approach to democracy, universal suffrage and parliamentarianism. The aim of this thesis is to analyze Holmberg’s ideological approach to the universal suffrage, parliamentarianism and conception of democracy during the Swedish de­mo­crat­ization process 1906-1925. The result show that Holmberg advocated the intro­duction of universal suffrage for both men and women during the democratization process, and also had a positive attitude towards citizens participation in the governance of the nation. Holm­berg’s ideological position is influenced by both a nationalist idea of the rights and free­doms of national citizenship, and a traditionalist conservative view of the popular self-govern­ment as a Swedish governmental tradition. Holmberg’s conception of democracy is also based on both a nationalist and a pragmatic conservative view, and means that all citizen and social classes have the same right to participate in the governance of the nation. Holmberg’s view on governance can be described as a popular self-government in which all the people in the na­tion are striving together to cater for the nation’s welfare and interests. Holmberg’s conception of democracy implies a resistance to the majority principle and parliamentarianism. Holmberg’s advocacy of universal suffrage and positive view of the citizens’ political partici­pation is very radical and different compared to the dominant view within the Swedish right wing. In contrast, Holmberg’s opposition to parliamentarianism and strong defence of the Swedish king’s political power is consistent with the dominant view within the Swedish right wing.

No description available.