Syftet med studien är att undersöka om och hur de politiska åsikterna hos den ledande gruppen i LKPR påverkade urvalet kring vilka kvinnor som borde få politisk rösträtt. Studien ämnar även visa hur föreningen såg på manligt engagemang i dess arbete. Studien är utförd av textanalytiskt slag. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgår från teorin om ”närvarons politik” som säger att enbart de som närvarar vid ett beslut kan påverka vilket beslut som fattas. Resultatet av studien pekar mot att stöd för någon segregering mot män inte kan påträffas i det undersökta materialet. Föreningens åsikter, speciellt de tidigt utformade, har delvis styrts av de högerkvinnor som var aktiva i föreningen och har därför påverkats av dessa kvinnors politiska riktning. Slutsatser från studien är även att det huvudsakliga motståndet mot kvinnans rösträtt i Sveriges återfanns hos den politiska högern. Högern var de sista som gav med sig 1919 efter flera års nekande röstning. Genom användandet av teorin om ”närvarons politik” adderar studien till redan existerande forskning om LKPR via en ökad förståelse för hur synen på närvaro både gällande män och kvinnor påverkade föreningens agenda för de frånvarande.

Tolfterna was a popular education organization that existed between 1896 and1964 and that arranged social evenings and set up a library for working women. This thesis purpose is to investigate Tolfternas's activities in 1902-1907 and hereby place Tolfterna in the education- and library history. The thesis examines the library catalog and the protocols from the social evenings and analyses them by means of the popular education ideologies of the early 1900's: Patriarchal education, civic education, self-education and the domestic/housewife ideal.The analysis shows that the organizers of Tolfterna as well as the working women who visited the social evenings had political and social interests. This places Tolfterna in a civic education context.The social evenings contained a mix of politically orientated discussions, traditional lectures and entertainment as music and reading. The library had self-education orientation, it contained mostly fiction and was run by the working women. The non-fiction section contained mainly books about issues discussed at the social evenings such as women’s and worker’s rights, the peace question etc. Tolfternas activities can be described as a mix of civic education and self-education. The domestic/housewife ideal, which was common in popular education for women, is not represented. Tolfterna was a radical organization as they wanted to liberate and support the working women. Meanwhile Tolfterna was a part of patriarchal education since the organizers did not let the working women take active part in the planning of the activities or the development of the organization. / Program: Bibliotekarie