Bakgrund. Forskning har visat att få barn, vuxna och ungdomar når rekommendationerna gällande frukt- och grönsaksintag, fysisk aktivitet, skärmtid och regelbunden måltidsordning. I Sverige finns inga rekommendationer för skärmtid men i Kanada rekommenderas skärmtiden till max två timmar per dag. Forskning har visat tendenser till att skärmtiden ökar, samt att fysisk aktivitet och frukt- och grönsaksintaget minskar med stigande ålder. Syfte. Syftet med studien var att undersöka graden av fysisk aktivitet, skärmtid, måltidsordning och intaget av frukt och grönsaker hos gymnasieelever i Umeå. Metod. En enkät delades ut till 129 elever vid samhällsvetenskapliga programmet på fyra gymnasieskolor i Umeå. Data från enkäten bearbetades med Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) version 20 genom Mann-Whitney U-test, t-test samt Chi-2-test, med signifikansnivå p≤0,05. Resultat. Genomsnittlig tid för fysisk aktivitet var 90 minuter per dag, männen nådde rekommendationen om 60 minuter per dag oftare än kvinnor (p=0,002) totalt nådde 69 % av eleverna rekommendationen. Av eleverna nådde 21 % rekommendationen om max två timmars skärmtid per dag. Män som nådde rekommendationen för skärmtid var mer fysiskt aktiva än de som inte nådde den (p=0,018). Rekommendationen om måltidsordning nåddes av 24 %. Männen som uppnådde rekommendationen om måltidsordning var mer fysiskt aktiva (p=0,042) och hade en lägre skärmtid (p=0,016). Medan kvinnorna som nådde måltidsordningen hade tendens till att äta mer frukt och grönsaker (p=0,051). Totalt nådde 16 % rekommendationen om frukt och grönsaker, i genomsnitt åt eleverna sammanlagt 2,2 portioner per dag. Kvinnorna tenderade att nå rekommendationen oftare än män (p=0,059). Slutsats. Det behövs insatser för att öka intaget av frukt och grönsaker, förbättra måltidsordning samt sänka skärmtiden då få nådde rekommendationerna. De som inte når rekommendationen för fysisk aktivitet bör uppmärksammas. Insatserna kan även behöva anpassas till kvinnor och män. Det går inte att förvänta sig att insatser inom ett område får positiva effekter på andra områden då få samband gick att se.

Introduktion: Frukt och grönsaksintaget har minskat i både rika och fattiga länder. Konsekvenserna av ett för lågt intag kan vara övervikt och fetma som i sin tur kan leda till hjärt- och kärl sjukdomar, cancer och diabetes typ 2. Det har visat sig att det finns flera olika faktorer i hemmet som gör att det har blivit ett minskat intag. I tidigare forskning finns det tydliga samband mellan familjen och ett minskat intag av frukt och grönsaker hos barn och ungdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i familjen som påverkar barn och ungdomars intag av frukt och grönsaker. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie och de databaser som användes vid databassökning var Ebsco och Pubmed. Resultat: De tre faktorer som hade störst betydelse för frukt och grönsaksintaget var: Socioekonomisk status, Matkultur och Föräldrars som förebilder. En låg socioekonomisk status visade på ett mindre intag av frukt och grönsaker. I familjer med låg socioekonomisk var tillgängligheten och kunskapen om frukt och grönt lägre hos familjerna. Tidigare gjorda interventioner visar att det finns metoder för att öka intaget hos barn och ungdomar. Implikationer: Genom att höja kunskapen om betydelsen av frukt och grönsaker går det att förbygga problem med framtida hälsa.

Hur vi lever och vad vi konsumerar får konsekvenser på miljön. Idag orsakar en stor del av livsmedelsproduktionen allvarliga miljöproblem. Att odla delar av sin mat i den egna trädgården bidrar till en ekologiskt hållbar livsstil, minskar den individuella miljöpåverkan och därmed det egna ekologiska fotavtrycket.  En allmän trend råder gentemot skötselextensiva trädgårdar, ofta anses det oförenligt med en nyttoträdgård. En utgångspunkt för detta arbete är att skötselextensiva odlingsmetoder kan vara av intresse för en växande målgrupp av miljömedvetna människor. Syftet med arbetet är att undersöka hur det går att förena skötselextensivitet med produktivitet i hemträdgården med tanke på växtval och komposition. Frågeställningar som besvaras är; vilka växter kan vara av intresse för den som vill odla skötselextensiva ätbara växter i sin hemträdgård? Hur kan dessa växter planteras så att trädgården blir skötselextensiv? Metoden som används är informationssökning i litteratur och internet.  I resultatets första del tas olika skötselextensiva kategorier av växter upp. Träd och buskar lyfts fram som dem mest skötselextensiva växtkategorierna. Även örtartade perenner innebär ett flertal fördelar när det gäller skötselextensivitet. Andra växtgrupper är perenna vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Odling av örtartade och vedartade ätliga perenner i form av polykulturer och skogsträdgårdar kan efter etableringsfasen innebära lite skötsel i förhållande till produktivitet. Därmed   anges polykulturer och skogsträdgårdar (en särskild form av polykultur) som exempel på skötselextensiv växtkomposition. Resultatets slutliga del består av en växtlista redovisad i tabeller och listar 233 ätbara växter som kan användas i skötselextensiva planteringar, inklusive träd, buskar, bambu, perenner, lökväxter,  vattenväxter samt annueller och bienner som självsår sig. Samtliga växter är härdiga i zon 3 och kallare. Dessa växter kan förslagsvis kombineras i polykulturer och skogsträdgårdar. Systemet som innebär att odla i skogsträdgårdar, det vill säga i flerskiktade planteringar av ätbara och användbara träd, buskar, perenner och marktäckare av skiftande höjd är ännu relativt obeprövad i zon 3  och kallare men har potential såväl för intresserade trädgårdsägare som för skolor och i annan pedagogisk och rekreativ verksamhet. Min förhoppning att  växtlistorna  underlättar för den som vill påbörja ett planteringsförsök, så väl i liten som i större skala.

Ekologisk konsumtion av grönsaker och frukter är ett steg i rätt riktning mot en hållbar samhällsutveckling där dagens behov tillgodoses utan att äventyra kommande generationer att tillgodose sina behov. Den konventionella produktionen av livsmedel är på flera sätt inte hållbar, då produktionen formas av efterfrågan och där externa effekter förbises. Den ekologiska produktionen grundar sig i insikten att det inte räcker med att ha en så hög avkastning som möjligt, utan produktionen måste samtidigt vara hållbar och genomföras på ett ansvarsfullt sätt. Genom vår konsumentmakt kan vi som konsumenter styra vilka varor som ska säljas på marknaden och därmed styra samhället mot en mer hållbar utveckling. Därför var syftet med denna studie att undersöka vilka aspekter som bidrar till att konsumenter köper och avstår från att köpa ekologiska frukter och grönsaker. Vidare var syftet att undersöka konsumentens medvetenhet om ekologisk produktion och tillit till producenterna. Studien undersökte även konsumenternas betalningsvilja till de ekologiska alternativen. Som datainsamlingsmetod delades enkäter ut på stortorget i Östersund. Analysen resulterade i tre faktorer som var mest avgörande för att konsumenten inte handlade ekologiska grönsaker och frukter. Dessa var att det ekologiska alternativet var för dyra, att ett ekologiskt alternativ till den frukten/grönsaken man vill ha inte finns vid försäljningsplatsen och att man av ren vana handlade det konventionella alternativet. De faktorer som bidrar till att man köper ekologiska grönsaker och frukter var delvis av det skäl att man vill bidra till att arbetarna vid odlingen ska ha bättre arbetsvillkor och arbetsmiljö. Samt även av det själ att man inte vill att bekämpningsmedel ska spridas i miljön och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Konsumenterna upplever sig måttligt medvetna om vad ekologisk odling innebär gentemot den konventionella odlingen. Majoriteten vill dock ha mer kunskap om innebörden av ekologisk produktion och helst vill man att återförsäljaren ska förse med denna information. Majoriteten av konsumenterna känner en god tillit till den ekologiska produktionen men för att denna tillit ska öka ytterligare krävs att en oberoende granskare finns och är angiven och att frukten/grönsaken är märkt med en välkänd märkning. Konsumenterna är villiga att betala lite mer för den ekologiska grönsaken och frukten i förhållande till det konventionella alternativet utan att köpviljan avtar.

Bakgrund: En studie visar att svenska vuxna mellan 18-30 år har lägst intag av frukt och grönsaker. De har även minst kännedom om kostråden och ett av hindren till konsumtion är att de inte tycker det är gott. För att förhindra sjukdom eller bibehålla god hälsa är det viktigt att konsumera mycket frukt och grönsaker.    Syfte: Synliggöra unga vuxnas föreställningar om deras egen frukt- och grönsakskonsumtion.    Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio respondenter som var 18-30 år. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys.   Resultat: Bland respondenterna fanns det olika faktorer som styrde deras föreställningar kring frukt och grönsaker. De faktorer vi såg var att personer i omgivningen hade en påverkan, vilket de diskuterade mest kring. Även faktorer som ekonomi, miljöperspektiv, motivering till konsumtion pga att något är nyttigt eller onyttigt, sensoriska preferenser och ovilja till konsumtion då det ansågs ansträngande. Allergier som begränsade valmöjligheterna var även något som styrde. Vilja till konsumtion var en faktor som togs upp ofta. Känslor om att det var viktigt att äta grönsaker för att det är bra och nyttigt men även att frukt kunde vara onyttigt om det konsumerades i för stora mängder då det innehåller fruktsocker.   Slutsats: Föreställningarna kring frukt och grönsaker styrdes av faktorer som uppväxt, omgivning, pris, hälsa och associerade känslor. Respondenterna förklarade hur yttre faktorer påverkade deras frukt- och grönsakskonsumtion. Det fanns även föreställningar om att det var nyttigt men att det i för stor mängd kunde vara onyttigt med frukt. / Background: A study shows that Swedish adults between 18-30 has the lowest intake of fruit and vegetables. They have the least knowledge about food recommendations and one of the obstacles for consumption is their preferences. To prevent disease or maintain good health, it´s important to consume plenty of fruits and vegetables.    Objective: The aim of the study was to emphasize young adults' perceptions of their own fruit and vegetable consumption.    Method: Qualitative semi-structured interviews were conducted with ten respondents between 18-30 years old. The interviews were recorded and transcribed verbatim and analyzed with qualitative content analysis.    Results: Among the respondents, there were various factors that governed their perceptions of fruits and vegetables. The factors we saw were that people in the environment had an impact, which the respondents discussed frequently. Also factors such as economy, environmental perspective, motivation for consumption due to something being healthy or unhealthy, sensory preferences and unwillingness to consume when it was considered strenuous. Allergies that limited the choices were also something that governed. Willingness to consume was a factor that was raised frequently. Feelings that it was important to eat vegetables because it is good and healthy but also that fruit could be unhealthy if it was consumed in excessive amounts as it contains fruit sugar.   Conclusion: The perceptions about fruit and vegetables were governed by factors such as upbringing, environment, price, health and associated emotions. The respondents explained how external factors affected their fruit and vegetable consumption. There were also perceptions that a high fruit consumption could be harmful.

Bakgrund Barns matvanor grundläggs tidigt i livet. För att växa och utvecklas optimalt behöver maten som serveras till barnet vara näringsrik. Det är viktigt att se till helheten då varje måltid inte behöver vara näringsmässigt komplett. År 2003 publicerades kostundersökningen Riksmaten Barn som visade att barns matvanor var ofördelaktiga, och skiljer sig från den typ av kost som rekommenderas i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR). Det finns flera faktorer som påverkar vilken mat som serveras till barn, däribland vårdnadshavarens utbildningsnivå och ålder. Syfte Undersöka vårdnadshavares val av livsmedel till barn i åldrarna 1–6 år samt om det fanns skillnader i livsmedelsval beroende på utbildningsnivå och ålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökningen genomfördes i september 2023. Totalt deltog 798 personer i studien varav 1 uteslöts. Data bearbetades och analyserades därefter med hjälp av Chi2-test, Kruskal-Wallis Test och Mann-Whitney U-test. Resultat Majoriteten av deltagarna var kvinnor och de flesta deltagarna hade en högre utbildningsnivå. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt följande livsmedelsgrupper minst en gång per dygn var: 64,2% för frukt och bär, 49,3% för grönsaker och 18,6% för grova grönsaker och rotfrukter. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt hel fet fisk samt hel mager fisk färre än tre gånger per månad var 71,8% respektive 67,4%. Resultatet visade på några skillnader beroende på deltagarnas utbildningsnivå och ålder, till exempel uppskattade deltagare med högre utbildningsnivå att deras barn åt frukt, bär och grönsaker oftare än barn till deltagare med lägre utbildningsnivå. Slutsats Många deltagare uppskattade att deras barns intag av frukt och bär följde rekommenderat intag från Livsmedelsverket. För flera livsmedelsgrupper, som till exempel grova grönsaker och rotfrukter, var andelen som uppskattade barnets intag utanför rekommendationen större. Denna studie fann några skillnader mellan deltagarnas utbildningsnivå, ålder och deras uppskattning av barnets intag, vilket indikerar att det finns ett visst utvecklingsbehov där insatser riktade mot specifika grupper kan behövas.

En tredjedel av den globala producerade maten gick förlorad 2019 samtidigt som 690 miljoner människor gick hungriga. Maten som inte konsumeras står för 8–10% av de globala växthusgaserna. I Sverige står livsmedelsbutiker och hushållen för en stor del av matsvinnet, där det slängdes 70 000 ton från livsmedelsbutiker och grossister. För att minska matsvinnet och skydda livsmedel används förpackningar, där en huvudfunktion är att skydda maten och förlänga dess hållbarhet. Även om plastförpackningar gör klimatmässig nytta om mindre mängd mat slängs orsakar den stora problem om den inte återvinns utan hamnar i naturen och till slut i haven. Det är då viktigt att räkna på om mängden plast kan motiveras ur klimatsynpunkt för att den skyddar produkten och minskar svinnet. Syftet med studien var att undersöka om och för vilka frukt och grönsaker som plastförpackningar kan motiveras ur klimatsynpunkt om en minskning av svinn sker. Där målet med studien var att besvara för vilka frukt och grönsakers förpackningar kan motiveras utifrån om det sker en reduktion av svinn i butik och hushåll. För att kunna undersöka frågan togs frukt och grönsakernas klimatpåverkan fram samt förpackningarnas klimatpåverkan. Med hjälp av tidigare livscykelanalysstudier och SimaPro kunde data erhållas. Förpackningars material och mängd erhölls från Sydgrönt och Pacsystem samt från egen framtagen data från inköpta frukt och grönsaker. De frukt och grönsaker som undersöktes var morötter, plommontomat, snackstomat, paprika, äpple, avokado, päron, champinjoner, kiwi, broccoli, isbergssallat och bladsallad. Resultaten visade att bladsallad, avokado och plommontomat som odlas i växthus med stor sannolikhet kan motiveras för användning av förpackning med hänsyn till butik- och hushållssvinn. De frukt och grönsaker som osannolikt kan motiveras för användning av förpackning är frilandsodlade snackstomater, päron och champinjoner. Dessa livsmedel behöver en minskning av svinn i både hushåll och butik på över 28% vilket är en osäkerhet om det går att uppnå sådana minskningar av svinn. Orsaken till att de sannolikt inte kan motiveras är på grund av deras låga klimatpåverkan i relation till mängd förpackning och dess klimatpåverkan. Förpackningar med lägre klimatpåverkan som till exempel kartong bör användas för att förpackningar ska kunna motiveras på de frukt och grönsaker som är ömtåliga. / One third of the globally produced food was wasted in 2019 while 690 million people went hungry. Food that is not consumed accounts for 8-10% of global greenhouse gases. In Sweden, grocery stores and households account for a large part of food waste, where 70,000 tonnes were thrown away from grocery stores and wholesalers. To reduce food waste packaging is used, where a main function is to protect the food and extend its shelf life. Although the environment can benefit from plastic packaging if only small amount of food is discarded, it causes major problems if it is not recycled and ends up in nature and eventually in the oceans. It is then important to calculate whether the amount of plastic can be justified from a climate point of view because it protects the product and reduces waste. The purpose of the study was to investigate whether and for which fruits and vegetables plastic packaging can be justified from a climate point of view if a reduction in wastage occurs. Where the aim of the study was to answer for which fruit and vegetable packaging can be justified based on whether there is a reduction in waste in grocery stores and households. To investigate the issue, the climate impact of fruit and vegetables and the climate impact of packaging were developed. With the help of already existing life cycle analysis studies and SimaPro, data could be obtained. The material and quantity of packaging was obtained from Sydgrönt and Pacsystem, as well as from own data produced from purchased fruit and vegetables. The fruits and vegetables examined were carrots, plum tomatoes, snack tomatoes, peppers, apples, avocados, pears, mushrooms, kiwi, broccoli, iceberg lettuce and lettuce. The results showed that leaf lettuce, avocado and plum tomatoes grown in greenhouses can with high probability be justified for the use of packaging regarding store and household waste. The fruits and vegetables that are unlikely to be justified for the use of packaging are free-range snack tomatoes, pears and mushrooms. These foods need a reduction in waste in both households and shops of over 28%, which is an uncertainty as to whether such reductions in waste can be achieved. The reason why they can probably not be justified is due to their low climate impact in relation to the amount of packaging and its climate impact. Packages with a lower climate impact, such as cardboard, should be used to justify packaging on the fruits and vegetables that are fragile.

Bakgrund: Tidigare studier visar att faktorer som exempelvis rökning och låg utbildningsnivå har samband med ett lägre frukt- och grönsaksintag. För att öka frukt- och grönsakskonsumtionen är det värdefullt att identifiera grupper med lågt intag. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur frukt- och grönsaksintaget såg ut hos vuxna samt om livsstilsfaktorer och sociala faktorer kan ha samband med frukt- och grönsaksintaget. Metod: En enkätstudie genomfördes i Umeå och Örnsköldsvik där 275 vuxna i ett bekvämlighetsurval tillfrågades att delta. Efter externt bortfall och efter exklusion av ofullständigt ifyllda enkäter ingick totalt 101 deltagare i studien. Enkäten bestod av 20 frågor, varav 19 slutna. Data bearbetades och analyserades i SPSS 17.0 med chi-2 test, signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat: Majoriteten av respondenterna hade ett rapporterat intag lägre än rekommendationen (74 %). Av respondenterna hade 40 individer ett lågt frukt- och grönsaksintag (<3ggr/dag), 19 individer hade ett medelhögt intag (3ggr/dag) och 42 individer hade ett högt intag (>3ggr/dag). En signifikant större andel av respondenterna med högt frukt- och grönsaksintag fanns i grupperna med hög utbildningsnivå, hög fysisk aktivitet, lågt alkoholintag, icke rökare, kunskap om Livsmedelsverkets kostråd om 500 gram frukt och grönsaker per dag samt de som ansåg att detta kostråd var viktigt. Slutsats: Resultaten från denna studie tyder på att ytterligare insatser för att främja ett högre frukt- och grönsaksintag behövs, framförallt i de grupper som tenderar att ha lägst intag. Livsstilen kan ha större påverkan på frukt- och grönsaksintaget än enskilda faktorer. Sambandet mellan utbildningsnivå och frukt- och grönsaksintag gör att det blir viktigt att identifiera vilka yrkesgrupper som representerar lägre utbildningsnivåer för att se var fler insatser behövs. / Background: Earlier studies have shown associations between factors such as smoking and low education level and a lower fruit and vegetable intake. To increase fruit and vegetable consumption it is important to identify groups with low intake. Objective: The aim of this study was to investigate the intake of fruit and vegetables among adults and if lifestyle and social factors may be associated with this intake. Method: A study was conducted in Umeå and Örnsköldsvik where convenience samples of 275 adults were asked to participate. After external loss and after exclusion of incomplete questionnaires there were a total of 101 participants in the study. The survey was based on 20 questions, of which 19 were closed. The data was processed and analyzed in SPSS 17.0 with chi-square tests, the level of significance was set to p<0,05. Results: The majority of respondents reported an intake below the recommendation (74%). Of all respondents, 40 participants had low fruit and vegetable intake (<3times/day), 19 had moderate intake (3 times/day) and 42 respondents had high intake (>3 times/day). A significant higher proportion of respondents with high fruit and vegetable intake where found in the groups with high level of education, high physical activity, low alcohol intake, non- smoking, awareness of the National Food Agency´s dietary advice about 500 gram fruit and vegetables per day and the opinion that this advice was important. Conclusion: The results from this survey suggest that further efforts to promote a higher fruit and vegetable intake are needed, especially in the groups who tend to have the lowest intake. Lifestyle may have a greater impact on fruit and vegetable intake than single factors alone. The association between level of education and fruit and vegetable intake makes it important to identify professions who represent a lower education level to see where more effort is needed.

Problem: Food waste is a major issue from both an environmental as well as an economic perspective. In Europe alone, 90 million tons of food is wasted in the food supply chain every year. In order to reduce these excessive costs and the environmental impact, new food waste management strategies need to be developed and established. The food waste management strategies established in the retail stage are limited as the retail stage is an area of the food supply chain that has been neglected in research.   Purpose: This thesis explores the food waste management of fresh fruits and vegetables out of retailer´s perspective. In specific, it assesses the potential effects for Swedish supermarkets in which have established processes where non-sellable products are recycled through conversion in-house.   Method: This qualitative study has been performed through observational studies with semi-structured interviews to complement the observational findings. The empirical data is collected at Swedish supermarkets that have conversion processes established in their organization. The respondents were either store managers or managers for perishable goods. The data were analysed using the content analysis approach.   Findings: The results of our research reveal that conversion activities of fresh fruits and vegetables result in less food waste and positive economic outcomes. To create higher economic value of the food waste conversion, the conversion of fresh fruits and vegetables should be performed in combination with other product categories.

Denna kandidatuppsats undersöker hur beteendeförändringsmodellerna “The Behaviour Change Wheel” (BCW), “BCT-Taxonomin” och ”Foggs Behavioural Model” (FBM) kan appliceras i skapandeprocessen av en informativ teknisk tjänst, i syfte att uppnå positiv beteendeförändring gällande svinn av grönsaker hos individer som är medlemmar av andelsjordbruk. I studien undersöks bland annat om deltagarna upplever att den informativa tekniska tjänsten leder till positiv skillnad i beteenden gällande grönsakssvinn, samt vilka specifika komponenter från beteendeförändringsmodellerna som de upplever gör skillnad. Genom semistrukturerade intervjuer och en analys genom beteendeförändringmodellerna identifieras brister i respondenternas beteenden gällande ett minskat grönsakssvinn. Baserat på analysen länkas lämpliga komponenter från beteendeförändringsmodellerna, som tillsammans med data från intervjuerna är grunden till en webbaserad prototyp med informativa inlägg. Ett användartest utfördes under en veckas tid, som avslutades med enkäter av kvantitativ och kvalitativ form för att ta reda på huruvida det skett en förändring i användarnas beteende samt vilka komponenter från beteendeförändringsmodellerna som användarna upplevde gjorde skillnad. Resultatet visar bland annat att ungefär hälften av användarna upplevde ett minskat grönsakssvinn under användartestet, samt att majoriteten upplevde att de identifierade bristande beteenden till viss del höjdes. / This bachelor thesis investigates how the behavior change models “The Behavior Change Wheel” (BCW), “The BCT-Taxonomy” and “Foggs Behavioral Model” (FBM) can be applied in the design process of an informative technical service, with the purpose to achieve positive behavior change regarding vegetable wastage in individuals who are members of Community Supported Agriculture. The study examines, among other things, whether the participants experience that the informative technical service leads to a positive difference in behaviors regarding vegetable waste, and which specific components from the behavior change models that they experience make a difference in the behaviours. Through semi-structured interviews and an analysis through the behavior change models, deficiencies in the respondents' behaviors regarding a reduced vegetable waste are identified. Based on the analysis, appropriate components are linked from the behavior change models, which together with data from the interviews form the basis for a web-based prototype with informative posts. A user test was performed during a week, which ended with surveys of quantitative and qualitative form to find out whether there had been a change in the users' behavior and which components from the behavior change models that the users experienced had made a difference. The results show, among other things, that approximately half of the users experienced a reduction in vegetable waste during the user test, and that the majority of the users experienced that the identified deficient behaviors were to some extent increased.