Denna uppsats undersöker hur kvinnans samhällsroll framställdes under valet 1921. Syftet är även att studera hur Dagens Nyheter framställde uppfattningen om vad som var kvinnligt och vad som var manligt i förhållande till den kvinnliga rösträtten. Ur tre olika utgåvor av Dagens Nyheter har fyra artiklar valts ut att analysera. Alla dessa fyra artiklar är publicerade på första sidorna av tidningarna och tre utav de fyra artiklarna innehåller bilder samt illustrationer. Med hjälp av en textanalys samt en mindre semiotisk analys och verktygen denotation och konnotation har varje artikel analyserats. Efter att alla analysverktyg applicerats på texten, se bilaga 1 för analysschema, har en tolkning gjorts för att koppla samman textens analys till frågeställningarna och syftet. Tolkning är en viktig och central del utav en textanalys. En del återkommande antaganden gick att identifiera, bland annat att Artikel 1 och Artikel 3 framställde röstprocessen som något manligt och att kvinnornas samgällsroll inte var så viktig. Även att Artikel 2 och Artikel 4 framställde röstprocessen som något som borde vara kvinnligt istället för manligt och ville uppmana och hylla kvinnorna i röstningen.  Utav resultaten av analysen kan slutsatsen dras att Dagens Nyheter beskriver kvinnornas samhällsroll varierande, ibland är den viktig och vill uppmanas och ibland som ointressant och inte lika viktig som männens samhällsroll. Vikten av den här variationen kan möjligtvis ligga i vem journalisten är, hans eller hennes kön osv. Detta kan tyvärr inte analyseras då skribenterna är anonyma i tidningarna.

No description available.

The purpose of this essay is to study the similarities and differences in the rhetoric of the Swedish organisation” LKPR” and the English Suffragette’s. How they present their idea of the political vote for women, what kind of metaphors are used e.tc. The study is based on the voting women’s newspapers, as well as letters and a speech. The study is also supposed to discuss the various reasons why the militant methods and rhetoric in the democratization from the suffragette’s in England did not influence the voting women of Sweden in a more comprehensive way, and why Swedish activist did not use the militant methods. This has many complex explanations. The rhetoric of the suffragettes was far more militant and associated with the concept of war. In Sweden, it was more about motherhood, family and home, the Swedish activist did not embrace the militant methods of the suffragette’s. That’s partwise because of the concept of femininity, the fear of further conflicts, dependence on men etc. Even if the two organisations were distinctly different, one thing they shared was the concept of “a new kind of woman”. It was a woman who broke the social structures, gender structures and in some cases even laws to get what they wanted. It was a woman who no longer pleased with what they were assigned, but now looked for what they considered to be entitled to. It was a new type of woman who came to stay.

The goal of this study is to investigate how the writers from the female association for women’s rights, LKPR, manoeuvred the gender stereotypes in their newspaper Rösträtt för kvinnor between 1912 and 1919. The writers responded to male and female opponents that claimed that women did not belong in politics, higher education or the public with logical reasoning, humour and persistence. By operating through the newspaper the writers gained access to the public and could publicly make their opinions heard. They wrote about official women´s rights meetings, collected mass petitions and held local and national meetings. In the pursuit of full political rights for women, the writers came to give prominence to femininity as an important factor to why women should be included in the political landscape. Feminine attributes such as motherhood and their social conscience was described as a strong potential as a contributing force in the Swedish politics, especially after the first World War. The writers emphasized education as a means for political change, first-hand through LKPRs educational social courses which were held across Sweden with the goal to educate and engage women in the pursuit of gaining women’s right to vote. The importance of education was found indirectly in their emphasis on academic achievements and titles of women in Sweden and elsewhere, but also in the many advertisements regarding different kinds of education for women. In addition to that the writers reports frequently of the political demands on equal education that LKPR was a part of. Important women of LKPR were often acknowledged in articles for their educational successes, academic titles and their dedication for the work of women’s rights, which functioned as a positive example of how an ideal women’s rights women should be. The writers constructed an ideal women’s-rights-woman which was politically and academically educated, an active force in the fight for women’s right and at the same time a well behaved mother and housewife. This ideal woman had the chance to challenge the gender roles of the time and to operate in the gap between what was defined as masculine and feminine in order to achieve the right for women to vote. My research can contribute to the exciting academic field because of the new material, the newspaper that have not been closely discussed before but also because of the new knowledge presented of the indirect focus of education and the constructed ideal women’s-rights-women.

Johannes döttrar föddes vid artohundratalets mitt i Kyrkefalla socken. Då var alla kvinnor omyndiga och maten lagades över öppen eld i spisen. När döttrarna som unga kvinnor ville välja en käraste var faderns makt stor. De var tvungna att välja med både hjärta och mage. Fler möjligheter öppnades för kvinnor och nya yrkesval blev tillåtna. Ljuset kom först med fotogenlampan, sen med elektricitet och glödlampor. Skolorna och tidningarna bidrog med ett annat ljus och större kunskap om omvärlden. Arbetsdagen var fylld av slakt och vävning och andra kvinnliga arbetuppgifter. Johannes döttrar för oss genom en förändringens tid. Med deras ögon får vi se de första tågen, telefonen och automobilen. Det skvallras om grannar och grubblas över den högstes orättvisor. För kvinnor kom rösträtten och frigörelse för de som ville bryta traditionerna. När Johannes döttrar lämnade livet såg världen annorlunda ut.

Den svenska kvinnorösträttskampen har osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. De engelska suffragetternas kamp är känd, och hur de offrade sina kroppar för rösträtten. Men de svenska rösträttskvinnorna offrade också sina kroppar för rösträtten i en nära 20 år lång kamp med hårt motstånd. Det är en förvånansvärt okänd och oberättad historia - trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap. Här berättas storyn om "Landsföreningen för kvinnas politiska rösträtt" och dess ledare Signe Bergman.

Den här C-uppsatsen är skriven vid Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (ISAK) vid Linköpings universitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka argument den socialdemokratiska kvinnorörelsen använde sig av i sin agitation för den kvinnliga rösträtten i Morgonbris: tidning för den socialdemokratiska kvinnorörelsen mellan åren 1909-1914, hur denna argumentation förändrades under undersökningsperioden samt hur dessa socialdemokratiska kvinnors inställning till den borgerliga kvinnans rösträttsförening LKPR såg ut gällande den kvinnliga rösträtten. Studien bygger på en kvalitativ textanalys där alla aktuella upplagor av tidningen Morgonbris har närlästs. Undersökningen har sin grund i Yvonne Hirdmans genusteori samt Zygmunt Baumans identitetsteori om ”vi-och-dom”. Analysen visar att den socialdemokratiska kvinnorörelsen argumenterade för kvinnlig rösträtt utifrån: medborgarskap, särart- och likhetsfeminism, klass samt med hjälp av andra länders erfarenheter och framgångar inom området. Andra argument fungerade opinionsbildande med syfte att ena arbetarklassens kvinnor i kampen för den kvinnliga rösträttens införande och att genom starkt organisations- och påverkansarbete få dem att rösta på SAP. Gällande frågan om hur argumentationen förändrades under undersökningsåren visar analysen bl.a. att de socialdemokratiska kvinnorna under undersökningens första år fokuserade på argument av särartsfeministisk karaktär och klassargument. Under undersökningens sista år fokuserade de snarare på argument av likhetsfeministisk karaktär och socialistiska argument – de gick allt mer åt vänster. Beträffande relationen mellan den socialdemokratiska kvinnorörelsen och LKPR visar min undersökning att de socialdemokratiska kvinnornas gemensamma identitet, deras ”vi”, skapades genom att de framställde de borgerliga kvinnorna som ”dom”. De socialdemokratiska kvinnorna ansåg att LKPR inte arbetade för alla kvinnors rätt till rösträtt.

No description available.

The women who fought for suffrage during the turn of the century were opposing many of the current conceptions about how women were supposed to act, primarily in the sense that they were active, had agency and created their own space to maneuver. Most research on the suffrage movement in Sweden has focused on the central organization and not on the local grassroots movements. The purpose of this study is therefore to examine women’s collective space to maneuver in Umeå by studying women’s organization in Umeå Förening för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) during the period 1903-1921. The study is carried out by examining preserved material from the organization’s protocols and local newspapers during the time period. The study uses Maud Eduard’s theory on space to maneuver in order to analyze the material. Eduard’s theory focuses on how women’s organizations are important in the process of undoing gender and how the organization itself has impact on women’s collective space to maneuver. The analytic part of the study highlights how conceptions about gender and class were central for the women’s space to maneuver and that Umeå FKPR both challenged and reproduced these conceptions. The results show that the collective actions of the suffragist-women contributed to make visible the constructions of the masculine and the feminine. The actions by the suffragettes in Umeå therefore contributed to drawing attention to the fact that gender was a political dimension. The study concludes by discussing the actions of women in relation to their space to maneuver, the local context and the importance of women’s networks.

Abstract Syfte: Studien grundar sig på ett problemområde gällande uteslutandet av kvinnlig rösträtt i demokratimätningar. Syftet är att undersöka hur demokratimått förändras när kvinnlig rösträtt tas med i mätningarna. Studien analyserar två klassiker inom demokratiforskning, Seymour Lipset (1959) och Samuel P. Huntington (1991) samt tre modernare demokratimått (Democracy index, BMR, Polity IV Revised combined score).   Teori: Studien utgår ifrån en teori hämtad från Pamela Paxton (1995). Teorin handlar om konsekvenser och kritik mot demokratiforskare som uteslutit kvinnlig rösträtt i mått på demokrati.   Metod: En kvantitativ metod i form av statistisk dataanalys har använts. Med hjälp av tidsserier har jämförelser över införandet av demokrati samt kvinnlig rösträtt genomförts.   Resultat: Resultatet visar att Paxtons kritik är befogad samt bekräftar hennes teori och slutsatser. Införandet av kvinnlig rösträtt i ovannämnda demokratimått innebär en förändring för de studier där måtten har använts.   Nyckelord: kvinnlig rösträtt, demokrati, demokratisk transition, Huntington, Lipset, Paxton, women’s suffrage