Historiskt har kvinnan haft en undanskymd plats där hon trots sin osynlighet varit konstant närvarande. Att inte kvinnan fått större uppmärksamhet har att göra med de normer och värderingar som funnits i samhället rörande genus. Det är först nu de senaste femtio åren som vi kan tala om någon större förändring, där kvinnan ses som en människa, likvärdig med mannen. Som framtida lärare anser vi det viktigt att även lyfta fram kvinnors historia i historieundervisningen då det kan vara lätt att falla in det patriarkala samhället som ständigt skildras i undervisningen. Med den här uppsatsen har vi fått möjligheten att fördjupa vår kunskap kring hur den moderna svenska kvinnan växt fram och hur hennes väg mot självständighet såg ut, vilka normer och värderingar som hon kom att kämpa mot. I Sverige är demokrati och rösträtt något så självklart att det kan ha tappat sitt värde. Den är så självklar för oss att de skyldigheter som ligger bakom demokratin som att faktiskt gå och rösta samt att ha möjligheten att påverka, tappar sitt värde i och med självklarheten. "Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor." Att få fördjupa oss inom ett ämne som ligger oss nära, kvinnans kamp för rösträtt och emancipation, ger oss vidgade möjligheter för att kunna applicera detta komplexa område i vår framtida undervisning. Skolans värdegrund ska genomsyra all undervisning och genom att behandla ett ämne som den kvinnliga rösträtten ges elever exempel på hur de grundläggande demokratiska värderingarna har växt fram. För hundra år sedan var det bara halva Sveriges befolkning som hade möjligheten att rösta, som kvinna stod du utanför detta system och räknades inte ens som en fullvärdig medborgare. För oss idag är detta otänkbart, att det skulle vara skillnad mellan människor och människor, att det kvinnliga könet inte skulle vara lika mycket värt som det manliga. Att genus är något socialt konstrueras är inte något nytt och dessa sociala konstruktioner kring manligt och kvinnligt förändras ständigt med tiden. Med den här uppsatsen hoppas vi kunna urskilja de förändringar som skett med tiden. Uppsatsens syfte är att studera tidningarna Dagny och Hertha för att utläsa vilken argumentation som fördes kring debatten om den kvinnliga rösträtten under åren 1900 - 1919. Argumentationen ska studeras utifrån ett genusteoretiskt synsätt och ur syftet reser sig följande frågeställningar: Hur såg argumentationen ut i tidningarna för den kvinnliga rösträtten? Hur skildras argumentationen i tidningarna utifrån tidens normer och värderingar?

Vilken roll har de partipolitiskt obundna kvinnoorganisationerna spelat i samhällets beslutsprocess? Denna fråga studeras i föreliggande avhandling, som behandlar Fredrika—Bremerförbundet och Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund/Husmodersförbundet Hem och Samhälle såväl på riksplanet som i Jämtlands län.Syftet har varit, att se i vad mån kvinnorna kunnat påverka samhället och dess utveckling, samt vilka medel och metoder de använt sig av för att få sin rättmätiga roll i beslutsprocessen och uppnå med mannen likvärdiga villkor i politiken, arbetslivet etc. I samband därmed har också försök gjorts att finna orsakerna till förhållandet, att det råder en så uppenbar diskrepans mellan kvinnornas formella respektive reella jämställdhet i ovannämnda avseenden. Under den tid undersökningen omfattar, har många för kvinnorna ytterst väsentliga reformer sett dagens ljus såsom den kvinnliga rösträtten, behörighetslagen, undervisningsreformer, likalönen samt ekonomiska och sociala förändringar. Därför är det angeläget att se efter, i vad mån kvinnorna varit med och drivit fram dessa och om de sedan fått den nytta och glädje av dem, som de förväntat sig.Efterhand har uppgiften utvidgats till att även gälla organisationernas betydelse för medlemmarna själva samt det egna lokalsamhället och hembygden. / digitalisering@umu