Great Britain’s road to universal suffrage was a long one. Much attention has been paid by historians to the moments of great legislative reform, but less to the idea behind them. History is, however, also about the journey to such moments and how ideas gain or lose traction in society. The mass working-class movement of Chartism, with its call for universal (manhood) suffrage and its three national petitions of 1839, 1842 and 1848, forced parliamentarians to debate this radical and, in the view of many, dangerous idea. This study analyses the political discourse of the parliamentary debates held in these years with the aim of shedding light on how the notion of universal suffrage was constructed and understood by parliamentarians at the time. By analysing the debates online with a keyword search for ‘universal suffrage’ several recurring arguments and discourses are revealed, namely the political and moral legitimacy of the chartists and their sympathisers in parliament; how the concept of time is used in arguments for and against universal suffrage; entitlement to political representation; and the security of property. Taking inspiration from the linguist Tuen van Dijk’s theory of political discourse analysis, these discourses are regarded as more than mere words spoken in parliament, but rather as political actions which had a bearing on the world outside. Moreover, the aim is also to situate and contextualise these discourses in broader society and the events and developments of the 1830s and 1840s. While the abovementioned discourses are prevalent in all three years, the debates of 1848 see a change in focus and tone, due the wider European revolutionary climate. It is hoped that this analysis of parliamentary debates between 1839 and 1848 will contribute to a better understanding of an oft-neglected chapter in Britain’s road to universal suffrage and of Chartism’s role in this hard-won struggle.

<p>Barn utgör idag en femtedel av Sveriges befolkning men står likväl utan rösträtt. Denna studie undersöker på vilka grunder vi kan utesluta personer från demos, dvs. det styrande folket i demokratin, och vilka konsekvenser det får för åldersstrecket, vårt sista rösträttsstreck.</p><p> </p><p>Studien utförs från tre perspektiv; empiriskt (är), normativt (bör vara), och konstruktivt (kan vara). Som material används dels rösträttshistorik och offentligt tryck, dels böcker, artiklar och andra resonemang om demokratins utformning. I den empiriska genomgången ser vi hur rösträtten gradvis utvecklats från 1866, från att först innefatta en mängd spärrar mot deltagande till att idag endast avgränsas med åldersstrecket. Dessutom ser vi hur åldersstrecket förändrats och var debatten i rösträttsfrågan står idag. Den normativa analysen presenterar sedan en modifierad princip för demos omfattning och diskuterar alternativ till åldersstrecket samt enligt vilka principer det bör utformas.</p><p>Avslutningsvis föreslås i det konstruktiva kapitlet en sänkt åldersgräns med en tydlig koppling till kompetens. Studien diskuterar även möjligheten att införa ett frivilligt kompetensprov för att kompetenta barn under åldersgränsen ska kunna få rösträtt tidigare.</p>

When history is written is often concluded to most people that the version that is being told is the only frame that’s exist, but not only that most readers don´t reflect that the story they reading could have more than one cause and effect. This paper is trying to answer if and if so why seven different authors have different conclusions when they are describing the right to vote reform in Sweden during the period between 1880 and 1918. The papers source material will be from seven books from and they will range from a neutral standpoint to the history by trying to tell the story in a neutral manner to some books witch clearly has a specific angle when describing the process. The specific angle is that they focus on a single organisation or a specific group of people, which could change how the author describe the voting history. The most important conclusion that could be drawn from this study is that most authors have in most cases framed the same narrative when it comes to the voting right history. The story they tell will differentiate a bit, because that the focus they have when writing the book will not be the same, but still some portion of the story will remain the same. Some parts of the voting right history will be excluded and forgotten by most authors and this paper has tried to answer the question why that’s the case.

Studien består av en idealtypsanalys av fyra historieläroböcker för svenska gymnasieskolan i syfte att undersöka om ett liberalt eller marxistiskt narrativ om införandet om allmän rösträtt dominerar i dessa. Den marxistiska idealtypen, baserad på strukturalist-marxistisk teori, visar sig stämma väl överens med böckernas narrativ. Den liberala idealtypen, baserad på moderniseringsteori, visar sig nästan inte över huvud taget stämma överens med böckernas narrativ.

Justice, and what is just, have been discussed by many with no true definition to go by and both political and moral theories alike have tried to find the right definition of what justice is supposed to be. This study will use three political theories to tackle the question if the american election system can be considered just or unjust. The three theories are John Rawls’s Justice as fairness, Thomas Hobbes and the social contract and lastly Robert Nozick’s libertarianism. To analyse the framing of question a normative ‘givet-att’ analyse method will be used, to form arguments from the values presented in the three different theories of justice. The conclusions drawn from the analysis are in the cases of Rawls and Hobbes theories quite similar, on how the election system should be interpreted. Nozick’s theory on the other hand gives a different conclusion compared to the other two. However, the goal of this study is not to find one true answer to whether the election system can be called just or not, but rather to show it from different perspectives of justice and how that can affect the view of the election system.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning påvisar ett lägre valdeltagande jämfört med övrig befolkning i Sverige. Vad detta beror på är inte helt självklart. Officiella utredningar har antytt att personer med funktionsnedsättningar till stor del hindras från att delta på grund av bristande tillgänglighet vid val, både fysisk och informationsmässig. Detta indikerar att det bristande valdeltagandet kanske inte är av fri vilja, utan att det kan bero på att möjligheten till valdeltagande begränsas. I tidigare funktionshinderforskning har nätverk pekats ut vara av särskild betydelse för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras valdeltagande. Som ett steg på vägen för att förstå det låga politiska valdeltagandet för personer med intellektuell funktionsnedsättning verkar det på så vis finnas skäl att vidga vyerna och även studera nätverkets perspektiv, vilket görs i denna uppsats. Genom kvalitativa intervjuer med personal på LSS-boende, en central del av nätverket för personer med if, så undersöks det dels hur personalen ser på valdeltagande för personer med if, dels hur de arbetar med valdeltagande rent praktiskt. Detta har gjorts i deskriptiv bemärkelse, i syfte att beskriva hur personalen uppfattar sin nätverksroll och hur de arbetar med valdeltagande i sina verksamheter. Kopplingen mellan dessa två huvudfrågeställningar är en tanke om att synsätt på valdeltagande kan påverka hur man sedan praktiskt arbetar. Studien visar på att personal ser valdeltagande för personer med if som något önskvärt, men att det kanske inte ses som deras roll att initiera ett politiskt intresse. Deras arbete kan på så vis beskrivas som reaktivt, de hjälper till om det efterfrågas. Respondenternas arbete med valdeltagande verkar på så vis inte främst påverkas av deras syn på deltagande, utan snarare av synen på sin egen roll och arbetsuppgift. Sammanfattningsvis så visar denna studie på att nätverk verkar spelar roll, men att ytterligare forskning krävs för att förstå hur och vad som kan göras för att öka valdeltagandet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

Many cognitive scientists agree that musical play is beneficial for preschool children. They consider music to be one of the most important means to promote preschool children’s learning potential. From an interaction design point of view, music provides opportunities to engage children in collaborative play which in return is beneficial for their cognitive and physical development.I argue that tangible interaction can facilitate such collaborative and playful musical activities among preschool children and in the scope of this thesis, I explore how this can be achieved. Through the exploration of related projects in this area and my own design experiments at a preschool, I propose a design concept of a modular musical toy for children which I created and then tested in a preschool context with children of different ages. Along the way, I reflect on the peculiarities of children’s behaviors and the aspects of conducting design research with preschool children, since acknowledging these aspects is crucial for working with children as a designer.

No description available.

The demand for corporate information sharing and increased transparency in financial reporting is something that has grown lately. Due to the growing demand, the voluntary disclosure field has become very interesting to study. By finding explanations for what causes variations in corporate voluntary disclosure, there is an increased understanding of information gap and transparency.This study investigates how the company’s size, profitability, debt to equity ratio and Swedish ownership structure affect companies’ voluntary disclosure through the annual report. Swedish ownership structure is of interest as it is dominated by control ownership and the use of differentiated voting rights, which has not been examined earlier. All Swedish companies listed on the Nordic Large Cap in 2016 are included in the study. The study is quantitative, and the method used for evaluating voluntary disclosure is valuation index. Regression analyzes examine the relationships between the factors and voluntary disclosure. Theories that support the outcome of the study are principal-agency theory and insider-outsider systems.The study’s results highlight a strong positive correlation between the company’s size and voluntary disclosure. The larger the company, the more voluntary disclosure. A negative correlation between control ownership and voluntary disclosure is discovered. Companies with control ownership disclose less voluntary information through the annual report. At the same time companies with dispersed ownership voluntary disclose more.The results of the study are of interest to researchers and stakeholders. For stakeholders, it is important to know that the size and ownership structure affect the company’s voluntary disclosure. The ownership structure, which is measured through different ownership models, is a contribution from a new aspect to the field of research for voluntary disclosure. / Efterfrågan på företags informationsdelning och ökad transparens i den finansiella rapporteringen är något som vuxit den sista tiden. På grund av den växande efterfrågan har den frivilliga informationens forskningsfält blivit väldigt intressant att studera. Genom att finna förklaringar för vad som orsakar variationer i företags informationsdelning fås en ökad förståelse för informationsgap och transparens.Denna studie undersöker hur storlek, lönsamhet, skuldsättningsgrad och svensk ägarstruktur påverkar företags frivilliga informationsdelning via årsredovisningen. Svensk ägarstruktur är av intresse då det domineras av ett kontrollägande och användning av differentierad rösträtt, vilket inte har undersökts tidigare. Samtliga svenska företag börsnoterade på Nordic Large Cap år 2016 studeras. Studien är av kvantitativt slag och metoden som används för värdering av frivillig informationsdelning är värderingsindex. Genom regressionsanalyser kontrolleras sambanden mellan faktorerna och frivillig informationsdelning.Teorier som stödjer resultatet i studien är principal-agentteorin och insider-outsidersystem.Studiens resultat framhäver ett starkt positivt samband mellan företagets storlek och frivillig informationsdelning. Desto större företaget är, desto mer frivillig information delar de med sig av. Ett negativt samband mellan kontrollägande och företags frivilliga informationsdelning upptäcks. Företag som är kontrollägda informationsdelar mindre via årsredovisningen. Samtidigt informationsdelar ägarspridda företag mer.Studiens resultat är av intresse för både forskare och intressenter. För intressenter är det viktigt att känna till att storleken och ägarstrukturen påverkar företagens frivilliga informationsdelning. Ägarstrukturen som mäts genom olika ägarmodeller är ett bidrag ur en ny aspekt till den frivilliga informationens forskningsfält.

The overall purpose of this paper is to investigate how the concept of democracy was used in Swedish parliamentary debates before the great franchise reform 1919-1921. To use conceptual history to study parliamentary debates is a relatively recent phenomenon and when it comes to Sweden it has mostly been about the period around and after the mentioned great reform. This paper therefore takes a step back and concentrates on the years 1902, 1907 and 1912 when bills and motions were presented that advocated more inclusive voting rights. It is not only a period that has been less researched but an inquiry into these years also complete and enhance the understanding of the later great reform. Since the concept of democracy rarely appears in the parliamentary debates during the first years studied the paper also investigates the context in which the concept was used with a special focus on who were to be allowed to take part in an enlarged franchise. The final analysis shows that the concept of democracy went through substantial change during the period in question. Not only did it become used more frequently in the debates, but most politicians also accepted the future-oriented quality of the concept. The context of the debates shifted during the period but most importantly the view of who among the people were supposed to be included in a democratic society changed. Some of the uses of the concept of democracy that was to reverberate during the debates leading up to the great franchise reform 1919-1921 can also be found during the period here studied.