SammanfattningBakgrund: Näringsämnen såsom järn och folsyra har visats vara viktiga under graviditeten för att förbättra hälsan hos den blivande mamman och barnet. Om inte alla näringsbehov uppfylls av kosten så kan kosttillskott vara en lösning. Det är viktigt att kartlägga intaget av och eventuell problematik kring kosttillskott, när och under vilka omständigheter kosttillskott verkligen behövs.Syfte: Syftet med studien var att se hur många gravida kvinnor i Västerbottens län som väljer att konsumera kosttillskott, samt mer specifikt i form av järn, folsyra och vitamin D, och om det finns skillnad i konsumtion av kosttillskott gällande socioekonomisk status, ålder, fysisk aktivitet och kostval.Metod: Enkätdata från 1475 gravida kvinnor, insamlade i ett pågående forskningsprojekt (Northpop) under år 2016 till 2018, analyserades. Chi-2, independent t-test, Kruskal Wallis och Mann Whitney användes för att undersöka om det fanns någon signifikans mellan olika variabler och intag av kosttillskott. Signifikansnivån var p<0,05.Resultat: Av samtliga deltagare i studien (1475 personer) svarade 89,8% att de konsumerade kosttillskott. Gravida med medelhög utbildning hade lägst intag av kosttillskott (p=0,006). Gravida kvinnor som hade ett intag av kosttillskott var generellt sett äldre (p=0,030). Gällande typ av kost så visade sig att gruppen veganer/vegetarianer hade större intag av kosttillskott jämfört med de som åt en blandkost (p=0,021).Slutsats: Studien visade att majoriteteten av gravida kvinnor konsumerade kosttillskott och de mest konsumerade var järn och folsyra. Veganer och vegetarianer utmärkte sig genom att nästan alla konsumerade kosttillskott. Utbildningsnivå och ålder påverkade också intaget. Då gravida kvinnor är viktiga för samhället så är det därför viktigt med en fortsatt utveckling och forskning i området kostvetenskap. Detta för att i förlängningen säkerställa att alla kvinnor får goda förutsättningar att klara en möjlig graviditet.

Bakgrund Användandet av digital teknik ökar i samhället och i vården. Behandling avkostrelaterade diagnoser med hjälp av videosamtal har visat sig likvärdig med fysiskapatientmöten. Kunskapsläget kring patienternas inställning till dietistbehandling viavideosamtal är idag begränsad. Syfte Syftet med studien var att undersöka inställning till att träffa dietist via internet hosindivider där behov av dietistkontakt kan föreligga. Metod Webbenkät användes för att samla in data. Målgruppen var individer med diagnoserdär dietistkontakt kunde vara aktuell. Enkäten skickades ut till patientföreingar/-förbund iSverige som spred den via Facebook, e-post och hemsidor till sina medlemmar. Svarenanalyserades i SPSS med Spearman korrelation, Mann Whitney U test och Chi-2-test.Signifikansnivån valdes till p <0,05. Resultat Totalt deltog 1260 individer i studien. Medelåldern var 49år (SD=15,3), 85% varkvinnor och 61% hade högskoleutbildning eller högre. Majoriteten (64%) av deltagarna varpositiva till att ha videosamtal med dietist i framtiden. De skillnader som sågs mellanpatienter/patientanhöriga (p≤0,001) och kvinnor/män (p=0,037) i inställningen tillvideosamtal med dietist var relativt små. De som var positiva till videosamtal med dietist varäven mer positivt inställda till videosamtal generellt (p=0,010) och hade bättre upplevelse avbåde dietistkontakt (p=0,010) och sjukvården (p=0,050) än de som hade negativ inställning.Ju äldre deltagarna i studien var desto mindre positiva inställda var de till videosamtal meddietist (p=0,010). Orsaker till att vara tveksam till videosamtal med dietist var främst en riskför opersonlig kontakt och tekniskt krävande. Slutsats Patienter och patientanhöriga var positivt inställda till och redo för dietistbehandlingvia videosamtal. Ytterligare undersökningar krävs dock på mer specifika grupper.

Bakgrund Virtuell vård innefattar alla digitala vårdlösningar exempelvis telefon, video och chatt och kräver därmed inga fysiska möten. Genom att med hjälp av virtuell vård behandla mindre akuta fall, såsom patienter med Irritable bowle syndrome (IBS), skulle den fysiska vården kunna avlastas och tid och pengar kunna sparas. Syfte Att undersöka uppfattningen av virtuell vård som kostbehandlingsmetod hos individer som genomgår kostbehandlingen FODMAP. Metod I samarbete med företaget Belly Balance skickades en webbaserad enkät ut till företagets medlemmar som genomgick eller hade genomgått företagets virtuella behandlingsprogram Magbalans. De inhämtade svaren (n=47) analyserades i SPSS och testades med hjälp av Fischers Exact Test. Signifikansnivån sattes till p ≤ 0,05. Resultat Några av orsakerna till att deltagarna sökt sig till virtuell vård var upplevd bristande hjälp från den fysiska vården samt smärta och obehag från mag-tarmkanalen. Deltagarna var positiva till virtuell vård och friheten att kunna genomföra behandlingen när och där man ville uppgavs vara en fördel. Merparten av deltagarna upplevde sig hjälpta av behandlingen, de yngre deltagarna i studien (< 47 år) upplevde i högre utsträckning att de blivit hjälpta i form av bättre maghälsa än de äldre deltagarna (≥ 47 år) (p=0,119). Vid utformning av virtuell vård visade studien att ingen hänsyn behöver tas till faktorer såsom ålder och utbildning. Slutsats Deltagarna i studien hade överlag en positiv inställning till och upplevde symtomlindring av virtuell vård som kostbehandlingsmetod, vilket skulle kunna göra den till en framtida aktuell behandlingsmetod för individer med IBS. Då tekniken är under konstant utveckling behövs fler studier, med utgångsläget av dagens tillgång på virtuella verktyg, göras för att kunna dra generaliserbara slutsatser för hur den virtuella vården i framtiden bör utformas. / Background Virtual care includes all digital care solutions such as phone, video, and chat. Therefore, virtual care does not require physical meetings. By using virtual care in the treatment of less acute cases, such as patients with Irritable bowel syndrome (IBS), the need for physical meetings would be reduced and time and money could be saved. Objective To investigate the perception of virtual care as the dietary treatment method for individuals undergoing the dietary treatment FODMAP. Method(s) In collaboration with the company Belly Balance, a web-based survey was sent to the companys’ members who underwent or had previously taken part of the companys’ virtual treatment program Magbalans. The obtained responses (n = 47) were analysed in SPSS and tested using Fischers Exact Test. The level of significance was p ≤ 0.05. Results Reasons why the participants requested virtual care were insufficient help from the regular care and pain and discomfort from the gastrointestinal tract. The participants were overall satisfied with the virtual treatment and the freedom to perform the treatment when and where they wanted to was highlighted as positive. Most participants were helped by the treatment, younger participants (< 47 years) perceived to a greater extent that they were helped than the older participants (≥ 47 years). The study showed that no consideration has to be taken for factors such as age and education when planning virtual care. Conclusion The participants in the study had a positive attitude towards and a good effect from the virtual FODMAP dietary treatment. This implies that this treatment approach to a greater extent should be used for individuals with IBS. As the technology is under constant development, more studies, based on today's access to virtual tools, are needed to be able to make generalizable conclusions about how virtual care should be developed in the future.

Bakgrund Den blivande mammans matvanor under graviditeten är viktiga eftersom hon har ett ökat näringsbehov och försörjer en annan individ. En del av grunden för barnets framtida hälsa och matvanor ges redan i mammans mage. Trots det har studier visat att mammans matintag är otillräckligt jämfört med rekommendationerna samt att intaget av godis och fikabröd ofta ökar under graviditeten. Syfte Syftet med studien var att utforska inställningen till hälsosam och ohälsosam mat, samt hur denna inställning upplevdes påverka matintaget, hos nyblivna förstagångsmammor under graviditeten. Metod Åtta intervjuer genomfördes med nyblivna förstagångsmammor. Intervjuerna genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide och spelades in med hjälp av en inspelningsapp. Data som samlades in transkriberades och analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Deltagarna berättade att de ändrade inställningen till sina matvanor då de blev gravida. Det blev allt viktigare att äta en varierad kost innehållande mycket grönsaker och frukt (hälsosam mat), och intaget av snabbmat och produkter innehållande mycket socker minskade (ohälsosam mat). Denna inställning följdes inte under hela graviditeten, och intaget av snabbmat och sockerrika livsmedel ökade under den senare delen. Kostråden från vårdpersonal upplevdes som bristfälliga på grund av att de gavs för få råd, och att mycket information själv fick hämtas från framförallt Livsmedelsverket. Slutsats Deltagarna följde inte sin initiala inställning till upplevd hälsosam och ohälsosam mat under hela graviditeten. Deltagarna efterfrågade även mer information om mat under graviditet från vårdpersonal. Mer stöd och information från vården kan ge den gravida kvinnan bättre förutsättningar till att hålla en hälsosam kost under hela graviditeten.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Äldre personer tillhör riskgruppen för malnutrition på grund av ålder, kroniskasjukdomar och multipla läkemedel. Sjuksköterskan har en viktig roll i nutritionsbehandlingeninom äldreomsorgen. Studier har visat att sjuksköterskorna ofta har begränsad kunskap omnutrition och relaterade risker som förekommer vid malnutrition. Brist på tid, personal ochkunskap har visat sig kunna öka risken för brukarnas viktnedgång. Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevelser och erfarenheter kring nutritionsbehandlingsamt att synliggöra hur sjuksköterskorna upplever ansvarsfördelningen inutritionsbehandlingen. Metod: Semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor frånfyra olika kommunala vård-och omsorgsboenden i en kommun i norra Sverige. Intervjuernaanalyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna var eniga om att de bär det yttersta ansvaret förnutritionsbehandlingen. Nutritionen ansågs att vara viktigt inom äldreomsorgen men till vissmån är det naturligt att äldre får en sämre aptit och går ned i vikt. Tids- och kunskapsbristenhos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen ansågs vara största anledningen tillibland bristande nutritionsbehandling. Andra hinder var bristande kommunikation ochomsättningen av omvårdnadspersonalen. Sjuksköterskorna uttryckte att de skulle behöva merkunskap kring nutrition och såg kostutbildningar som en möjlighet att öka kunskapsnivånbland vårdpersonalen. Mer tid att genomföra nutritionsåtgärder och stöd av dietisten somkunde vara med i verksamheten ansågs kunna öka kvalitén på nutritionsbehandlingen. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde att de har ansvaret för nutritionsbehandlingen samtidigtsom de kände att de inte alltid har tillräckligt med kunskap för att utföra nutritionsåtgärder.Bristande kunskap inom nutrition hos både sjuksköterskor och omvårdnadspersonalen bidrartill brister i nutritionsbehandlingen och kan leda till försämring av vårdkvalitén. Utbildning, tid och stöd från dietist ansågs som möjliga förbättringsförslag för att utveckla vården och omsorgen av äldre.

SAMMANFATTNING Bakgrund Den svenska befolkningen äter nästan dubbelt så mycket rött kött än livsmedelsverkets rekommendationer. Då rött kött har stor påverkan på miljön kan ökad livsmedelskunskap leda till förbättrade matvanor ur ett miljöperspektiv. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka den upplevda kunskapen kring olika livsmedels påverkan på miljön. Detta gjordes genom att undersöka konsumenter som ur ett miljöperspektiv aktivt valt att minska konsumtionen av rött kött. Vidare var syftet att undersöka vilka livsmedel som konsumeras istället för rött kött samt om den upplevda kunskapen och hur livsmedelsvalen skiljde sig beroende på kön eller utbildningsnivå. Metod Undersökningen gjordes med en webbenkät som publicerades på Facebook hösten 2019. Inklusionskriterierna för studien var att personerna skulle vara 18 år eller äldre, vara bosatta i Sverige samt under det senaste året valt att minska på rött kött av miljöskäl. Resultat Samtliga respondenter skattade i högst utsträckning att kyckling hade störst påverkan på miljön. Vid minskad konsumtion av rött kött hade kvinnor i större utsträckning valt att konsumera baljväxter medan män valt fisk. Den upplevda livsmedelskunskapen hos respondenterna visade sig vara måttlig och visade ingen signifikant skillnad mellan kvinnor och män samt låg- och högutbildade. Slutsats Trots att studien inriktade sig till de som av miljöskäl valt att minska på rött kött var det intressant att se att majoriteten även gjorde det av hälsoskäl. Studien bestod till största delen av kvinnor som visade sig främst välja baljväxter medan män valde fisk. En större andel av respondenterna var högutbildade som även de valde att äta framförallt baljväxter. Ett ökat intag av vegetabilier tros vara korrelerat med bättre hälsa men även till mindre miljöpåverkan.

Bakgrund: Dietisten har idag en självklar plats inom hälso- och sjukvården medspecialkompetens inom nutrition. Tack vare detta kan vårdtiden minskas för patienterna ochäven risken för komplikationer. Utöver nutritionsbehandlingen består dietistens arbetsdag avandra arbetsuppgifter som administration, utbildning för kollegor och allmänheten samtkompetensutveckling. Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidfördelningen mellan olika arbetsuppgifterför dietister samt faktorer som kan påverka denna fördelning. Syftet var vidare att studeradietistens inställning till fördelning i tid mellan olika arbetsuppgifter samt i vilkenutsträckning de upplevde arbetet som tillfredställande. Metod: En enkät via Google-forms skickades ut till dietistgrupper på Facebook med mål attnå ut till legitimerade dietister. Enkäten analyserades i SPSS genom användning avparametriska och icke-parametriska test. Resultat: Totalt deltog 104 personer. Överlag såg arbetet lika ut oavsett utbildningsnivå ochålder. Mycket tid gick till patient/klientsamtal för samtliga. Yngre dietister hade merpatientgrupper än äldre medan de äldre hade mer föreläsning. Det fanns en signifikantskillnad mellan arbetsplatser avseende patient/klientsamtal där Öppen vård och Privatverksamhet hade mer patient/klientsamtal. Överlag tyckte deltagarna att tiden var brafördelad medan några kände att det administrativa tog för mycket tid. Slutsats: Till skillnad från ålder och utbildningsnivå verkar arbetsplats vara den faktor sompekar på största skillnad mellan arbetsuppgifter. Administration tog stor del av arbetet menansågs det vara viktigt, och även fast arbetsuppgifterna inte alltid hann bli klara i tid vardietisterna nöjda med sitt arbete. Framtida forskning inom området skulle kunna optimeratidfördelning för att förbättra arbetet och nutritionsbehandling. / Background: The dietitian today has an obvious place in health care with special expertise innutrition. Due to the dietitians’ work, the care time and the risk of complications related tomedical treatment can be reduced. In addition to the nutrition treatment, the dietitian´sworking day consists of other tasks, including administration, education for colleagues andthe public, and competence development. Objective: The purpose of this study was to investigate the time management betweendifferent tasks for the dietitians and various factors that impact the time management.Furthermore, the purpose was to study the dietitian’s views on the time management betweenthe tasks and to what extent they perceived the work as satisfactory. Method: A survey using Google Forms was sent out to dietitian groups on Facebook withthe goal of reaching out to registered dietitians. The questionnaire was analyzed in SPSSusing parametric and non-parametric statistical analyses. Results: A total of 104 people participated. Overall, the tasks seemed the same regardless ofeducation level and age. Most time was spent on patient/client meetings. Younger dietitianshad more patient groups than older ones, while they had more lectures. There was asignificant difference between workplaces and patient/client meetings where outpatient careand private caregivers had more time. Overall, they thought that the time was welldistributed, while others some felt that the administration took too much time. Conclusion: Unlike age and level of education, the workplace seems to be the largest factorthat points to a difference between work tasks. Administration took a large part of the work,but it was considered important. And even though the tasks where not always completed ontime, the dietitians were still satisfied with their work. Future research in this area couldoptimize scheduling to improve the work and nutritional therapy.

Bakgrund: Skollunchen har stor betydelse för eleverna i svenska skolor, den tillför näring, energi och följer rekommendationerna från Livsmedelsverket. Tidigare forskning har visat att begreppen ansvar, identitet och bekvämlighet ligger bakom matvalen som görs, även sociala och sensoriska aspekter var viktigt när det kommer till valet av skollunch. I denna studie undersöks vilka faktorer som ligger bakom elevernas val av skollunch.   Syfte: Syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar valet av skollunch för elever i årskurs nio samt i vilken utsträckning eleverna väljer att äta skollunchen under en skolvecka. Metod: I studien har en kvalitativ forskningsmetod använts. Det har samlats in underlag från sju enskilda intervjuer 300 enkätsvar under en femdagarsperiod. Respondenterna var elever ur årskurs nio. Intervjumaterialet transkriberades, bröts ner i meningsenheter och kodades. Sedan delades materialet in i kategorier och subkategorier vilka använts i resultatet. Även enkäten har analyserats på ett kvalitativt vis, där det insamlade underlaget använts tillsammans med det insamlade intervjumaterialet i resultatdelen. Resultat: Resultatdelen var indelad i två större rubriker. Första delen handlar om maten, där eleverna tyckte att näringsrik mat, sensoriska aspekter och hygien var viktigt. Den vegetariska kosten gav delade meningar bland eleverna. Den andra stora rubriken behandlar övriga aspekter runt skollunchen, som för eleverna var viktiga. Bland annat var den sociala aspekten stor när de gör sina matval, men även andra aspekter kan påverka, till exempel friheten att få välja själv.  Slutsats: Slutsatsen av arbetet var att eleverna ofta väljer maten ur näringssynpunkt, social gemenskap samt sensoriska aspekter. Identitet spelar en stor roll var vilket var en viktig del av slutsatsen då alla har olika bakgrund, minnen och kultur som påverkar matvalen.

Bakgrund: Det finns ett behov av att förbättra svenska barn och ungdomars kostvanor. Gratis skolmat serveras i Sverige för att bidra med korrekt näring och under skolmåltiden bör pedagogisk måltid användas för att undervisa eleverna om hälsosamma matvanor. Lärare är de som förväntas genomföra pedagogisk måltid. Syfte: Att studera lågstadielärares arbete med och inställningen till pedagogiska måltider. Metod: Kvalitativ metod där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med lågstadielärare. Intervjuerna skedde via telefon, spelades in och transkriberades. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet. Resultat: De sex informanterna var alla legitimerade lågstadielärare. De hade varit yrkesverksamma 2–10 år och var kvinnor i åldrarna 25–50 år. Analysen resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Lågstadielärarna i studien upplevde blandade känslor kring pedagogiska måltiden, den kunde upplevas som stressig och innebörden var oklar. Lärarna hade ett arbete byggt på rutiner i matsalen med fasta tider och bestämda platser. Alla lärare såg sig som förebilder när det kom till att främja hälsosamma matvanor och de var medvetna om att de kunde påverka eleverna. Slutsats: Lärarna hade blandade känslor kring pedagogiska måltiden då den kunde upplevas stressig och att kunskap saknades. Samtidigt såg de sig som en förebild och som en del i främjandet av hälsosamma matvanor. Med rätt kunskap och stöttning kring pedagogiska måltider kan läraren och skolan, tillsammans med andra insatser i samhälle och hem, bidra med ökad hälsa i form av hälsosamma matvanor.

Bakgrund Forskning om kolhydrater visar att det inte finns något tydligt samband mellan viktuppgång och mängden kolhydrater som intas, däremot finns det mycket forskning på fiber och dess hälsoeffekter. Media förmedlar motstridig information som skapar en förvirring kring kolhydrater hos mottagaren.  Syfte Syftet med studien var att undersöka attityder till kolhydrater i maten hos vuxna över 18 år bosatta i Sverige, för att sedan undersöka om skillnader fanns i attityder mellan kön, ålder och utbildningsnivå. Metod En kvantitativ metod i form av en webbenkät genomfördes och spreds via författarnas sociala medier. Insamlad data lades in i SPSS 27 där det analyserades skillnader mellan grupper med chi-två test.  Resultat I studien deltog 203 personer. En stor del av respondenterna hade ett intresse för kost, främst de yngre och de kostutbildade. Största delen av respondenterna ansåg att det finns bra kolhydrater. Information om kolhydrater hämtades till största del från “Tidningar/Tv/Radio/Internet”. Kvinnor och yngre hämtade i större grad information från “Sociala medier” och de högre utbildade och de med kostutbildning från “Myndigheter” och “Faktabaserad litteratur”. En stor del av respondenterna var överens om att det finns bra kolhydrater (n=151; 74%). Till största del var det ljust bröd som undveks av respondenterna, där det främst var den äldre gruppen som undvek detta.  (p=0,001). Samtidigt som en större del  (115; 56,5%) av respondenterna inte undvek någon kolhydratskälla. Slutsats Studien visar att största delen av respondenterna  hade en positiv attityd till kolhydrater. tyckte att kolhydrater var viktiKvinnor, äldre och lågutbildade var grupper som har en mer negativ inställning till kolhydrater. Kostutbildade ansåg sig ha större kunskap om kolhydrater och också en mer positiv inställning. Vid förmedling av kostbudskap är det av vikt att utbildade förmedlar vetenskaplig information och att den får plats i media. Detta skulle kunna öka kunskapen hos allmänheten och leda till en mer positiv syn på kolhydrater.