Sammanfattning  Syftet med studien är att undersöka betydelsen av mellanmålets innehåll och hur det påverkar elevers konsumtion av mellanmål i fritidshem, samt om elever upplever att de är delaktiga i att påverka mellanmålets innehåll och miljö. Frågeställningarna i studien är; ·         Hur upplever elever att innehållet av mellanmål påverkar konsumtionen av mellanmål på fritidshem? ·         Hur upplever elever att miljön där mellanmålet intas påverkar konsumtionen av mellanmål på fritidshemmet?  ·         Hur beskriver elever deras delaktighet beträffande mellanmålets innehåll och miljö på fritidshem? Uppsatsen är en kvalitativ studie som utgår från barns perspektiv. Med hjälp av semistrukturerade fokusgruppsintervjuer har nio elever intervjuats på tre olika fritidshem. I resultatet beskriver elever vad de äter på fritidshem såsom smörgås med diverse pålägg och mjölk eller vatten att dricka. Vidare redogör eleverna i resultatet vad de helst skulle vilja äta beroende på tycke och smak, allt från gröt till sushi. Eleverna delger även för miljön där de intar mellanmålet. Vidare i resultatet redogörs elevernas kännedom om deras möjlighet till delaktighet i var mellanmålet serveras och vad som serveras.

No description available.

Bakgrund För högt intag av rött kött ökar risken för att drabbas av vissa cancersjukdomar samt hjärt- och kärlsjukdomar. Internationella studier har visat att intaget av rött kött är för högt medan frukt och grönt är för litet, i förhållande till rekommenderat intag. Samtidigt står maten vi äter för en fjärdedel av vår klimatpåverkan. Studier har visat att det finns ett motstånd bland elever att äta vegetariskt i skolan där smak ses som en bidragande faktor. Mat och måltider, däribland vegetarisk mat, är en central del i skolämnet Hem- och konsumentkunskap. Syftet Undersöka hur hem- och konsumentkunskapslärare upplever undervisningen om vegetarisk mat. Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare i hem- och konsumentkunskap med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna spelades in via teams, där de transkriberades och analyserades via en kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Det identifierades tre huvudkategorier och sju subkategorier. Resultatet visade att vegetarisk mat får alltmer utrymme i hem- och konsumentkunskap och att de deltagande lärarna tydligt kopplade vegetarisk mat till hälsa, ekonomi och miljö. Resultatet visade också att lärarna upplevde att smak är av stor betydelse för elevens uppfattning om vegetarisk mat. Även faktorer såsom tid och ekonomi samt elevens bakgrund utgjorde centrala förutsättningar för undervisning och lärande om vegetarisk mat.  Slutsats Denna studie belyste att vegetarisk matlagning får mer utrymme i hem- och konsumentkunskap idag. Lärarnas intresse bidrar till undervisningen där hälsa, ekonomi och miljöperspektivet får en självklar plats. Elevernas bakgrund utgör både utmaningar och möjligheter med undervisningen. Utmaningar som kan bemötas genom välsmakande vegetariska recept. Författarna ställer sig frågan vilka möjligheter som finns att bredda lärares kunskaper inom vegetarisk mat.

No description available.

Bakgrund Tidigare studier som undersökt kostens påverkan på ungdomars kognitiva förmåga och prestation i skolan har visat att tobak, snabbmat och sockersötade drycker har en negativ effekt. Fysisk aktivitet, frukt- och grönsakskonsumtion har visat positiva effekter, likaså att äta frukost och ha en regelbunden måltidsordning. Lunchens påverkan är däremot inte så väl studerad. Syfte Syftet med studien var att undersöka gymnasieelevers lunchvanor i skolan och om det fanns något samband mellan vad de åt och hur motiverade, fokuserade och trötta de upplevde sig under skoltid. Dessutom undersöktes samband mellan lunchen och kön, praktiska och teoretiska program, måltidsordning, livsmedelsval samt tobak och fysisk aktivitet. Metod En enkätstudie genomfördes där 80 gymnasieelever fördelat på årskurs 2 och 3 i två gymnasieskolor i norra Sverige deltog. Data analyserades i SPSS med Chi-två test samt Fishers exact test. Signifikansnivån sattes till p<0,005. Resultat Många elever kände sig trötta (n=48), ofokuserade (n=41) och omotiverade (n=24), men inga signifikanta samband hittades mellan dessa variabler och deras lunchvanor. De som oftast åt i skolans matsal åt signifikant mer frukt och bär än de som sällan åt i matsalen (p=0,003). De som sällan åt i skolans matsal och oftast valde att äta snabbmat till lunch åt mer godis och snacks (p=0,017) och mindre frukt och bär (p=0,022) jämfört med de som valde att äta något annat. Slutsats Majoriteten av eleverna kände sig trötta och ofokuserade i skolan, men inga samband fanns mellan deras lunchvanor och huruvida de upplevde sig trötta, motiverade och fokuserade. Dock sågs att mindre gynnsamma lunchvanor var associerade med andra mindre hälsosamma livsmedelsval. Fler studier behövs inom detta område.

Sammanfattning Bakgrund Prestations-höjande preparat inom kategorin sportnutrition, så kallat ergogena kosttillskott (EK) löper den största risken att innehålla hälsoskadliga substanser. Eftersom EK kan vara en hälsorisk vill denna studie belysa hur fysiskt aktiva personer förhåller sig till EK. Syfte Att studera hur fysiskt aktiva personer värderar och inhämtar information om EK. Metod En elektronisk enkät skickades via facebook, våren 2017. Totalt 162 enkäter besvarades och data analyserades med hjälp av Chi-två och Fisher Exact Test i statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 24. Signifikansnivån sattes till p <0,05. Resultat En positiv attityd till EK fanns hos 85 % av respondenterna och var mer förekommande bland män, de som styrketränade i större utsträckning, och de som vanligtvis tränade 60 - 90 minuter. Oavsett konsumtion av EK så skattade majoriteten av respondenterna  EK som betydelsefull för den fysiska prestationen. Information om EK var vanligast att inhämta av någon person som var påläst om ämnet samt via internet där den vanligaste rapporterade informationskällan var ett bolag som skriver artiklar, bloggar, spelar in poddar, videos, säljer kosttillskott, kläder samt arrangerar tävlingar i bodybuilding, fitness och crossfit. Rekommendationer av EK gavs vanligtvis från män som var 33 år eller yngre. Kreatin var vanligast att rekommendera, mestadels till personer som frågar om information kring EK. Slutsats Majoriteten av deltagarna värderade/såg EK som betydelsefullt för deras fysiska prestation. Vissa preparat kan dock innehålla hälsoskadliga substanser vilket inte alltid är känt. Eftersom en majoritet vänder sig via internet och till någon som verkar påläst om ämnet för att inhämta information om EK kan det vara en förutsättning med användarvänliga och källkritiska webbplatser för att nå ut med trovärdig och faktabaserad information om EK.

Sammanfattning Bakgrund Det blir allt vanligare att använda E-teknik inom vården. Det finns flera privata företag som erbjuder sjukvård via distans men än finns det inga dietister kopplade till dessa tjänster. Fetma och andra livsstilsrelaterade sjukdomar ökar samtidigt som det blir allt större brist på dietister. Då dietister är en viktig del i behandlingen av flertalet sjukdomar behövs mer kunskap för att se hur dietister kan följa med i utvecklingen av E-hälsa.   Syfte med studien var att kartlägga dietisters åsikter om behandling av patienter på distans. Metod En internetbaserad enkätstudie genomfördes på medlemmar i Dietisternas riksförbund (DRF) år 2016. Enkäten var öppen att svara på under två veckor och fick totalt 71 svar. De kvantitativa svaren analyserades med Kruskal Wallis Test och Mann-Whitney U Test. De kvalitativa svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Många deltagare var negativa till ett första behandlingsbesök via distans men positiva till uppföljningsbesök. Fördelar som tidseffektivt och underlättande för patienter som slipper resa nämndes. De flesta deltagarna kände sig trygga i att erbjuda distansvård men önskade bra teknisk utrustning och utbildning i ämnet. De som kände sig trygga med att ge behandling på distans var i högre grad positiva till distansbehandling  (p = 0,05). Slutsats  Deltagarna hade splittrade åsikter om och hur de ville arbeta med fjärrsamtal. Man såg många fördelar med distansbehandling samtidigt som många uttryckte rädsla för att det personliga mötet skulle bli lidande. Förhoppningarna är att en ökad användning av distansbehandling kan leda till ett mer effektivt arbetssätt och en mer personcentrerad vård.

No description available.

Bakgrund Dåliga kostvanor hos den blivande mamman kanleda till kostrelaterade sjukdomar hos mamman samt fostret. Det är viktigt att ta reda på hur kvinnors kostvanor ser ut och hur väl de informationskällor till kost som finns tillgängliga, används av de gravida. Syfte Att undersöka kvinnors kostvanor och informationskällor gällande kost under graviditet.  Metod En webbaserad enkät innehållande 13 frågor distribuerades över internetbaserade hemsidor: Facebook, familjeliv.se och minbebis.se. Totalt deltog 211, respondenterna var gravida i minst fjärde månaden eller hade fött barn under de senaste fem åren. För att analysera datan användes icke-parametriska tester (Mann Whitney U-test, Chi-2 och Kruskal Wallis H-test). Resultat Medelålder på respondenterna var 31 år (sd 5) och 85 % uppgav att de hade barn sedan tidigare medan resterande av kvinnorna var gravida (13 av de gravida hade även barn sedan tidigare). Den mest frekvent använda informationskällan gällande kostråd var Livsmedelsverket.  Majoriteten (92%) av respondenterna ändrade inte sina matvanor under graviditeten. Ett ökat intag av grönsaker, frukt och fisk under graviditeten var en del av de förändringar som kvinnor genomförde. Relativt många av respondenterna uppgav att de konsumerat något eller några av de livsmedel som bör ätas med försiktighet under graviditet. Slutsats Baserat på kvinnornas kostintag innan graviditet skulle en kostförändring ha varit gynnsam. Dock ändrade endast 8 % av respondenterna sina matvanor under graviditeten. En relativt stor andel konsumerade också livsmedel som bör ätas med försiktighet under graviditet. Resultaten talar för att en större informationsspridning omkostvanor till blivande föräldrar är motiverat, för att minska risken för komplikationer hos mamman och fostret.

Bakgrund Endometrios utvecklas när livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och på andra ställen i bukhålan. Centrala symtom vid endometrios är dysmenorré och visceral hypersensitivitet. Kostfaktorer som kan öka smärttillstånd är bland annat gluten, laktos, socker, lång tid mellan måltider, och oregelbundna måltider. Kostfaktorer som kan minska smärttillstånd är laktosfri kost, glutenfri kost, lågt sockerintag, och regelbundna måltider. Syfte Att undersöka i vilken utsträckning kvinnor med endometrios uppfattar kostfaktorers påverkan på smärttillstånd. Metod Undersökningen var av kvantitativ design med webbenkät innehållande bakgrundsfrågor, samt frågor kring kostfaktorers påverkan på smärttillstånd. Svar analyserades med Mann-Whitney U-test vid test av två oberoende grupper, och Wilcoxon signed rank test för analys av två beroende grupper. Rekrytering skedde i Facebook grupper dedikerade till endometrios. Urval av deltagare var kvinnor över 18 år med diagnosen endometrios. Resultat Deltagarna (n=127) uppfattade att kosten hade stor påverkan på smärttillstånd. Gluten, laktos, socker, fettrik mat, stora portioner och oregelbundna mål uppfattades försämra smärttillstånd mest. Kostfaktorer med störst minskning av smärttillstånd var regelbundna mål, lågt/inget sockerintag och laktos- respektive glutenfri kost. Stöd från vården kring kost vid endometrios var otillräckligt och deltagarna uppfattade att kosten inte var en del av behandling av endometrios, trots uppfattning att kosten hade kunnat ha en stor del i behandling av sjukdomen. Slutsats Deltagarna uppfattade att kostfaktorer har stor påverkan på smärttillstånd vid endometrios, och kan anses ha en större del i behandlingen av sjukdomen. Symtomvariationer och individuella upplevelser av endometrios gör det svårt att generalisera vilka kostfaktorer som påverkar alla kvinnor med sjukdomen. Symtomlindring vid endometrios är viktigt för ökad livskvalitet, och minskar vårdkostnader för individen och samhället. Mer forskning behöver därför göras för att forma en evidensbaserad kostbehandling för endometrios.