Bakgrund I dagsläget finns mycket forskning om tarmflorans koppling till vår hälsa, däremot finns begränsat med forskning om hur insatta konsumenter är i frågan. Syfte Syftet med studien var att undersöka människors medvetenhet om tarmflora och om de gör aktiva val för att förbättra sin tarmflora. Metod En kvantitativ metod användes. Data samlades in med hjälp av en webbaserad enkät som spreds på det sociala nätverket Facebook och studentplattformen Cambro. Studien inkluderade personer från 18 år och uppåt. Databearbetning och analys gjordes i programmet IBM SPSS Statistics version 25. Data analyserades genom Chi-2-test och Mann-Whitney U- test. Signifikansnivån sattes till p < 0,05. Resultat I studien deltog 184 personer. De flesta var kvinnor och över hälften av deltagarna hade kostbakgrund. Kvinnor och personer med högskoleutbildning hade signifikant högrekännedom om begreppet ”Probiotika”. Personer med kostbakgrund hade signifikant högre kännedom om begreppen “Goda tarmbakterier”, “Tarmflora”, “Probiotika”, “Prebiotika” och “Synbiotika”. Av deltagarna gjorde 58% aktiva livsmedelsval för att förbättra sin tarmflora.Äldre personer gjorde i större utsträckning livsmedelsval utifrån tarmfloran jämfört med yngre. Den mest använda källan för information om tarmflora var kritiskt granskade internetsidor. Män och personer utan kostbakgrund använde i större utsträckning icke kritiskt granskade internetsidor. Slutsats Studien visar att personer i allmänhet har låg medvetenhet om tarmflora och därmed behöver få mer kunskap om detta där två grupper som det särskilt behöver fokuseras på är män och yngre personer. Dietisten har här en viktig roll i spridandet av kunskap men även att informera om lämpliga informationskällor så att befolkningen ökar sin medvetenhet och kunskap om tarmflora. / Background Today, there is a lot of research about the relationship between intestinal flora and our health, however research about how informed consumers are is limited. Objective The purpose of this study was to investigate peoples’ awareness regarding theintestinal flora and if they make active choices to improve their intestinal flora. Method A quantitative research method was used. Data were collected using a web-based survey that was spread across Facebook and the student platform Cambro. The study included people from 18 years of age and above. Data were analyzed by Chi-2 test and Mann-Whitney U test. Significance level was set to p < 0,05. Results The study involved 184 people. Most of the participants were women and more than half of the participants had a dietary background. Women and participants with a college degree had a higher level of awareness about the concept of probiotics. Participants with dietary background had a higher awareness of all terms related to intestinal flora. In total, 58% of the participants made active food choices to improve their intestinal flora. Older people made to a greater extent active food choices to improve their intestinal flora than younger persons. The most commonly used source of information about intestinal flora was critically reviewed web pages. Men and people without dietary background used to a greater extent non-critically reviewed web pages to find information. Conclusion The study shows that people generally have low awareness about intestinal flora and therefore need to develop their knowledge about this, where men and younger people in particular need to be focused on. The dietitian has an important role to increase the awareness of intestinal flora in the population by spreading knowledge and informing about appropriate sources of information.

Bakgrund År 2017 hade 164 170 personer över 65 år i Sverige hemtjänst. Cirka 30 % av alla över 70 år riskerar undernäring. Sverige har som mål att år 2025 vara bäst i världen på att använda välfärdsteknik för att främja hälsa. ”Nollvision undernäring” var en elektronisk tjänst som lanserades 2018 för att förebygga undernäring hos äldre. Syfte Att undersöka hemtjänstpersonals upplevelse av e-tjänsten Nollvision undernäring som en välfärdsteknik och ett eventuellt verktyg i det dagliga arbetet för att förebygga undernäring hos personer över 65 år i ordinärt boende. Metod Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med tre undersköterskor och ett vårdbiträde från fyra hemtjänstenheter i Stockholm. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Hemtjänstpersonalen beskrev en digital trend och upplevde både för- och nackdelar med välfärdsteknik i det dagliga arbetet. Nollvision undernäring beskrevs som användarvänlig och ett bra verktyg för att förebygga undernäring. Vidare skildrades olika förutsättningar i personalgruppen för att arbeta med välfärdsteknik och e-tjänsten där teknisk ovana hos kollegor och en besvärlig nedladdning beskrevs. Ytterligare framkom vissa hinder för utbildning och teknisk kompetensutveckling på enheterna samt brist på gemensam tid i arbetsgruppen såväl som hemma hos brukaren. Deltagarna upplevde att vissa kollegor saknade intresse för arbetet och att det var svårt att få alla i personalgruppen att arbeta på samma sätt. Deltagarna ville arbeta mer med Nollvision undernäring och hade flera förslag för en lyckad implementering. Slutsats Hemtjänstpersonalen upplevde att Nollvision undernäring var ett bra verktyg för att förebygga undernäring. Samtidigt framkom vissa hinder för användningen av välfärdsteknik som försvårade implementeringen av e-tjänsten. Detta kan delvis bero på att en implementeringsprocess är komplex och att det endast gått sex månader sedan lanseringen vid tidpunkten för den här studien.

Background Parents' attitude towards children's school meals is less studied, it can affect the children's attitude, how they relate to school meals and their intake. Objective To investigate parents' attitude towards school meals and whether it differs between men and women and depending on the level of education.  MethodA web-based survey of 16 questions was conducted and sent out on the Facebook platform. The target group was parents of school age children, 188 responses were collected. The results were analyzed in IBM SPSS version 25.0 by chi-two tests, Fischer's Exact Test and Mann Whitney U test.  Results It was a positive attitude towards school meals and the idea was that the school meal was healthy as well as a positive attitude towards the meal environment and serving. In terms of climate impact, participants primarily focused on the food waste and whether if it were locally produced. How it tasted and what the children ate was the main topic of discussion about school meal. Difference was seen between highly educated and none college / university education in how the general perception of school meal was in the parents' circles of friends when the highly educated were more positive. The men thought that the general attitude in their circles influenced their children's experience of school meals more than women thought. ConclusionParents had a positive attitude towards school meals regardless of sex or education level. The parents did not think so much about the school meals impact on the climate. The parents thought that the school meal overall was in line with what they consider to be a healthy meal, which means a good range of fruits and vegetables and a varied diet that is cooked from scratch.

Bakgrund En kommun i mellansverige tillhandahåller önskekost på skolorna, enalternativ kost som kan förskrivas av skolsköterskor och individanpassas utifrån elevensbehov. Från kommunens sida såg man ett behov av att kartlägga rutinerna kring denna.Vi blev därför ombedda att leda studien i syfte att utforska eventuellt behov avförändring kring kosten.Syfte Att utforska skolsköterskors tankar och känslor kring sitt arbete med önskekost.Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex stycken av kommunensskolsköterskor med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades inmed en diktafon, därefter transkriberades datan ordagrant innan den analyserades medkvalitativ innehållsanalys.Resultat Kunskaperna om kost skiljde sig åt hos skolsköterskorna och det saknades enenhetlig bild över hur arbetet med önskekost såg ut på skolorna. Arbetet med vilka somfick önskekost, hur förskrivningen gick till, kulturskillnader mellan skolorna, nulägetsamt önskvärt läge var frågor som lyftes. Skolsköterskorna önskade behålla ansvaretöver önskekost. De såg också gärna en förändring av namnet. Fokus låg på attförskrivning skedde för att elever skulle uppnå skolmålen. Önskekost förskrevs intemed anledning av att eleven inte tyckte om någonting.Slutsats Önskekost förskrevs på grund av olika svårigheter med maten, men riktlinjerför när förskrivning skulle ske var oklara. Arbetet försvårades också av krav utifrån frånkommun, föräldar, lärare och elever. Det är viktigt att arbeta fram tydliga riktlinjer förvilka elever som ska beviljas önskekost och hur ordinationen ska följas upp.

Pandemin har påverkat världen under 2020 och speciellt restaurangbranschen har varit i fokus för restriktioner. Svenska restaurangägare har varit upprörda kring hur de blivit påverkade av statens agerande och vilka konsekvenser det fått för deras verksamheter. I denna uppsats undersöktes tre svenska restaurangägares subjektiva erfarenheter av pandemin och ageranden i relation till statliga stöd och restriktioner. Studien har undersökt hur modellen för måltidsupplevelser Five Aspect Meal Model, FAMM, påverkats av pandemin och hur restaurangägarna påverkats både privat och företagsmässigt av pandemins konsekvenser. Studien har gjorts med en kvalitativ metod där tre djupgående intervjuer genomförts utifrån informantens perspektiv. Tematisk analys användes för att analysera det inkomna materialet och resulterade i fem teman: Företagarnas erfarenheter från pandemin, företagarnas anpassningar under pandemin, restriktionernas påverkan på restaurangägarna och deras verksamheter, restaurangägarnas upplevelse av regeringens beslutsfattande under pandemin och restaurangägarnas upplevelse av stödet från staten.  Resultatet av denna studie visar att restaurangägarna blivit påverkade i sättet de driver sina företag men även i sitt förtroende till regeringens bestämmelser och agerande. Deras kunder har ändrat sitt köpbeteende och restaurangägarna har fått göra ändringar i företaget för att minska den ekonomiska påverkan. Restaurangägarna i denna studie har även visat en förståelse för restriktionerna men ifrågasatt varför just restaurangbranschen varit så hårt begränsad. / The pandemic in 2020 affected the world and especially restaurant industry have been hit hard with restrictions. Swedish restaurateurs have been upset with the way they have been affected by the governments actions and the consequences that have made an impact on their businesses. This thesis studied three Swedish restaurant owner’s experiences of the pandemic and actions in relations to the government’s economic aid and restrictions. This study inspected how the model for meal experiences Five Aspect Meal Model, also known as FAMM, have been affected by the pandemic and how restaurateurs were affected both privately and in their businesses by the consequences of the pandemic.  This study is based on qualitative interviews with three different interviews which are from the respondent’s perspective. Thematic analyses were used to analyze the material received which resulted in five different themes: Business owners’ experiences from the pandemic, Business owners’ adaptions during the pandemic, the impact of the restrictions on restaurant owners and their businesses, restaurant owners experience of government management during the pandemic and restaurant owners experience of government support.  This study shows that restaurant owners have been affected in the way they run their businesses and also in their confidence in the government’s regulations and actions. The customers have changed their behavior and the owners have had to make changes in their businesses to reduce the financial impact. The restaurateurs in this study have also shown an understanding of the restrictions but questioned why the restaurant industry in particular have been so has been so severely restricted.

Bakgrund Koffein, kreatin, beta-alanin, bikarbonat och nitrat tillhör de kosttillskott som har en vetenskapligt bevisad prestationsökning hos idrottare. Om kosttillskotten användes av idrottarna skulle det kunna få den enskilde individen i lagidrotten att prestera bättre. Syfte Syftet med studien var att undersöka användningen av prestationshöjande kosttillskott bland seniora utövare av lagidrotterna fotboll, innebandy eller basket. Metod Kvantitativ metod användes där en webbenkät delades på olika Facebook-grupper som var relaterade till idrotterna och mejlades ut till olika idrottslag. Sammanlagt 106 personer besvarade webbenkäten. Data bearbetades i IBM SPSS Statistics version 26,0 där de statistiska analyserna Mann-Whitney U test, Kruskal Wallis test, Independent sampel t-test och Anova test genomfördes. Signifikans-nivån sattes till p <0,05. Resultat Majoriteten av respondenterna i studien (63%, n=67) konsumerade inte prestationshöjande kosttillskott. Det fanns ingen skillnad i konsumtionen mellan de tre idrotterna (p=0,215). Prestationshöjande kosttillskott användes i högre utsträckning av män än av kvinnor, av de som tränade fler timmar i veckan samt de som spelade på en högre nivå (p=0,001, p<0,001, p=0,035). Det vanligaste kosttillskottet var koffein, att bli pigg eller få energi var den största anledningen till att idrottarna tog kosttillskott utifrån webbenkäten. Slutsats Dem flesta idrottarna konsumerade inte kosttillskott. Lagidrotterna liknar varandra i det fysiska utförandet och det skulle kunna vara en förklaring till att konsumtionen mellan idrotterna inte skilde sig åt något nämnvärt. Männen konsumerade mer kosttillskott än kvinnorna i studien. Idrottare som satsade mer på sin idrott tog mer kosttillskott. Koffein var det vanligaste kosttillskottet och en möjlig anledning är att kaffe är en vanlig dryck.

Bakgrund Marknaden för proteinberikade produkter och proteintillskott har ökat kraftigt under de senaste åren, samtidigt som studier visar att vi får i oss tillräckligt med protein via kosten. Ett onödigt högt proteinintag kan påverka intaget av andra näringsämnen samtidigt som dessa berikade produkter är dyra. Syfte Syftet med studien var att undersöka konsumtionen av proteinrika livsmedel, proteinberikade produkter och proteintillskott hos unga personer som är regelbundet fysiskt aktiva samt deras inställning till protein i förhållande till fysisk aktivitet.Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning med 24 frågor användes. Datainsamlingen skedde på Facebook och Instagram och målgruppen var unga personer (16–30 år) som var regelbundet fysiskt aktiva. Tvåhundrafyra respondenter medverkade. Olika statistiska analyser utfördes beroende på datanivå samt om data var normalfördelade eller inte.Resultat Resultat från studien tyder på att många äter mer protein än vad som behövs. Män konsumerade oftare proteinpulver (p <0,001) och rött kött (p <0,002) än kvinnor medan kvinnor oftare konsumerade färdigblandade aminosyradrycker (p=0,015) än män. De som tränade mer än sju timmar per vecka tyckte att proteinintaget var viktigare än de som tränade ≤7 timmar per vecka (p=0,020). Männen uppgav sig veta sitt proteinbehov i större utsträckning än kvinnorna (p=0,016).Slutsats Konsumtionen av protein kan misstänkas vara högre än rekommendationerna. Att män i större utsträckning ansåg sig veta sitt proteinbehov och samtidigt konsumerade mest av både proteinpulver och rött kött tyder på att kunskapen är felaktig. Ålder påverkade inte konsumtionen av proteinrika livsmedel. Antalet aktiva timmar påverkade inte inställningen till protein i förhållande till fysisk aktivitet. Majoriteten av respondenterna var nöjda med den egna konsumtionen av proteintillskott.

Bakgrund Anorexia nervosa är en komplex psykiatrisk diagnos som karakteriseras av svält och undernäring. Behandlingen kräver ett tvärvetenskapligt team där dietisten anses vara mest lämpad att ge kostråd. Det har tidigare konstaterats att behandlingspersonal upplever patienter med anorexia nervosa som svåra och vårdkrävande.Syfte Syftet med studien var att beskriva dietistens erfarenheter och upplevelser av att behandla patienter med anorexia nervosa.Metod Åtta yrkesverksamma dietister inom behandling av anorexia intervjuades via Zoom utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Dietisterna arbetade i åtta olika svenska städer.Resultat Dietisterna upplevde att sjukdomen var komplex att behandla, bland annat på grund av bristande motivation och samsjuklighet hos patienten. Samarbeten och goda relationer lyftes fram som förutsättningar för en lyckad behandling och det upplevdes krävas erfarenhet för att lära sig ett förhållningssätt för just denna patientgrupp. Dietisterna upplevde sig betydelsefulla samtidigt som det fanns en känsla av otillräcklighet i psykiatriska frågor. Vidareutbildning rekommenderades för att bland annat bli tryggare i dessa frågor.Slutsats Dietisternas upplevelse av att behandla anorexia baserades på evidensbaserad kunskap, men också på erfarenhet och social kompetens. För att dietisten ska känna sig trygg inom alla delar i behandlingen av anorexia nervosa konstateras det krävas ytterligare utbildning utöver dietistutbildningen alternativt längre arbetserfarenhet inom området. Genom att redan under dietistutbildningen informera om det särskilda förhållningssätt som verkade krävas gentemot patientgruppen skulle chansen öka att framtida dietister redan från start känner sig tillräckligt förberedda och trygga inför detta arbetsområde.

Bakgrund Matkultur definieras av råvaror, matlagningsmetoder och sociala normer inom ett geografiskt område. Resor mellan kulturer och invandringar från andra kulturer har resulterat i nya maträtter som idag kompletterar svensk matkultur. Vid Umeå universitet kan utbytesstudenter träffa svenska studenter genom Buddyprogrammet, en social plattform som ger ett unikt möte mellan olika kulturer. Det ger en grund för att undersöka vad utbytesstudenterna tycker och upplever i mötet med den svenska matkulturen.  Syfte Att undersöka utbytesstudenters tankar och upplevelser i mötet med svensk matkultur. Metod Med en kvalitativ ansats genomfördes tre fokusgrupper med åtta utbytesstudenter från 5 olika länder. Fokusgrupperna spelades in med 2-4 personer åt gången och intervjuerna utfördes i 30-60 min. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat För utbytesstudenterna skedde mötet med svensk matkultur i vardagen med råvaror, matlagning och nya sociala situationer. Livsmedelspriser, märkning av livsmedel i butik och matlagning kunde upplevas svårt och anpassning till nya lokala livsmedel behövdes, därmed gavs förslag på introducering till svensk mat genom matlagningskurs med universitetet. För utbytesstudenterna fanns det sociala umgänget kring svensk mat i det allmänna rummet och fikastunderna gav förundran där tillfället blev en social upplevelse, vilket värderades högt. Slutsats Utbytesstudenterna mötte svensk matkultur i råvaror, smaker och sociala situationer där fikatillfällen ledde till positiva möten mellan människor. En ny tillvaro med självansvar var utmanande för många. Livsmedelsinformation, maträttskunskaper och matlagningskurser var behövlig för att utbytesstudenterna kunde välja hälsosamma alternativ och tog till sig den svenska matkulturen på ett positivt sätt. / Background Food culture is defined by the raw materials, cooking methods and social norms of people in a geographic region. Traveling between cultures and immigration from other cultures has resulted in new dishes that today complements Swedish food culture. At Umeå university exchange students can meet Swedish students through the Buddy program, a social platform for different cultures to meet. This provides a unique meeting between different food cultures and provides a base for investigating what the exchange students think about the meeting with the Swedish food culture.  Objective To examine the exchange students' thoughts and experiences in the encounter with Swedish food culture. Method With a qualitative approach, three focus groups were conducted with eight exchange students from five different countries. Groups of 2-4 people in interviews were conducted for 30-60 minutes. The focus groups were recorded, transcribed and analyzed with qualitative content analysis. Results The meeting with Swedish food culture for the exchange students' took place in their everyday life with raw materials, cooking and new social situations. Food prices, labeling of food in stores and cooking could be experienced as difficult, adaptation to new local foods was needed, and proposal for introduction to Swedish food through cooking courses at the university was mentioned. There was social interaction around Swedish food in the public room and Swedish fika provided wonderment of the occasion that became a social experience, which was highly valued.  Conclusion The exchange students' met the Swedish food culture in commodities, flavors and social situations and the concept of fika led to positive meetings between people. A new existence with self-responsibility was challenging for many. Food information, food knowledge and cooking courses were necessary for the exchange students to choose healthy alternatives and adopted the Swedish food culture in a positive way,

Bakgrund Barn behöver stor andel näring i förhållande till sin kroppsvikt för att inte tillväxten ska påverkas negativt. Förekomsten av neofobi varierar mellan 40-60% och 50% av tvååringar uppges vara petiga. Eftersom barn spenderar mycket tid på förskolan och äter de flesta av sina måltider där så har förskolepersonalen och måltiden en viktig roll i omsorgen. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar förekomsten av neofobi och ätovilja hos barn på kommunala förskolor, samt hur de bemöter denna. Metod Studien utfördes via en internetenkät som först skickades till kommunala förskolor i Sverige och som sedan även publicerades i två slutna Facebookgrupper under hösten 2020. Skillnader mellan grupper analyserades med icke-parametriska tester med en signifikansnivå på p<0,05. Resultat Totalt deltog 102 personer i enkätstudien. Av 101 deltagare var det 30 (29,7%) som kände till begreppet neofobi, gruppen förskollärare kände till begreppet i större utsträckning än barnskötare. Det fanns ingen skillnad mellan hur många barn och förskolepersonal som närvarade vid måltid och deltagarnas uppfattning av måltidsmiljön. Det gick inte att påvisa någon skillnad mellan hur länge deltagarna varit yrkesverksamma och deras uppfattning om sin kunskapsnivå  gällande måltidsmiljöns påverkan på barnens ätande.  Slutsats Tveksamhet mot ny mat på kommunala förskolor i Sverige stämmer överens med tidigare studier om barn i förskoleåldern. Genom att förskolepersonalen får kunskap om neofobi och hur det skiljer sig från petighet kan de bemöta dessa situationer på ett mer effektivt sätt och på så sätt undvika att barnets kost blir allt för ensidig.