Den här uppsatsen undersöker rösträttsbeslutet 1907. Det är framförallt debatterna i riksdagen som står i centrum. För att förstå händelserna 1907 är det viktigt att även granska tidigare tilldragelser i den svenska demokratiseringsprocessen. Därför kommer riksdagsdebatten om rösträttsfrågan 1906 också att analyseras ingående. Då var det en liberal regering som lade fram en rösträttsproposition, men den föll i den konservativa första kammaren. Rösträttsreformen 1907-1909 kom till stånd under en högerregering vilket kan tyckas förvånande. Många konservativa hade nämligen tidigare varit hårda motståndare till en utvidgning av rösträtten. Även många på vänsterkanten var kritiska eftersom man inte tyckte att reformen gick tillräckligt långt. Den här uppsatsen huvudfråga handlar om förväntningar, närmare bestämt vilka konsekvenser riksdagsmännen ansåg att en utvidgning av rösträtten skulle få. Det visar sig att många av de mest konservativas varningsord skulle komma att förverkligas inom en inte alltför avlägsen framtid. Bara drygt tio år senare skulle den stora allmänna rösträttsreformen röstas igenom, vilket gör det intressant att placera rösträttsreformen 1907-1909 i ett större perspektiv. Även det kommer att diskuteras i uppsatsen. När man studerar demokratiseringsprocessen i Sverige överskuggas ofta rösträttsreformen 1907-1909 nästan helt av den omfattande allmänna rösträttsreformen 1918-1921. Den här uppsatsen vill visa att rösträttsbeslutet 1907 var en betydande reform i sin egen rätt.

The overall purpose of this paper is to investigate how the concept of democracy was used in Swedish parliamentary debates before the great franchise reform 1919-1921. To use conceptual history to study parliamentary debates is a relatively recent phenomenon and when it comes to Sweden it has mostly been about the period around and after the mentioned great reform. This paper therefore takes a step back and concentrates on the years 1902, 1907 and 1912 when bills and motions were presented that advocated more inclusive voting rights. It is not only a period that has been less researched but an inquiry into these years also complete and enhance the understanding of the later great reform. Since the concept of democracy rarely appears in the parliamentary debates during the first years studied the paper also investigates the context in which the concept was used with a special focus on who were to be allowed to take part in an enlarged franchise. The final analysis shows that the concept of democracy went through substantial change during the period in question. Not only did it become used more frequently in the debates, but most politicians also accepted the future-oriented quality of the concept. The context of the debates shifted during the period but most importantly the view of who among the people were supposed to be included in a democratic society changed. Some of the uses of the concept of democracy that was to reverberate during the debates leading up to the great franchise reform 1919-1921 can also be found during the period here studied.