Det är viktigt att elever i skolan äter tillräckligt mycket mat under skoldagen så att de orkar hålla koncentrationen uppe och kan prestera bra i skolan. Syftet var att undersöka om innehållet av energi (kcal), protein, fett och kolhydrater är tillräckligt i maten som elever i årskurs 3, som är på fritidshem före och efter skolan, äter till frukost, lunch och mellanmål under en skoldag. En kartläggning gjordes över vad åtta elever åt under tre måltider under en skoldag och intaget energi- och näringsintag beräknades i relation till Livsmedelsverkets rekommendationer. Resultatet visade att elevernas energi- och näringsintag var bäst under frukosten, även om det var lågt hos de flesta. Under lunchen minskade energi- och näringsintaget och blev ännu sämre vid eftermiddagens mellanmål. Generellt sett var elevernas energi- och näringsintag för lågt under denna skoldag i jämförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Slutsatsen är att skolan behöver medverka till att barnen dels äter mer mat, dels äter mer varierat under de måltider som serveras i skolan.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostråd för att främja en hälsosam kosthållning. Kostråden innefattar rekommendationer gällande frukt och grönt, fullkorn, nyckelhålsmärkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare undersökningar tyder på att kostråden inte följs i tillräcklig utsträckning. Syfte Studiens syfte var att undersöka vuxna individers kännedom, upplevda följsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostråd. Ytterligare syften var att undersöka olika faktorers samband med kännedom, attityder och upplevd följsamhet till kostråden samt förtroendet för SLV. Metod Via Facebook utlystes en nätbaserad enkätstudie innehållande frågor om kännedom, upplevd följsamhet och attityder till kostråden. Insamlade data bearbetades i SPSS 22.0. Independent samples median test samt Chi-2 test användes vid analys. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat I studien deltog 159 individer (113 kvinnor, 46 män). Kännedomen om kostråden var god förutom beträffande kostrådet om olja och flytande margarin som endast 48% kände till sedan tidigare. Den upplevda följsamheten var störst till kostråden om fullkorn respektive olja och flytande margarin. Kostrådet om olja och flytande margarin ansågs även vara lättast att följa. Attityderna till kostråden gällande frukt och grönt, fullkorn samt fisk var mer positiva än till övriga kostråd. Kostrådet gällande nyckelhålsmärkningen ansågs vara mindre hälsosamt, mindre modernt, svårare att förstå, svårare att följa och hade lägst tilltro. De som följde Low Carbohydrate High Fat-dieten (n=11) hade lägre upplevd följsamhet (p=0.011) och tilltro (p=0.023) till nyckelhålsmärkningen samt lägre tilltro till kostrådet angående frukt och grönt (p=0.008). Av deltagarna angav 45% ett högt förtroende för SLV. Slutsats Kostråden, främst angående nyckelhålsmärkningen respektive olja och flytande margarin, kan behöva modifieras eller marknadsföras bättre för att i större utsträckning nå ut till befolkningen och på så sätt förebygga kostrelaterade sjukdomar. / Background The Swedish National Food Agency (SNFA) has developed five dietary guidelines to promote healthy eating. The guidelines include recommendations for fruit and vegetables, whole-grain, the Keyhole, fish, oil and liquid margarine. Previous studies indicate that the guidelines are not followed adequately. Objective The aim of this study was to examine adult’s knowledge, perceived adherence and attitudes towards the SNFAs five dietary guidelines. Additional aims were to examine various factors related to knowledge, attitudes and perceived adherence towards the guidelines and adult’s confidence in SNFA. Method Via Facebook, a web-based questionnaire survey was announced containing questions about knowledge, perceived adherence and attitudes towards the guidelines. Collected data was processed in SPSS 22.0. Independent samples median test and Chi-2 test were used for analysis. The significance level was set at p<0.05. Results A total of 159 subjects participated in the study (113 women, 46 men). Knowledge of the dietary guidelines was good except regarding oil and liquid margarine which only 48% knew since before. The perceived adherence was highest for the dietary guidelines on whole-grain, oil and liquid margarine. The guideline concerning oil and liquid margarine was also considered the easiest to follow. Attitudes towards the guidelines regarding fruit, vegetables, whole-grain and fish were more positive compared to the other guidelines. The Keyhole was considered less healthy, less modern, more difficult to understand and follow, and the least trustworthy. Those who followed the Low Carbohydrate High Fat-diet (n=11) had lower perceived adherence (p=0.011) and confidence (p=0.023) towards the Keyhole and a lower trust towards the guideline regarding fruit and vegetables (p=0.008). Of the participants, 45% indicated a high confidence in the SNFA. Conclusion The dietary guidelines, mainly concerning the Keyhole and oil and liquid margarine, may need to be modified or better marketed to reach the population in a wider extent and thus prevent diet-related diseases.

The study was a quantitative cross-sectional study which aimed at investigating college students’ eating habits in relation to the Swedish food agency dietary recommendations. The likely factors associated with eating habits and attitudes towards dietary recommendations were also investigated. Non probability sampling method was used giving rise to convinient study sample of 51 individuals (41 women and 11 men) ages 19 to 37. The participants were part of four different types of educations, Care and health, Economy, Engineering, computering and societal planning and Culture and media. About 82% were familiar with at least one of the Swedish food agency dietary recommendations. Although none of the respondents ate completely according to the dietary guidelines, most ate according to one or several of the guidelines. Factors such as age and gender were associated to eating habits although they did not reach statistic significance. About 23, 5% of those familiar with the recommendations have a negative attitude towards them compared to 55% with positive attitude. 12% of the participants claim to have tried eating healthier in the past but failed. The discussion deals with possible implications of these findings for future intervention, the strengths and weaknesses of the study are also discussed.

Wind Hanna (2009) Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och lågkolhydratkostförespråkare (LCHF). C-uppsats i pedagogik, Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi, Högskolan i Gävle.   Kostdebatten mellan Livsmedelsverket och läkaren Annika Dahlqvist har de senaste två åren fått stort utrymme i media. Syftet med den här uppsatsen är att med inspiration från diskursanalys beskriva och förklara dels Annika Dahlqvists kritik mot Livsmedelsverkets kostråd och hur Livsmedelsverket bemöter kritiken, dels hur parterna framställs i ett urval medieartiklar. Sex artiklar togs fram genom sökning på Google och Livsmedelsverkets hemsida. Artiklarna granskades och lästes noggrant. Ett längre textavsnitt från respektive analysmaterial presenteras och tolkas i en resultatanalys. Dahlqvist förespråkar en lågkolhydratkost med ett högt intag av mättat fett (LCHF) och kritiserar Livsmedelsverkets kostråd för att vara förlegade och till och med orsaka många människors död. Livsmedelsverket däremot står fast vid sina framtagna kostråd med argumentet att de är baserade på vetenskaplig forskning. Dahlqvist använder sig främst av skrämselpropaganda och kunskap i sin kritik mot Livsmedelsverket. Gemensamt för de båda huvudaktörerna och media är att de i debatten inte fokuserar på likheter utan endast det som skiljer kostråden.   Nyckelord: kostdebatt, kostråd, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, medieforskning. Keywords: food conflict, food advice, Annika Dahlqvist, Livsmedelsverket, LCHF, media research.

Bakgrund I Sverige har över hälften av befolkningen övervikt eller fetma, enligt Folkhälsoinstitutet senaste rapport. Ytterligare en folkhälsorapport visar att 11 procent av Sveriges sjukdomsbörda idag beror på ohälsosamma matvanor. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur väl personer i Sverige, utifrån kön, ålder, egenrapporterat kroppsmasseindex (BMI) och utbildning, känner till Svenska Livsmedelsverkets (SLV) praktiska kostråd för att främja en god folkhälsa. Metod En kvantitativ metod användes för studien. Data samlades in via ett internetbaserat enkätformulär där personer över 16 år besvarade 18 frågor som innefattade bakgrunds- samt ämnesfrågor. Data analyserades i IBM SPSS version 24.0 med Mann-Whitney U-test samt Kruskal Wallis test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat Totalt svarade 137 personer på enkäten, störst andel var kvinnor. Majoriteten av deltagarna uppgav en hög avslutad utbildningsnivå. Data var snedfördelad men visade på att den övergripande kännedomen om SLV:s kostråd var god. Att vara kvinna, ha en högre ålder, ett BMI motsvarande övervikt eller en vidareutbildning efter grundskolan var faktorer som bidrog till en högre skattad kännedom om kostråden. Deltagarnas främsta källa för inhämtande av information om dessa råd och rekommendationer var via internet, där kritiskt granskade och icke kritiskt granskade källor utgjorde ungefär lika stora delar. Slutsats En generellt god kännedom om SLV:s råd och rekommendationer fanns bland den undersökta populationen. Utifrån studien genererades hypoteser om att många förmodligen har svårt att veta vilken kostinformation som är legitim samt hur de ska omsätta råden till praktiska inslag i vardagen. / Background In Sweden, over half of the population are overweight or obese, according to the latest report from the Swedish National Institute of Public Health. Another publication concerning general health indicates that approximately 11 percent of disease burden in Sweden can be directly related to unhealthy eating habits.  Objective The aim of this study was to investigate the general knowledge, within the Swedish population, about the dietary advice issued by the National Food Agency (NFA). The difference between groups based on gender, age, self-reported Body Mass Index (BMI) and level of education were explored.  Method A quantitative method was used, managed by a web-based questionnaire containing 18 questions. The participants were 16 years or older. The collected data was analyzed by using IBM SPSS version 24.0. Nonparametric tests were applied and the level of significance was set to p<0,05.  Results In total, 137 individuals participated in the survey, the vast majority were women. Out of all participants, a great number had finished a higher level of education. Data was non-parametric distributed but indicated that general knowledge about dietary advice were good. Factors such as being a woman, being older, having a BMI indicating overweight or having a higher level of education were positively correlated with a higher knowledge about dietary advice. The primary source of information for dietary advice was, according to the participants, the Internet, critically as well as non-critically reviewed publications. Conclusion The general knowledge about the dietary advice issued by the NFA was good across the population in this study. Hypotheses were generated, that people in general might have a hard time to determine what advices that are legit and also knowing how to use the advice in everyday life.

Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping).

<p>Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. Målet med dessa förordningar är att säkerställa säkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet säkra livsmedel bygger i sin tur på strategin från jord till bord där EU: s mål är att livsmedel ska behandlas på ett säkert sätt i hela produktionskedjan till försäljning. Det är i nuläget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och målet är att livsmedel ska vara lika säkra var man än befinner sig inom EU: s gränser. Uppsatsen syfte är att analysera hur långt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus på utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping).</p>

Salladsbarer i livsmedelsbutiker är något som ökat avsevärt i Sverige de senaste åren. Även i andra länder är det populärt, och främsta anledningen till detta är bekvämligheten och strävan efter ett hälsosammare matval. Syftet med detta examensarbete var att undersöka risker och rutiner kopplade till livsmedelsbutikernas salladsbarer, samt att ge en bild av konsumenternas attityd till den nya trenden. Informationsförordningen är en sammanslagning av två EU-direktiv, som ingående beskriver regler om hur livsmedel ska märkas. I december år 2014 utökades informationsförordningen med fler krav från EU. De nya kraven innebar t.ex. att allergener och infrysningsdatum för kött och fisk skulle märkas tydligare. Det är enligt denna förordning viktigt att butikspersonalen arbetar med tydliga regler och rutiner för att upprätthålla de krav som ställs på salladsbaren. Genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning har data, rörande butikspersonalens kunskaper samt konsumentens attityd gentemot salladsbaren, samlats in. I den kvalitativa undersökningen deltog sju personer från olika kedjor inom livsmedelsbranschen, vars ansvarsområde är salladsbaren i deras egen hembutik. Totalt intervjuades, i enkätform, femtiofem konsumenter i livsmedelsbutikerna. Frågorna innehöll bl.a. tycke och förtroende till salladsbar, samt tillsatser i mat. Resultatet av undersökningen visar att personalen har en god kunskap om rutiner och risker kopplade till salladsbaren. Konsumenterna i studien visar ett lägre förtroende till livsmedelsbutikernas, och salladsbarens produktsäkerhet. Majoriteten av respondenterna var utan allergi till något livsmedelsinnehåll, men uppskattade inte tillsatser. Slutsatsen av denna undersökning visade på en god kunskap hos personalen, men ett lägre förtroende hos konsumenten till butikens produktsäkerhet. Detta resultat som är inte generaliserbart p.g.a. de få deltagarna. / Salad bars in Swedish grocery stores have increased in frequently in the last few years. Many other countries have also followed the new hot trend, and the main reason of this increase is the convenience and the pursuit of a healthy meal. The purpose of this study was to examine the risks and routines of the salad bars in Swedish grocery stores, and look into the customer’s attitude against the concept. The Regulation of Information merges two EU directives, and includes rules on how the foods must be handled. In December 2014 the Regulation of Information increased with more claim from the EU. The new claims implied for example that allergens and the date of freezing, for meat and fish, must be labeled more legible. According to this Regulation, the staff in grocery stores must clearly show that the rules are being followed, with help of logs and rules of hygiene. The results of the study show that the staff has a good knowledge regarding routines and risks connected to the salad bar. The consumers in the study show a relatively low confidence in food stores' products. The majority has no form of food allergy, but did not appreciate additives in the food. The conclusion of the study shows that the staff has good knowledge in product safety, but unfortunately the customers’ don´t think so. The result isn’t generalizable – you´ll need more participants in the study to generalize.

In Sweden, the access to drinking water is something that often is taken for granted. But several incidents where regions have found themselves without drinking water shows that we should be more concerned about crisis management concerning drinking water. Regulations state that even in a situation with drinking water disturbance the municipality is responsible for providing all citizens with drinking water of acceptable quality. When drinking water is not delivered in regular pipelines it is called emergency water, which is an alternative way to distribute drinking water within the region. During a crisis it is important that the authorities can act quickly in order to minimize the consequences that will occur if a region is without drinking water. The National Food Agency (Livsmedelsverket) have therefore developed a guide for municipalities how to make an emergency water plan. It contains information of how to map and prioritize water users. This is a case study of Nordmaling Municipality that investigates how and why water users should be prioritized during a disturbance in drinking water. The aim has also been to locate emergency water containers for citizens and study the accessibility of these locations and the level of justice within the society connected to citizens (in)accessibility. In order to do this study, the guide from the National Food Agency have been studied along with consultation with the municipal administration. Then a quantitative Multi Criteria Analysis (MCA) in GIS has been performed in order to find “optimal” locations for emergency water resources. Recommendations from the National Food Agency have been followed within the frame, ability and visions of Nordmaling Municipality. The study displays the functions that will obtain emergency water, and recommendations and regulations behind the decisions. Along with 12 different locations which have been decided based on results from the MCA. Water users (with extra consideration to vulnerable water users) living outside of the geographical “catchment-area” of a location with emergency water have been studied. This has shown that the locations are not accessible for everyone within the municipality. Constrained accessibility can be seen especially for elderly and those living in the sparsely parts of Nordmaling, which displays an unjust society.

Bakgrund Barns matvanor grundläggs tidigt i livet. För att växa och utvecklas optimalt behöver maten som serveras till barnet vara näringsrik. Det är viktigt att se till helheten då varje måltid inte behöver vara näringsmässigt komplett. År 2003 publicerades kostundersökningen Riksmaten Barn som visade att barns matvanor var ofördelaktiga, och skiljer sig från den typ av kost som rekommenderas i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR). Det finns flera faktorer som påverkar vilken mat som serveras till barn, däribland vårdnadshavarens utbildningsnivå och ålder. Syfte Undersöka vårdnadshavares val av livsmedel till barn i åldrarna 1–6 år samt om det fanns skillnader i livsmedelsval beroende på utbildningsnivå och ålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökningen genomfördes i september 2023. Totalt deltog 798 personer i studien varav 1 uteslöts. Data bearbetades och analyserades därefter med hjälp av Chi2-test, Kruskal-Wallis Test och Mann-Whitney U-test. Resultat Majoriteten av deltagarna var kvinnor och de flesta deltagarna hade en högre utbildningsnivå. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt följande livsmedelsgrupper minst en gång per dygn var: 64,2% för frukt och bär, 49,3% för grönsaker och 18,6% för grova grönsaker och rotfrukter. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt hel fet fisk samt hel mager fisk färre än tre gånger per månad var 71,8% respektive 67,4%. Resultatet visade på några skillnader beroende på deltagarnas utbildningsnivå och ålder, till exempel uppskattade deltagare med högre utbildningsnivå att deras barn åt frukt, bär och grönsaker oftare än barn till deltagare med lägre utbildningsnivå. Slutsats Många deltagare uppskattade att deras barns intag av frukt och bär följde rekommenderat intag från Livsmedelsverket. För flera livsmedelsgrupper, som till exempel grova grönsaker och rotfrukter, var andelen som uppskattade barnets intag utanför rekommendationen större. Denna studie fann några skillnader mellan deltagarnas utbildningsnivå, ålder och deras uppskattning av barnets intag, vilket indikerar att det finns ett visst utvecklingsbehov där insatser riktade mot specifika grupper kan behövas.